I söndags genomförde Chile en historisk folkomröstning, om nuvarande konstitutions vara eller icke vara. Resultatet var entydigt: Det chilenska folket kastar den gamla konstitutionen, som har sina rötter i Pinochet-diktaturen i papperskorgen.
Det chilenska folket valde också att den nya konstitutionen ska tas fram av en grupp direktvalda ledamöter. Alltså ska 155 personer, den 11 april 2021, väljas. Ledamöterna ska under ett år, ta fram ett konstitutionsförslag. Förslaget ska sedan 2022 antas eller förkastas genom en ny folkomröstning.
Starten på denna historiska process var de folkliga protester som inleddes förra hösten. De bröt ut den 18 oktober förra året som en följd av en höjning av priserna i kollektivtrafiken. I bakgrunden fanns en kritik över landets konstitution som garanterade att historiska privatiseringar var irreversibla, då den säger att offentliga myndigheter inte får konkurrera med privata företag. Detta innebär att i princip hela transport- och utbildningssektorn är privat. Bakgrunden, som naturligtvis inte har med kollektivtrafiken att göra, är alltså det faktum att klyftorna i Chile är avgrundsdjupa. Exempelvis är Chile det mest ojämlika landet i OECD.
Från början var president Sebastián Piñeras framtoning oresonlig, vilket enbart triggade nya protester. I ett tv-sänt tal förklarade han krig mot upproret. Till slut fick dock presidenten ge med sig och lovad en folkomröstning, som genomfördes igår. Den rådande grundlagen har som sagt sina rötter i Pinochet-diktaturen och är en av orsakerna till den djupa ojämlikheten i Chile.
Processen fram till idag har dock inte varit enkel. Sedan protesternas start har hundratals människor förlorat synen, till följd av hagelskott som polisen skjutit. Även om polisen hävdar att det rör sig om olyckshändelser, tror många att polisen medvetet siktar mot ögonen för att skrämma bort folk från gatorna. Denna strategi har dock inte fungerat denna gång, men visar också på behovet av reformer av Chiles polismyndighet, landets militariserade poliskår, Los Carabineros. Människorättsorganisationer har också talat om utomrättsliga fängslanden och våldtäkter.
Augusto Pinochet förlorade makten 1988 i en folkomröstning och lämnade presidentämbetet i mars 1990. Processen som nu inleds kan alltså resultera i att de sista spåren av diktaturåren rensas bort ur konstitutionen. Det var inte en minut för tidigt!
Mathias Tegnér 