”För att rädda vår planet…” – tankar efter en veckas prao i Riksdagen

Här kommer några tankar från Theo som har praoat hos mig i riksdagen, under den här veckan. Vi har pratat både om skolfrågor och klimatfrågan. Texten nedan handlar om det senare.

190426 Theo & skolstrejk

För att rädda vår planet måste alla hjälpa till, “det ska vara lätt att göra rätt”. Det blir det genom att man subventionerar saker som montering av solceller, elbilar m.m. De behövs även att man satsar på infrastruktur med laddstolpar för alla elbilar. Man behöver dock också enligt min mening höja skatter såsom bensinskatten, trängselskatt och andra skatter i syfte att minska transportsektorns utsläpp. Med andra ord behöver vi använda både “morot och piska” för att alla ska kunna och vilja leva klimatsmart.

De flesta lösningarna på dagens klimatkris ligger redan på bordet det är bara en fråga om att genomföra dem. Slutligen så vill jag bara berömma alla som engagerar sig inom klimatfrågan på flera olika sätt till exempel genom skolstrejk. Dock behövs det fler som engagerar sig för att kunna genomdriva förändring.

Theodor Steen

Taggad , , ,

”Stoppa den globala invasionen av plast”

Redan i höstas skrev jag ihop med min kollega i riksdagen Fredrik Lundh Sammeli (S) en motion som handlar om hur vi kan minska användningen av plastpåsar och plast. (Se motionen här)

I söndags skrev representanter för WWF och Håll Sverige rent på samma tema på DN debatt. Inlägget börjar såhär:

DN DEBATT 31/3. Plasten har invaderat vår livsmiljö och i våra hav flyter mer än 150 miljoner ton plast året runt. Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska plastanvändningen. Vi uppmanar nu regeringen att ta ledningen globalt i arbetet med att stoppa utsläppen av plast, skriver Johanna Ragnartz, Håll Sverige rent, och Håkan Wirtén, WWF.

Det är uppenbart att vi behöver fundera över hur vi använder plast i vår vardag. En död val hittades för inte så länge sedan i Indonesien med 40 kilo plast i magen. Detta måste få ett slut.

 

 

Taggad , , , , , ,

Hur bra är de svenska tågen?

Efter dagar av inställda tåg är det naturligt att fundera över tågen. Fast den viktigaste frågan kanske inte är om tågen går i extremväder, utan om de går när vädret är normalt.

Under många år har kvaliteten på den svenska järnvägen diskuterats. Det är också helt rimligt, då den moderna människan har stora behov av rörlighet. I ett avlångt land som Sverige behöver vi kunna förflytta oss på olika sätt, således måste både flyget och tågen fungera.

Ungefär vartannat år (2012,2015,2017) har BCG gjort ett index över europeisk järnväg. 2017 kom Sverige på sjätte plats och placerar sig därmed bland de bästa länder i Europa, såsom Schweiz, Danmark, Finland, samt Tyskland och Österrike. Samtidigt är detta positivt, men det som tydligt drar ner är punktligheten på tågen. Det ser jag som mycket oroande.

europeanrailwayperformanceindex

Punktligheten för persontrafik i Sverige är beslutat av Trafikanalys (www.trafa.se), vilket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken för Sveriges transporter och trafik.

Måttet heter STM(5) (Sammanvägt tillförlitlighetsmått) och innebär att tåg som är mer än fem minuter sena till sin slutstation eller har blivit inställt samma dag eller dagen innan avgång räknas som icke-punktligt.

STM(5) har under de år som detta har varit måttet för punktlighet legat runt 90 %. Det kan å förstone verka högt, samtidigt är det orimligt att var tionde tåg är mer än fem minuter försenat. Detta måste förändras.

Ytterst måste ansvarig hållas ansvariga mot punktligheten. Naturligtvis måste enskildheter tolkas in i statistiken, men svenska tåg måste bli punktligare. Punkt!

Taggad , , ,

Tankar om Arktis

Den arktiska faunan är på många sätt unik. Den till synes hårda och karga naturen skapar unika möjligheter för djur och växter under sommarhalvåret, bland annat tack vare tillgång till sol dygnet runt. Arktiska havet är ett av de mest produktiva marinekologiska systemen i världen.

En viktig förutsättning för Arktis biodiversitet är just det istäcke som nu är hotat. I istäcket huserar växter, bland annat alger, samt djur såsom polartorsk. Om polartorsken hotas, hotas också den fisk och fågel som är beroende av polartorsken. Kort sagt hotas växter och djur ovanför, i och under istäcket av dess förändring och förminskning.

Under 2018 har det rått något som närmast kan liknas med tropisk värme på Arktis. Detta är mycket oroande då ismassan enligt ovan är en förutsättning för den biologiska mångfald som finns i området. Ismassans minskning över tid är också oroande, då det riskerar att påverka havens vattennivåer och annat.

1980 täckte ismassan ungefär 8 miljoner kvadratkilometer. Under ett antal år på
10-talet har nya bottennivåer i hur litet istäcket har blivit slagits, även om istäcket återhämtade sig något under 2013. Trenden är dock tydlig: istäcket försvinner snabbt. Jämfört med 1980 har en yta som motsvarar upp emot halva USA försvunnit.

Taggad , , , ,

Är grön investeringsbank något för oss?

Behöver Sverige en grön investeringsbank? Redan 2012 skapades en i Storbritannien, som idag agerar på den fria marknaden. Bedömare menar att det kan behövas investeringar på 1 biljon kronor för att klara 2-gradersmålet. Därför tror jag på en svensk grön investeringsbank.

Taggad , , , ,

Är ett klimatsmart OS möjligt?

Är ett klimatsmart OS möjligt? Frågan kan tyckas löjeväckande för den som har svulstiga spel i Ryssland eller Kina på näthinnan. Men behöver det verkligen vara så?

Sedan de senaste decenniernas olympiska debacle har IOK genomfört ett förändringsarbete, där OS måste förändras. I grund och botten handlar det om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Därför är frågan relevant. Kan kommande Sverige genomföra ett klimatpositivt vinter-OS?

I en mycket intressant debattartikel i Aktuellt Hållbarhet, skriver företrädare för SOK och Sveriges Paralympiska Kommitté, Mats Årjes och Johan Strid, tillsammans med Mattias Goldmann, VD för Fores, om möjligheten att genomföra ett klimatpositivt OS. Den glädjande nyheten är att det inte bara är läpparnas bekännelse, utan en genuin vilja att skapa klimatpositiva spel. Exempelvis handlar det om att inte bara inkludera den direkta påverkan, utan även deltagares och åskådares klimatavtryck. Om Sverige blir arrangör av Vinter-OS 2026 kommer detta bli historiskt.

Det absolut bästa argumentet är dock detta. Det kommer arrangeras Vinter-OS 2026. Det råder inte någon tvivel om att den svenska ansökan är klimatmässigt överlägsen. Då torde det vara rimligt för den klimatengagerade att ställa sig bakom den svenska ansökan och samtidigt verka för att Vinter-OS i Sverige 2026 blir klimatpositivt som utlovat eller med artikelförfattarnas ord: ”alla klimatengagerade krafter (bör) bidra till att Sverige får värdskapet och världen får det klimatledarskap och den klimatinspiration som såväl behövs, med draghjälp av något av de mest inkluderande event som finns idag – Olympiska Spelen och Paralympics.”

Taggad , , , , , ,

S behöver vässa klimatpolitiken

I december publicerades min debattartikel S behöver vässa klimatpolitiken i Aktuellt i Politiken. För er som inte läste den i tidningen, så tänkte jag publicera den här på bloggen.

Läs gärna och kommentera:

S behöver en vässa klimatpolitiken

Världen står inför en stor mänsklig och miljömässig katastrof på grund av jordens temperaturhöjning. 2018 kommer gå till historien som året då global uppvärmning ytterligare förstärkte förekomsten av extremt väder över hela världen. 2018 var också året då vi såg de värsta skogsbränderna hittills i Kaliforniens historia. Det var året som gav tropisk hetta på Arktis, samt torka och skogsbränder i Sverige. Vi mötte extrem hetta i Europa och Japan, samt ett globalt värmerekord i Afrika på 51,2 grader. 2018 bjöd också på monsunregn som jämnade den indiska delstaten Kerala med marken. Alla dessa katastrofer fick vi uppleva under ett år med en dryg grads temperaturhöjning. Jag vågar inte tänka på vad vi kommer få se om vi når två graders temperaturhöjning.

Just nu träffas världens länder i Katowice i Polen för att ta steg för att stoppa klimathotet. David Attenborough sammanfattade läget som ”om vi inte agerar närmar sig vår civilisations kollaps och en förintelse av större delen av världens naturliv”. Tyvärr är det inte uppenbart för alla ledare i världen och därför riskerar Katowice bli en politisk katastrof på kort sikt och därmed en miljömässig katastrof på lite längre sikt. I detta läge måste vi Socialdemokrater agera.

En tumregel för att stoppa klimathotet är att vi måste halvera utsläppen varje decennium. Även om Sverige ligger i framkant, så minskar inte heller våra utsläpp i den nödvändiga takten. I detta läge måste vi Socialdemokrater gå i bräschen för den förändring som är helt nödvändig för människans överlevnad på jorden. Det som är utmaningen är att denna skarpare klimatpolitik också måste accepteras av befolkningen. En socialdemokratisk klimatpolitik måste vara förenlig med att kunna leva i hela landet. Likaså kan det inte bara vara industriarbetare som ska ställa in charterresan med flyget. En vassare klimatpolitik måste både innehålla snabbare reducering av utsläppen och samtidigt adressera de frågor som uppstår för människor på landsbygden. Kort sagt, klimat och jämlikhet måste gå hand i hand.

En vassare klimatpolitik måste adressera att det faktum att nästan 15% av klimatutsläppen kommer från vår konsumtion av kött och andra animaliska produkter. På kort sikt måste en koldioxidmärkning av livsmedel införas och minskar inte utsläppen från köttindustrin måste vi socialdemokrater också våga prata om koldioxidskatt på ”fulkött”. Vi socialdemokrater måste adressera de kraftigt ökande utsläppen från internationellt flygande, utöver den flygskatt som nu har införts. Vi behöver också gå före och sätta ett slutdatum av försäljning bensin- och dieselbilar. Samtidigt som vi lyfter dessa frågor, så måste vi också förklara hur förslagen kan bli förenliga med att kunna leva i hela landet och att vi är beredda att justera ibland annat skattesystemet för att uppnå just detta. Detta är bara några få reformer på några enstaka områden. Mer måste göras på nästan varje område.

Klimatet kan inte vänta. Det är uppenbart för de flesta som just nu träffas i Katowice och diskuterar akuta åtgärder. Lika sant är att klimatkrisen inte kommer vänta på vår nästa partikongress. Socialdemokratin måste vara den ledande kraften i klimatomställningen, inte vara två på bollen. Vi behöver vässa vår klimatpolitik nu.

Mathias Tegnér, riksdagsledamot (S)

 

Taggad , , , , ,

Lär av Tyresö i regeringsfrågan

I julnumret av Tyresönyheter fick jag chansen att sätta ned några tankar om regeringsbildningen. För er som inte får tidningen i pappersform, så går det att läsa nedan:

Många av de Tyresöbor som jag träffat sedan valet vill nu att vi riksdagsledamöter ska ta sig i kragen och bilda en regering. Det tror jag egentligen att de flesta riksdagsledamöter håller med om, men samtidigt är det värt att komma ihåg att valresultatets utfall inte är okomplicerat. Men nog behövs det nu en regering. I Sverige brukar en regering finnas på plats efter i genomsnitt sex dagar och nu har det snart gått tre månader.

En förebild för oss riksdagsledamöter borde vara hur det nya styret i Tyresö ser ut, där Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet samarbetar. Ett sådant styre kan genomföra viktiga reformer på områden som de flesta svenskar tycker är viktiga, såsom skola, brottsbekämpning och klimat.

För mig som älskar det öppna Sverige där jag har växt upp, som står upp för demokrati, yttrandefrihet och pluralistiskt medielandskap är det naturligt att en ny regering står upp för det som har byggt Sverige starkt och samtidigt reformerar det som är problem i dagens Sverige.

Som en del i regeringsbildningen har återigen myten uppstått, om att andra partier inte ”pratar” med SD. Det är förvisso riktigt att vi Socialdemokrater inte förhandlar med SD, men det är lika naturligt som att Vänsterpartiet och Moderaterna inte förhandlar med varandra. De tycker helt enkelt för olika. Att inte samarbeta med SD beror inte huvudsakligen på partiets historia, utan deras politik. Alla som hävdar att SD är utfrysta måste också förklara hur de resonerade kring att Socialdemokraterna inte hade politiskt inflytande under Alliansregeringen 2006-2010. SD ska ha samma rättigheter som andra partier, kopplat till deras andel av rösterna, men jag kommer aldrig samarbeta med dem politisk. Vi har olika syn på Sverige, Europa och Världen. Några uppenbara exempel är att vi socialdemokrater tror på EU, SD vill lämna.  Vi vill stärka facket, SD vill försvaga facket.  Jag tycker klimathotet är den viktigaste frågan för framtiden, SD tror inte klimathotet existerar. Jag vill följa FN:s flyktingkonvention, det vill inte SD.  Jag oroas över utvecklingen av rättsstaten i Polen, SD applåderar den. Vi socialdemokrater vill använda EU:s långtidsbudget för att tvinga alla länder att följa gemensamma beslut, det vill inte SD. Vi vill att EU:s länder ska dela på ansvaret för migrationen, det vill inte SD. Vi vil också att Sverige driver en aktiv integrationspolitik, SD har ingen integrationspolitik.  Vi socialdemokrater kräver kollektivavtal vid offentlig upphandling, det vill inte SD.  Vi värnar aborträtten, SD vill begränsa den. I grund och botten handlar det om att vi tror att den västerländska liberala demokratin är det bästa sättet att styra länder, SD hejar på när Ungern och Orban vill vara dess värsta fiende. Kort sagt står SD för allt jag och Socialdemokraterna inte står för.

När det nu närmar sig jul, så tar jag chansen att önska att Sverige har en regering i december och att den kommer fortsätta stärka det Sverige som jag är så stolt över. Har vi riktig tur kommer den dessutom inspireras av vårt trivsamma Tyresö.

Taggad , , , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: