Visst kan vi lära av danskarna!

DannebrogenEfter det danska valet som slutade med att Mette Fredriksen blev ny socialdemokratisk statsminister, så trodde jag att en diskussion skulle bryta ut kring vad vi har att lära av våra grannar. Det samma gäller valet i Portugal. Som rörelse tror jag att vi behöver bli bättre att lära av andras framgångar, liksom att vi måste analysera våra egna.

Dannebrogen

Själv skrev jag en text om det danska valet i Tiden, som kan nås via länken. Det jag dock glömde var att Danmark och danskarna är extra känsligt att nämna i vårt avlånga land. Jag menar att vi på allvar behöver fundera på vad danska (S) lyckades med och vad de misslyckades med. Först och främst ska sägas att de faktiskt inte gick framåt i opinionen, men det mesta tyder på att de lyckades vinna tillbaka delar av arbetarna som de tidigare förlorat till Dansk Folkeparti. Samtidigt förlorade danska (S) delar av medelklassen.

I min artikel i Tiden skriver jag:

Kan detta vara en vinnande strategi för andra socialdemokratiska partier i Europa? I jämförelse med Sverige ska man komma ihåg att Danmark har en betydligt större arbetarklass och en större rural befolkning. Det svensk socialdemokrati gjorde under mellankrigstiden var att vinna både arbetarklass och medelklass och det har danska S hittills inte lyckats med. Det är uppenbart att den hårda retoriken, som lockade vissa väljare, också har skrämt bort andra. Det är därför ingen tillfällighet att Radikal Venstre med en generös flyktingpolitik gick framåt.

Samtidigt var Socialdemokraterna det enda parti i det röda blocket som lyckades attrahera väljare från den blå sidan. Det är spännande att danska S har klarat något som är viktigt för oss svenska socialdemokrater, nämligen att få arbetarväljare att återvända, även om S har gjort det med alltför stora förluster. Deras konsekvens och tydlighet är dock imponerande, även om delar av sakpolitiken är hårdsmält i en svensk kontext.

Jag menar detta är två centrala nycklar:

  1. Går det att vinna tillbaka arbetare utan att förlora medelklass? Vi lyckades under mellankrigstiden, men går det att göra igen? 
  2. Socialdemokratin är den kraft som har potential att vinna människor från högern och högerpopulisterna. Detta måste anses vara centralt i vårt arbete framåt.

Vad kan vi då lära oss från Danmark? Jag tror att kombinationen av en tydligare ekonomisk politik för jämlikhet, en sammanhållen och trovärdig migrations- och integrationspolitik och en politik för ordning och reda på arbetsmarknaden är nycklar. Men ska vi lära något av Danmark, så måste vi våga analysera vad de gjorde. Detta innebär inte att vi behöver kopiera enstaka reformer eller utspel, som av olika skäl inte passar i en svensk kontext.

Slutligen drev danska (S) framgångsrikt klimatfrågan. Det torde inte vara huvudsaken i denna kontext, men är naturligtvis rätt och riktigt. Att angripa klimatkrisen är också det enda sättet att vara ett alternativ för de unga. Men det är en annan historia.

 

Märkt , ,

Arbetskraftsinvandringen ett av Sveriges stora problem

Flyktingmottagningen till Sverige är historiskt låg just nu i Sverige. Faktiskt har den inte varit lägre på 30 år. Ibland låter det inte så i den politiska debatten, ofta på grund av missförstånd eller en vilja att vilseleda människor. Däremot är arbetskraftsinvandringen mycket hög, där en majoritet av invandrarna är lågutbildad arbetskraft.

Det finns mycket som tyder på att delar av arbetskraftsinvandringen av lågkvalificerad arbetskraft döljer utnyttjande av människor, i många avseenden ljusskygg verksamhet, som skapar en låglönekonkurrens på den svenska arbetsmarknaden. Den frågan debatterades redan 2017 i Sveriges riksdag, när Riksrevisionen skrev en rapport på ämnet. Bland annat anförde jag på detta tema:

Vad säger då Riksrevisionen? Jo, Riksrevisionen konstaterar att mellan 5 och 10 procent av arbetskraftsinvandringen  är ärenden i yrkesgrupper med mellanhöga- eller låga kvalifikationskrav, där det inte är självklart varför de nyrekryteras från tredje land av svenska företag. I den här gruppen finns sannolikt personer som sökt men inte fått asyl och vars tillstånd inte grundas på ett seriöst menat arbetserbjudande.

Ungefär 10 procent av dem som hade lön 2014 uppfyllde inte kriteriet om att ha en månadslön på minst 13 000 kronor. Riksrevisionen skriver vidare i sin rapport ”I vissa yrkesgrupper är dock problemen fortfarande avsevärda: bland skönhetsvårdare, städare, slaktare, bagare, personal i butik och kassa, köksbiträden och tidningsutdelare har lönen understigit försörjningskravet för mer än 20 procent av arbetskraftsinvandrarna i yrket, också efter det att den särskilda branschkontrollen infördes i januari 2012.

År 2013 var det ca 20 procent av de undersökta arbetsgivarna som betalade samtliga arbetskraftsinvandrare under försörjningskravet eller som inte alls varit arbetsgivare till en arbetskraftsinvandrare som beviljats tillstånd för arbete hos arbetsgivaren.

För att återvinna ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden, så måste arbetskraftsinvandringen regleras. En mycket bra debattartikel av tre ledande S-riksdagsledamöter, Skärp reglerna för arbetskraftsinvandring, nämner just detta. Bland annat skriver de:

Det är glädjande att det nu tycks finnas en bred majoritet i riksdagen som vill sätta stopp för avarterna i systemet – men vi socialdemokrater vill gå längre.

Dagens näst intill okontrollerade arbetskraftsinvandring är ohållbar och måste förändras av flera olika anledningar. Inte minst för att komma åt oseriösa aktörer, förhindra felaktiga utbetalningar i våra gemensamma välfärdssystem, men också för att bekämpa gängkriminaliteten.

Det är helt orimligt att det kommer lågkvalificerad arbetskraft från andra sidan jordklotet för att jobba deltid på en restaurang eller som hantlangare på olika byggen – yrken där det inte finns någon arbetskraftsbrist. Det är jobb som i första hand måste gå till arbetslösa människor som redan befinner sig i Sverige.

I regel jobbar utländsk arbetskraft med betydligt sämre villkor och för lägre löner. Utöver det kaos som skapas på svensk arbetsmarknad till följd av detta, sker även ett fruktansvärt utnyttjande av människor.

SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade i vintras att två anställda på en nagelsalong fått jobba under horribla förhållanden. De ska även ha tvingats betala tusentals kronor varje månad till arbetsgivaren för att få komma till Sverige och jobba – upp emot en kvarts miljon totalt.

Det är därför glädjande att regeringen och samarbetspartierna nu sjösätter en utredning med direktiv som syftar till att ta tag i brottsligheten och få bort avarterna. Det handlar bland annat om kartläggning av handeln med arbetstillstånd och missbruk av systemet, exploatering av deltidsanställda och försörjningskrav för anhöriga till arbetskraftsinvandrare.

Alla dessa åtgärder skulle skärpa upp dagens liberala regelverk, som vi velat förändra sedan införandet 2011. Det är bra och nödvändiga förändringar, men det är inte tillräckligt.

När vi fått åtgärder på plats efter den utredning som nu tillsätts, vill vi socialdemokrater gå vidare. 

Varje år presenteras en myndighetsgemensam lägesbild om den organiserade brottsligheten i Sverige. I den senaste rapporten beskriver myndigheterna att systematiskt utnyttjande av arbetstillstånd förekommer för att komma åt välfärdsmedel eller exploatera utländsk arbetskraft i Sverige. Resurser som är ämnade för vår gemensamma välfärd, hamnar i stället i händerna på kriminella gäng.

Myndigheterna föreslår därför ”Att uppdra åt Arbetsförmedlingen att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar inför arbetstillstånd skulle försvåra ett systematiskt utnyttjande av reglerna kring arbetskraftsinvandring”.

Det vill säga det system som rådde innan Tobias Billström och den moderatledda regeringen förändrade regelverket och därmed öppnade upp för kriminella att utnyttja systemet.

I dag kan människor från hela världen komma hit och jobba för låga löner och dåliga villkor, där kriminella gäng kan utnyttja systemen för att finansiera sin hänsynslösa verksamhet. Det är vansinnigt och måste förhindras.

Vi socialdemokrater har länge varnat för den situation som uppstått i kölvattnet av världens mest generösa regelverk för arbetskraftsinvandring. Vi behöver därför återgå till ett system där behovet på arbetsmarknaden prövas, innan jobb erbjuds till lågkvalificerad arbetskraft från utlandet. 

Summa summarum är att arbetskraftsinvandringen idag används av organiserad brottslighet för att slå sönder den svenska lönebildningsmodellen och för att utnyttja människor. Det kan vi Socialdemokrater aldrig acceptera. Vägen framåt är att säkra ett effektivt system för högkvalificerad arbetskraftsinvandring och stänga denna bakdörr, som inte är förenlig med ordning och reda på svensk arbetsmarknad. För er som vill höra debatten från 2017, så finns den här, Riksdagsdebatt

Märkt , , , , ,

Frågan om Ringhals 2 är ren populism

Politiken är tyvärr alltför ofta smutsig. Debatten om kärnkraft under gårdagen i mitt tycke odräglig. Jag har respekt för att människor kan tycka olika i sakfrågan om kärnkraft. Personligen menar jag att stängningen är en konsekvens av teknikutveckling och ekonomi, men inser att frågan är komplex.

Det som var absurt i riksdagens kammare igår, var ju det att Moderaterna och KD hoppade på SD:s motion om att öppna redan nedlagda Ringhals 2 och stoppa stängningen av Ringhals 1. Trots att bolagsledningen är tydlig med att inga investeringar gjorts sedan beslutet 2015 om stängning. Detta innebär att det praktiskt är omöjligt att öppna. En renovering skulle kosta miljarder och ta flera år.

 

 

 

Märkt , , , , ,

Fler poliser behövs

I min hemkommun är tryggheten en av de mest aktuella frågorna på dagordningen just nu. Det känns bra att den nya S-ledda kommunledningen, som styr kommunen sedan januari 2019, har prioriterat tryggheten i kommunen från dag 1. Flera initiativ har tagits för att öka tryggheten runt om i kommunen, bland annat genom ökat stöd till natt- och föräldravandrare, ökade anslag till trygghetsinvesteringar, verksamheten Tryggare Granängsringen, verksamheten Tillsammans för Granängsringen och ökade satsningar på grannsamverkan.

Vi vet att droghandeln i delar av kommunen har ökat under det senaste decenniet. Vardagsbrotten är närvarande för många medborgare. Därför har Socialdemokraterna tagit initiativ till att se över tekniska hjälpmedel såsom kameraövervakning och bättre belysning för att öka tryggheten. Men det räcker inte, det visar om inte annat den senaste tidens våg av förmodat anlagda bränder på flera olika platser i kommunen. För att möta behovet av ett ökat säkerhetsarbete har kommunen därför utökat antalet väktare som ronderar kommunen, men inte heller det räcker.

Under den senaste veckan har ett stort antal bilar brunnit nattetid, vilket har framgått av medierapporteringen, bland annat i Aftonbladet.

Nyckeln till lyckat trygghetsarbete ligger i samverkan, med främst polis men också andra organisationer inom t.ex. civilsamhället. Samarbetet med nuvarande kommunpolis bedöms som väldigt bra, polisnärvaron har ökat i Tyresö men mestadels i enstaka insatser.

S: Fler poliser i Tyresö

Därför ställer nu Socialdemokraterna i Tyresö, genom kommunstyrelsens ordförande Anita Mattsson och mig som riksdagsledamot, tre skarpa krav på Polismyndigheten i ett öppet brev som skickats till Carolina Björnsdotter Passkivi, Chef för polisområde Stockholm Syd:

  • Att polisstationen i Tyresö återigen öppnas. Detta måste prioriteras från polismyndighetens sida.
  • Att den kontinuerliga polisnärvaron ökar i Tyresö, dels genom större stöd till kommunpolisen men också genom ökad närvaro av patrullerande enheter.
  • Att kommunpolisorganisationen ges tillräckligt med resurser för att tillsammans med kommunen arbeta förebyggande.

190403 MT i kammaren

Sanningen är att vi behöver mer stöd från polisen. Både i det långsiktiga, förebyggande arbetet, men också i en ökad polisiär närvaro i kommunen. Vi behöver stärka tryggheten i Tyresö både på kort och lång sikt tillsammans med polis och övriga aktörer. Därför måste polisen prioritera upp Tyresö inom polisområdet. Vi ser över tid en ökad otrygghet i Tyresö, det får helt enkelt inte fortsätta. Polisen måste ta sitt ansvar samtidigt som kommunen måste ta sitt ansvar med fler väktare, mer kameraövervakning och andra konkreta, handfasta lösningar. Tryggheten i samhället är ytterst polisens ansvar, det märks inte i Tyresö och behöver förändras.

Märkt , , ,

Klimatbonus, ja tack!

Ibland handlar väldigt mycket om klimatpolitiken om straff, skatter och avgifter. Så måste det nog vara, men det är allt trevligt när debatten ibland handlar om morötter.

Som de flesta vet har riksdagen antagit ett mål om att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Senast år 2030 ska utsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre än 2010. Genom Klimatklivet har investeringsstöd hittills beviljats till över 30 000 laddpunkter längs våra vägar. Detta till trots finns stora delar av vägnätet där laddinfrastruktur inte byggs ut med dagens regelverk. För att få fler att våga satsa på laddfordon är det viktigt att bygga bort vita fläckar och därmed skapa en heltäckande laddinfrastruktur längs de större vägarna i Sverige. Det är därför glädjande att regeringen nu föreslår en satsning på 50 miljoner kronor i tre år för denna utbyggnad.

Dessutom skjuter den S-ledda regeringen till pengar klimatbonusen för bilar. Bonus–malus-systemet är inte perfekt, men ger incitament för konsumenter att välja bilar med låga koldioxidutsläpp. De nya reglerna innebär att EU:s nya mätmetod, WLTP, kommer att ligga till grund för beräkningar av utsläppen. En följd av det blir att de flesta bilar beräknas få högre utsläppsvärden. Med anledning av det föreslår regeringen att utsläppsgränsen för vad som utgör en klimatbonusbil höjs från 60 till 70 gram per kilometer. Det är bra, eftersom att det tar höjd för de praktiska problem som den nya beräkningen innebär. Vi måste både orka med att ta ansvar för reglernas implementering och kampen mot utsläppen.

Märkt , , ,

Klimatsatsningar i budget!

Det har väl knappast undgått någon att hela mänskligheten står inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället för framtiden och tillgängliggör och bevarar naturen för framtida generationer.

Den S-ledda regeringen har idag presenterat stora satsningar på miljö- och klimatomställning. Mer resurser till Industriklivet, klimatinvesteringar och laddinfrastruktur är några satsningar som föreslås. Satsningarna inbegriper även fler åtgärder för skydd av värdefull natur och havsområden.

Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ska detta mål nås, så måste vi öka takten i omställningen.

En sektor med stora utmaningar, och stor potential för utsläppsminskning, är den svenska industrin. För att ge långsiktigt goda förutsättningar föreslår regeringen en förstärkning av Industriklivet med 300 miljoner kronor för perioden 2020-2022. Ambitionen är att ta fram CO2-neutral stålproduktion, vilket skulle vara världsunikt. 

Klimatklivet är ett investeringsstöd som under föregående mandatperiod stödde över 3 200 projekt, inklusive över 30 000 laddpunkter. Det förväntas bidra med utsläppsminskningar motsvarande nästan tre procent av Sveriges samlade klimatutsläpp. Anslaget för klimatinvesteringar ökas därför med 1,16 miljarder kronor för 2020.

Regeringen gör också bedömningen att det behövs ett stöd för elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner. Det är sektorer med stora utsläpp som behöver minska för att Sverige ska kunna nå klimat- och sektorsmålen. För att åstadkomma en marknadsintroduktion av elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner föreslår regeringen en klimatpremie på 20 miljoner kronor för 2020.

 

Märkt , , ,

Utbildningspolitiken i skymundan

En av de saker som har byggt Sverige starkt är en tro på utbildning. Den tilltron till utbildning är inte av naturen given, utan har varit en viktig politisk konflikt. Socialdemokratin har med styrka argumenterat för utbildningens roll för att bygga ett starkt samhälle, där högern menat att högre utbildning inte bör öppnas för de breda lagren, då den på något outgrundligt sätt då devalveras i värde.

Fler högskoleplatser gör Sverige starkare! Det har gällt genom historien och gör så fortfarande.

Här i slutet av augusti och början av september påbörjar många studenter sina universitetsutbildningar. I år fick extra många som sökt till lärar- eller vårdutbildningar ett positiv besked. Det beror på den S-ledda regeringens satsningar på särskilt samhällsviktiga utbildningar.

På arbetsmarknaden är det allt fler jobb som kräver högskoleutbildning, därför måste fler svenskar få chansen att utbilda sig. Senast 2025 vill socialdemokraterna därför se minst 30 000 nya utbildningsplatser på högskolor och yrkesutbildningar. Konservativa krafter har alltid trott att en utbildning blir sämre för att fler går den. Ingenting kan vara mer felaktigt! Det är uppenbart att Sverige både måste satsa på en bättre utbildningskvalitet och samtidigt byggnad ut antalet  högskoleplatser för att klara de samhällsutmaningar Sverige står inför.

I ett starkt samhälle ska dörren till högre utbildning stå öppen för alla. Kön, klass eller var du kommer ifrån ska inte få avgöra om eller vad du studerar. Av det skälet satsar regeringen på att skapa fler utbildningsplatser och ge större frihet för den som vill studera. Vi vill bland annat se fler kurser på kvällar och på distans, så fler kan ta chansen att utbilda sig genom hela livet.

Det finns ytterligare utmaningar för att göra utbildning tillgänglig för fler. Om högskolan ska vara ett alternativ för alla krävs en politik som värnar om studenters förutsättningar även utanför campus. Att stärka studenters trygghet är nyckeln till att fler ska ha förutsättningar att klara sina studier. Därför är det glädjande, men inte tillräckligt att andelen bidrag i studiemedlet ökat med 300 kr per månad och stärkt tryggheten för studerande vid sjukdom.

Den största utmaningen idag är bristen på studentbostäder. Jag är glad över att som riksdagsledamot varit med och infört ett investeringsstöd till byggande av ungdoms- och studentbostäder, vilket avser att att få fart på byggtakten och samtidigt hålla nere hyrorna. Samtidigt är det uppenbart att så mycket mer behövs.

Som politiker med ansvar för näringspolitik är jag övertygad om att vi möter framtiden och arbetsgivarnas ökade kunskapskrav med fler möjligheter att lära sig nytt. I vårt starka samhälle ska det inte spela roll vem du är eller var du bor – du ska alldeles oavsett ha lika möjlighet till frihet, utbildning och arbete.

Det är uppenbart att om socialdemokratin som progressiv rörelse ska kunna fortsätta vara en frihetsrörelse och leverera på löftet om att alla medborgare ska kunna ”förverkliga sina bästa stämningars längtan”, så måste utbildningspolitiken och möjligheten till livslångt lärande stå högst upp på den politiska agendan.

Märkt , , , , ,

Atletico spanska mästare i år

Atletico Madrid har under de senaste åren gjort flera bra säsonger, även om de inte riktigt lyckats aspirera på guldet i La Liga, sedan vinsten 2014. I år har de sett mer spännande ut än de senaste åren och försäsongen har gått som på räls. Detta har gjort att de igen finns med i snacket om vem som tar hem La Liga säsongen 2019/2020.

En av orsakerna är Atleticos köp av underbarnet Joao Felix, en extremt lovande anfallare. På Friends härom veckan visade han tydligt var skåpet skulle stå, genom att göra två mål. Orden i pressen hart också varit stora, exempelvis här i Expressen efter matchen på Friends.

Efter två omgångar leder ”Atleti” också ligan delat med Sevilla. Kort sagt ser det väldigt bra ut. Samtidigt är inte jag säker på att det är Joao Felix som är nyckeln. Som så ofta värderas anfallsspelare oproportionerligt högt i fotboll. Nästan alla talade om Leo Messi, när Barcelona vann La Liga i stor stil förra året, men nästan ingen nämnde en av världens bästa målvakter Ter Stegen som var en viktig del av Barcelonas seger. Samma sak gäller Ateltico i år. Jag tror på guld, men inte på grund av Joao Felix eller anfallet, utan snarare för att i Atleticos mål spelar en annan världsmålvakt, nämligen Oblak. Inför året har också två ytterbackar införskaffats, Lodi och Trippier. Båda med känsliga fötter, som kommer leverera målgivande passningar en massé. Oblak, Lodi och Trippier är trion som gör att jag tror på ett rödvitt guld till den spanska huvudstaden när säsongen är slut.

Den som lever får se!

Märkt , ,

Är Sveriges Grundlag svag?

För ganska länge sedan, så läste jag en tankeväckande krönika av Olle Wästberg. Den handlade om vår grundlag och började enligt följande:

När jag satt i riksdagen – för länge sedan – gick jag en dag runt och frågade slumpvisa riksdagskollegor hur ”portalparagrafen i den svenska grundlagen lyder”. Bara en av det 20-tal ledamöter jag frågade svarade rätt – partivännen Daniel Tarschys, som några år senare blev professor i statskunskap.

De flesta svarade: ”All makt utgår från folket” – vilket har annan innebörd än det korrekta: ”All offentlig makt utgår från folket”.

Om man i USA frågar människor kan de flesta svara på hur konstitutionen inleds: ”We, the people…” I USA har grundlagen en stark ställning. Att den bara ändrats 27 gånger sedan 1787 är talande.

Just frågan om vår grundlag är just nu omdebatterad i vissa kretsar. Det är naturligtvis med rätta, när en ser sig om i världen och konstaterar att den demokratiska utvecklingen ofta går åt fel håll.

När högerpopulistiska regimer i Polen och Ungern systematiskt hotar rättsväsendets självständighet och länder som Rumänien har stora problem med transparens, så är det naturligt att fråga säg, vilken motståndskraft det svenska demokratiska systemet har för den typen av odemokratiska krafter?

Kort sagt är Olle Wästberg något på spåret när han diskuterar systemets motståndskraft. Eftersom Sverige är utpräglat parlamentaristiskt, så ökar naturligtvis parlamentets handlingsutrymme, vilket teoretiskt kan leda till att en vald diktator snabbt kan montera ned våra demokratiska institutioner.

Hur borde då de svenska grundlagarna förändras? Frågan är naturligtvis relevant, men svår. Många landar snabbt i att det behövs en konstitutionsdomstol, men skulle en sådan förändring verkligen förändra denna fråga i grunden?

Sammanfattningsvis vore det bra med en ny, bred grundlagsutredning för att stärka de svenska grundlagarna och höja trösklarna för en framtida auktoritär regering, med ambitioner av samma slag som i Polen och Ungern. Dessutom borde en sådan se hur andra europeiska länder har gjort.

Olle Västberg avslutar sin mycket  kloka krönika med några ord om engagemang.

Sedan är det grundläggande inte grundlagen, utan människors engagemang och övertygelse.  En Novusundersökning förra året visade ju att 48 procent av de unga – 18-29 år – tycker att det vore bra om experter, inte regering och riksdag, fattar beslut om vad som är bäst för landet. Bara sex av tio tar starkt avstånd från att Sverige borde styras av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och allmänna val.

Olle Västberg menar att denna fråga är en viktig liberal fråga. Det är nog riktigt, men ser vi historiskt på den svenska demokratins tillkomst, så har arbetarrörelsen och socialdemokratin varit en nyckelspelare för att ge alla medborgare rösträtt, naturligtvis ihop med liberaler och kvinnorättsrörelsen. Jag tror att frågan om vår demokrati måste vara ett gemensamt projekt för stora delar av samhället att ansluta sig till. Liberaler, socialdemokrater och andra. Frågan är för viktig för att göras partipolitik av.

Märkt , , ,
%d bloggare gillar detta: