Kategoriarkiv: Politik

14 december, 2022
Lämna en kommentar
Politik, Riksdagen

Kärnkraften – skådeplats för värsta formen av populism

Kärnkraften var en av de frågorna som debatterades mest i valrörelsen och det är uppenbart att den nya regeringen har som strategi att prata om kärnkraften som svar på alla frågor som dyker upp framåt.

Redan 2020 skrev jag ett kort inlägg här på bloggen, där jag förde fram att frågan om kärnkraften och dess nedläggning har politiserats. Jag skrev ytterligare en gång i början av året, under namnet ”En moderat luring”, där jag lyfte fram turerna kring kärnkraftens nedläggning.

Under året har ett antal forskare skrivit om den process som ledde fram till nedläggningen av bland annat Ringhals. I en artikel i Nya Wermlands-tidningen skriver Fredrik Wikström, professor i Miljö- och energisystem vid Karlstads universitet:

”Sammantaget är det tydligt att det saknas grund för påståenden att S och MP skulle vara ansvariga för avvecklingen av reaktorerna”

https://www.nwt.se/2022/12/12/vem-lade-egentligen-ner-karnkraften/

Men, säger vän av ordning. Det finns ju flera miljöpartister som offentligt sagt att de ville lägga ned kärnkraften. Ledande företrädare har låtit påskina att de till och med själva har lagt ned kärnkraften. Sanningen är dock att nedläggningen av de två reaktorerna vid Ringhals, samt vid Oskarshamn var grundade på kommersiella beslut. I en artikel i Svenska Dagbladet från september i år är före detta ordföranden Lars G Nordström extremt tydlig:

”Det var ett kommersiellt beslut att lägga ner Ringhals”

https://www.svd.se/a/nWk5Wd/vattenfalls-fd-ordforande-att-lagga-ner-ringhals-var-ett-kommersiellt-beslut

Vi vet också att Vattenfall tog detta beslut så tidigt som 2015. Detta är också relevant när vi resonerar om de diskussioner som fördes i riksdagen härom året. Forskaren Per Högselius skriver på samma tema i Svenska Dagbladet angående elpriserna och hur de har skapat en grogrund för för diskussioner kring avvecklingen av Ringhals 1 & 2. Utan tvekan har just avvecklingen blivit ett slagträ i debatten, även om kopplingen mellan prisnivån i Sverige just nu och avvecklingen av kärnkraften är minst sagt tveksam. Hans konklusion är att:

”den förenklade och ideologiskt motiverade historieskrivning som politikerna nu ägnar sig åt ligger inte långt ifrån desinformation.”

https://www.svd.se/a/vemw14/politiska-missforstand-om-svenska-karnkraften

Avslutningsvis brukar det framhållas att det har voterats i riksdagen angående kärnkraften. Som ledamot i Näringsutskottet (det utskott som hanterar energifrågor, samt statliga bolag) vet jag att så var fallet. Vi ska dock komma ihåg att detta var voteringar om tillkännagivanden som skedde flera år efter Vattenfalls beslut att lägga ned. Det innebär att Vattenfall avstått från det stora underhåll som hade behövts för att hålla igång reaktorerna. Detta hade kostat skattebetalarna och/eller konsumenterna miljarder. Om de borgerliga partierna genuint hade velat att hålla igång kärnkraften hade det varit rimligt att komma med tillkännagivanden redan 2016. Så skedde dock inte. Inte heller har någon av partierna finansierat dessa miljardinvesteringar i sina budgetmotioner, antingen som en direkt kostnad eller som minskad utdelning från statliga bolag.

Slutsatsen för mig är lika uppenbar som 2020. Detta handlar bara om populism.

Märkt , , , ,
23 november, 2022
Lämna en kommentar
Politik, Riksdagen

Välfärden först

När jag tänker tillbaka på valrörelsen 2022 inser jag att jag saknar valrörelserna runt millennieskiftet där ”vård, skola & omsorg” var sloganer som nästan alla partier anslöt sig till. I det val som nu har utspelat sig var fokuset ett annat.

Jag inser varför och är inte naiv kring detta. Ändå slår det mig att den fråga som flest svenskar tycker är viktigast är sjukvården. Samtidigt saknades sansade diskussioner kring hur sjukvården kan förbättras.

När Sverige har och har haft en extrem situation gällande skjutningar, så är det inte onaturligt att frågan ligger högt på dagordningen. Tyvärr har ju de förebyggande frågorna helt kommit i bakvattnet. Att revorna i välfärden kan hänga ihop med skjutningar tycks vara en provocerande åsikt hos för många.

Budskapsfri valaffisch

Att den socialdemokratiska oppositionspolitiken har välfärden i fokus känns därför självklart, även om frågor om klimat, jämlikhet, brottslighet och företagsklimat är viktiga angränsande frågor. I praktiken har de tidigare socialdemokratiska regeringarna prioriterat välfärden. Genom pandemin säkrade Magdalena Andersson att bortfallen i kommunsektor ersattes med statliga medel. Detta såklart för att värna välfärden!

Denna prioritering måste naturligtvis fortsätta. Därför är det glädjande att satsningen på välfärden ligger fast. Det blev extra tydligt i början av veckan, när Magdalena Andersson och Mikael Damberg höll presskonferens.

Essensen var tydlig: Vi socialdemokrater föreslår ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringen. Bakgrunden är såklart att det skulle stärka välfärden och innebära fler anställda inom vård, skola och omsorg.

Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras. Välfärden först, kort sagt.

Märkt , , , ,
24 maj, 2022
Lämna en kommentar
Ekonomisk politik, Historia, Personligt, Politik, Utrikespolitik

Val i Colombia – hur påverkar det oss?

På söndag är det presidentval i det så våldshärjade landet. Även om det är långt bort, så finns det flera skäl att intressera sig för vad som händer. Vilka frågar vän av ordning?

  • Mänskliga rättigheter – vanliga människor ute i landet lever under kontroll av paramilitärar grupper och drogkarteller. Sociala ledare, journalister och fackföreningsledare mördas för sitt engagemang. Landet måste ta steg bort från den anarki som råder.
  • Knark – Colombia är den plats i världen där kokabusken odlas mest. Mycket tyder på att det bästa sättet att komma åt dessa odlingar är att lyfta bönderna ur extrem fattigdom.
  • Ekonomi – Colombia är stort och har en ganska välutvecklad ekonomi, om man betänker landets historia. Ett demokratiskt Colombia, utan knarkbaroner, paramilitära grupper, högermiliser och marxistiska gerillor skulle kunna vara en viktig handelspartner till Sverige med tanke på våra historiska relationer.

Colombia är ju ett land som plågats av våld i i alla fall ett halvt sekel. Inbördeskriget, la violencia, kort och gott våldet startade 1948 och pågick nästan 10 år. Lösningen var någon form maktdelning mellan de stridande parterna, som blev startskottet för formandet av de två gerillorna FARC och ELN. I perioder har de, militären, paramilitära grupper, knarkbaroner varit i konstant konflikt med varandra.

Genom åren har ett antal fredsavtal skrivits, samt försök att avväpna de beväpnade grupperna. Det senaste avtalet skrevs 2016 och har minskat på våldet i landet. Samtidigt håller samma grupper delar av landet i ett järngrepp. I dessa områden är det hart när omöjligt att vara journalist, fackföreningsledare eller politiker. Det kan skrivas extremt mycket om tillståndet i landet. Detta är en sammanfattning, som är på gränsen till infantil förenkling av extremt komplicerade sammanhang och relationer av makt, pengar droger och inflytande.

Samtidigt går Colombia till val. Trots att landet fortfarande är extremt våldsdrabbat, så har våldet hittills under valrörelsen varit begränsat, med colombianska mått mätt. Likafullt finns det också delar av landet där du knappt kan bedriva politisk kampanj, utan tillåtelse av den väpnade grupp som kontrollerar området.

Att försöka ha tydliga åsikter om hur landet ska kunna utvecklas och röra sig framåt känns nästan som hybris. Men några saker är ju sedan gammalt. Det behövs tillit för att bygga ett samhälle som håller ihop och institutioner som fungerar. Jämlika länder brukar generellt innebära att invånarna har mer tillit till varandra och staten. Colombia är ihop med Chile OECD:s mest ojämlika länder. Jag är övertygad om att man måste börja där. Genomföra reformer som lyfter människor ur fattigdom och ökar sina valmöjligheter i livet.

I Colombia har det aldrig suttit en vänsterpresident. I detta val kan det ändras. (För den som vill läsa mer kan jag rekommendera en text från mars på Palmecentrets hemsida) Gustavo Petro leder valrörelsen i opinionsundersökningarna framför högerkandidaten Federico Gutierrez (Fico). Trea ligger en mycket populistisk kandidat som heter Rodolfo Hernandez. Denne går till val på att tömma presidentpalatset och stänga ambassader. I vissa avseenden kan han liknas med Donald Trump.

Jag tror och hoppas att Gustavo Petro vinner valet på söndag. En politik för jämlikhet och grön tillväxt är vad Colombia behöver. Går valet till en andra omgång kan allting hända. Då kommer andra valomgången genomföras den 19:e juni. Risken är att det politiska etablissemanget formerar sig så att det bli alla mot Petro. Jag tror fortfarande han vinner, men utgången är oviss. Det kan lika gärna sluta med Fico eller Ingeniero Rodolfo som president. På söndag vet vi lite mer.

Märkt , , , ,
25 april, 2022
Lämna en kommentar
Näringspolitik, Politik, Riksdagen

Mer innovation för pengarna

Sverige har under många år ansetts vara EU:s mest innovativa land. Det kan vi vara stolta över, men också en position som vi hela tiden måste kämpa för att behålla.

I DI skriver mina S-kollegor i Näringsutskottet och jag om hur en offensiv innovationsstrategi skulle kunna vara en viktig del av detta. Läs gärna!

https://www.di.se/debatt/debatt-politik-for-battre-utvaxling-av-svenska-innovationssatsningar/

Märkt , ,
26 mars, 2022
1 kommentar
Riksdagen, Utrikespolitik

I torsdags talade president Zelenskyj i riksdagen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.

Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.

Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.

Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.

Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.

Zelenskyj besöker Tyskland i februari 2022

Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.

Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.

Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.

Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.

Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .

På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.

En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.

En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.

Märkt , , , ,
14 februari, 2022
Lämna en kommentar
Politik, Riksdagen, Utbildningspolitik

Demokratiska kontrollen över skolan

Nu tar vi tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan, har varit en devis som statsminister Magdalena Andersson använt sig av sedan tillträdet som partiledare. Frågan som en del ställt sig är dock: Vad betyder det egentligen?

I grunden handlar det om att säkra grundläggande principer för skolan som sedan generationer tillbaka råder i Sverige, såsom att alla barn, oavsett föräldrar, bostadsområde eller bakgrund, ska få ta del av en utbildning som ger bästa möjliga förutsättningar inför vuxenlivet. Att alla barn tar sig genom skolan och gymnasiet är avgörande för att de ska kunna få ett jobb och stå på egna ben.

Men det handlar lika mycket om att vi fångar upp varenda flitig unge och varje talang som vårt land har att erbjuda, vilket är helt fundamentalt för Sveriges ekonomiska utveckling, inte minst nu när vi ska genomföra klimatomställningen så snabbt det bara går.

Resultatet av marknadiseringen av skolan är tydligt: ökad segregation och större klyftor mellan människor. Förändringen av skolan har också inneburit att vi har lämnat dessa grundläggande principer, som gällt så länge. Men så behöver det inte vara.

Jag är glad att regeringen går fram med ett förslag för att ge mer rättvisa och likvärdiga förut­sättningar mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är inte rimligt att vi ersätter friskolor för ett ansvar de inte har. Ersättningen ska hänga ihop med det ansvar som skolorna faktiskt har.

Idag får fristående huvudmän lika mycket pengar i grundbelopp som kommuner trots att de inte har samma ansvar. Kommuner har till skillnad från fristående huvudmän en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen. Det innebär merkostnader som friskolor inte har.

Om alla skolor ska vara bra skolor måste de ges förutsättningar för det. Men så ser det inte ut idag, kommunerna missgynnas jämfört med enskilda huvudmän utifrån hur pengarna fördelas.

Dagens system behöver verkligen stramas upp. Jag ser framför mig att regeringen också kommer tillbaka med ett föreslag om förbud om nyetablering av religiösa friskolor. I grunden måste skolan vara en plats för utbildning och inte en plats för religiös indoktrinering.

Det är djupt provocerande att det finns aktörer som använder pengar vi alla har betalat in skatt avsedda för barnens lärande, till att finansiera lyxvillor på Floridas östkust eller besök på sexklubbar i Thailand. Vi har till och med sett hur våldsbejakande islamistister, som SÄPO varnat för, drivit skolor för våra gemensamma skattepengar.

Dagens ordning får konsekvenser. Det är ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel och det får negativ effekt för likvärdigheten i skolan. Ibland har systemet visat sig farligt. Så kan vi inte ha det. Det är bra att regeringen agerar, även om det inte är säkert att förslagen har majoritet i Sverige riksdag.

Märkt , , , ,
5 februari, 2022
1 kommentar
Politik

En moderat luring

Igår genomförde riksdagen en särskild debatt om de höga elpriserna. Det finns flera saker att reflektera över. Det som förvånade mig mest var Elisabeth Svantessons inlägg, som konkluderade att ”Den främsta orsaken är regeringens politik.” Detta har även Liberalerna skrivit debattartiklar om. En klok forskare här är Lennart Söder, som har tydligt konkluderat att så inte är fallet. Hon fortsatte med att konstatera att regeringen har lagt ned kärnkraftverken till följd av politiska beslut. Hon hävdade att ”vi röstade här i kammaren för två år sedan” om kärnkraften och med 175-174 vann ni som ville lägga ner kärnkraften.

Vad är då sant? Lade regeringen ned kärnkraften? Det är såklart trams.

Vem tog då beslutet? Beslutet togs av Vattenfall. Det är ett statligt bolag, men som drivs affärsmässigt. De stängde Ringhals 1 och Ringhals 2 eftersom de stod inför en gigantisk renovering om de skulle ha fortsatt drivas vidare. Detta har också kommunicerats av Vattenfall och den som vill läsa kan följa länkarna här:

Bilden av att kärnkraften är nedlagd av politiska beslut är framtagen av politiska krafter som gynnas av den, både bland kärnkraftskramare och miljöpartister. Även om det inte stämmer. Det är inte förbjudet att bygga kärnkraft i Sverige. Du kan bygga nytt i de utpekade kommuner som har kärnkraft redan idag. Kärnkraften är inte skattemässigt missgynnad, utan har genom decennier gynnats av att inte behöva bära kostnaderna för sina egna risker.

Debatten handlade också om regeringens förslag till Elpriskompensationen. Stödet kommer redan i mars och april. Det är riktigt att förslaget inte är perfekt, men en ännu sämre modell skulle vara att återbetala per vilket pris du betalat, eftersom då behövs med största sannolikhet behövas en ny lag (Orsaken till detta är att då behöver elleverantörerna blandas in och inte som i regeringens förslag enbart elnätsleverantörerna). Detta skulle försena stödet för hushållen med många månader. Många människor behöver stödet nu. Men säger någon, går det inte att sänka skatten? Det är exempelvis vad Liberalerna föreslår. Sanningen är att det knappast är lagligt eller praktiskt genomförbart i Sverige att sänka skatter retroaktivt. Det har de flesta förstått och det framgick exempelvis i ett replikskifte mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna där L var det parti som framförde populistiska förslag och SD förklarade vad som var möjligt praktiskt. Något förvånande för mig, som alltid har haft stor respekt för Liberalerna som parti.

Vad behöver då göras, för att inte bara kommentera det politiska spelet. För det första är Regeringens nya elektrifieringsstrategi bra och innehåller flera viktiga förslag för energiförsörjningen och snabbare tillståndsprocesser. Dessutom som jag skrivit tidigare behövs bättre tillståndsprocesser för olika typer av miljöprövning, vilket skulle förbättra överföring. Men i grunden måste vi komma ihåg att de höga priserna är en konsekvens av Putins agerande i Ryssland just nu, vilket jag skrivit om tidigare.

Märkt , ,
27 januari, 2022
Lämna en kommentar
Politik, Utrikespolitik

Sverige föredöme mot utländsk inblandning

Nyhetssajten Europaportalen rapporterar att Sverige lyfts fram för sitt arbeta mot negativ utländsk inblandning. Arbetet i Europaparlamentet har pågått under 18 månader och i de rekommendationer som nu tagits fram föreslås en koordinerad strategi för att kunna möta utländsk desinformation.

Jag är glad att regeringen tagit dessa frågor på allvar och redan för ett par år sedan tog beslut om en Myndighet för psykologiskt försvar. Detta gör att Sverige nu lyfts fram som ett föredöme. Jag är glad att vi nu har en sådan myndighet på plats.

Jag tror att detta kommer bli en framtida politisk fråga, då olika partier runt om i Europa har gynnats av utländsk inblandning som har syftat till att minska de olika europeiska ländernas motståndskraft och försvarsvilja. Det är nästan ironiskt att nationalister runt om i Europa konsekvent och strukturerat har försökt försvaga de länder de säger sig älska.

Syftet med det psykologiska försvaret är hur som helst att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Det psykologiska försvaret ska, både nationellt och internationellt, kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som är riktad mot Sverige eller svenska intressen. Det kan handla om desinformation som syftar till att försvaga landets motståndskraft och befolkningens försvarsvilja eller till att på ett otillbörligt sätt påverka människors uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

För den som vill läsa mer rekommenderar jag myndighetens hemsida, www.mpf.se

Märkt , ,
22 januari, 2022
1 kommentar
Ekonomisk politik, Politik, Utrikespolitik

Elpriskompensation och säkerhetspolitik

I torsdags presentera regeringen detaljerna kring elprisstödet. I grunden är jag, som de absolut flesta, skeptisk till sådana åtgärder, men nu finns det skäl för undantag.

För det första är det viktigt att den som drabbats av höga elräkningar inte ska känna att de står ensamma. Det gläder mig att den socialdemokratiska regeringen gör det som krävs och går fram med en elpriskompensation som ger ett snabbt stöd som känns i plånboken, till två miljoner hushåll, vilket är mer än vart tredje hushåll i Sverige.

För det andra är det viktigt att konstatera att uppgången av elpriset är en konsekvens av att vi befinner oss på en europeisk marknad. Att den enorma prisuppgången skulle vara en konsekvens av den svenska regeringens politik är såklart nonsens. Sedan påverkas priserna också av beslut om energiskatter och moms, men de skenande priserna har med europeisk politik att göra och ingenting annat. Det som är viktigt i den svenska politiken, utöver dessa nödåtgärder, att också öka möjligheten att köpa och sälja el mellan de olika elprisområdena. Det kommer förändra priserna något i mellersta och södra Sverige. Jag länkar en samling analyser, som är relevanta, och som pekar på detta uppenbara faktum:

https://www.ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden/elpris

https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/patrik-oksanen-din-elrakning-en-bricka-vladimir-putins-spel-om-europa-6e5e9f94/

https://www.nyteknik.se/energi/elpriset-nar-ny-topp-efter-skenande-gaspriser-hogsta-nagonsin-7022150

https://omni.se/ygeman-i-strid-med-m-om-hoga-elpriserna-beror-pa-ryssland-och-pandemin/a/lVr0x7

Min poäng är alltså likt Patrik Oksanen i den ovan länkande artikeln att elpriset visar på Europas beroende av Ryssland för sin el. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Det innebär att vi på lång sikt måste säkra sätt att producera el i Europa, samt återta kontrollen över relevant infrastruktur. Alldeles för ofta har ryska intressen tillåtits äga just infrastruktur kopplat till el och energi i Europa. På kort sikt är elprisstödet en rimlig idé. Det är ett sätt att minska Rysslands påverkan på vanliga svenskar, när Putin skruvar på fossilgaskranen.

Det är därför mycket bra att den socialdemokratiska regeringen nu avsätter knappt sju miljarder för att ge stöd till cirka 2 miljoner hushåll som har höga elräkningarna. Ersättning avser tre månader: december 2021 till och med februari 2022.

Modellen är utformad, om jag förstått det hela rätt, som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får totalt 300 kr. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad, sammanlagt 6 000 kr.

Att det finns ett tak på kompensationen gör också att åtgärden har en rimlig inkomstfördelning. Så sammanfattningsvis kan nog en exceptionell åtgärd, som torde vara ett engångsgig, ändå vara en god idé!

Märkt , , ,
27 oktober, 2021
Lämna en kommentar
Personligt, Politik, Riksdagen, Utrikespolitik

Varför utrikespolitik när vi har problem i Sverige?

Jag är en person som är intresserad av utrikespolitik i alla dessa former. Det finns något väldigt fint med att vara inblandad i utrikespolitik som svensk, eftersom att man ofta börjar på plus just för att man är svensk.

Samtidigt hör jag ibland från vänner och bekanta på facebook: ”Varför bryr du dig om läget i Nicaragua, när det finns svenskar som svälter? ”Varför tar du upp frågan om mänskliga rättigheter för kurderna i Turkiet, när det ser ut som det gör i Sverige?” Jag uppfattar detta som högerns identitetspolitik, där man inte behöver ta ställning till frågan i sig, utan istället misstänkliggöra den som är intresserad av frågor som ligger utanför vårt eget land. Är då invändningen rimlig? – Nej, det är den naturligtvis inte. Av flera skäl. För det första är begränsningen en chimär. Det finns ingen begränsning i vad du kan vara intresserad av. Det är faktiskt möjligt att både vara intresserad av inrikespolitik och utrikespolitik samtidigt. För det andra är det viktigt att intressera sig i andra länder inte enbart av altruistiska skäl. Sverige gynnas av att vi har en solidarisk utrikespolitik som hänger ihop med en öppen handelspolitik. I mångt och mycket skulle jag alltså säga att Sverige som land faktiskt ekonomiskt gynnas av vår öppenhet och intresse för andra länder. För det tredje blir Sverige ett tryggare land, när vi är med och möter och hindrar framtida kriser.

Alltså, att jag och andra bryr oss om andra människor runt om i världen minskar inte intresset eller engagemanget kring orättvisor i Sverige, snarare tvärt om. Att Sverige är öppet gör oss på sikt rikare, ger många ett jobb att gå till och är helt enkelt bra för Sverige.

Märkt , , , ,
← Äldre inlägg
%d bloggare gillar detta: