Kategoriarkiv: Utrikespolitik

Val i Colombia – hur påverkar det oss?

På söndag är det presidentval i det så våldshärjade landet. Även om det är långt bort, så finns det flera skäl att intressera sig för vad som händer. Vilka frågar vän av ordning?

  • Mänskliga rättigheter – vanliga människor ute i landet lever under kontroll av paramilitärar grupper och drogkarteller. Sociala ledare, journalister och fackföreningsledare mördas för sitt engagemang. Landet måste ta steg bort från den anarki som råder.
  • Knark – Colombia är den plats i världen där kokabusken odlas mest. Mycket tyder på att det bästa sättet att komma åt dessa odlingar är att lyfta bönderna ur extrem fattigdom.
  • Ekonomi – Colombia är stort och har en ganska välutvecklad ekonomi, om man betänker landets historia. Ett demokratiskt Colombia, utan knarkbaroner, paramilitära grupper, högermiliser och marxistiska gerillor skulle kunna vara en viktig handelspartner till Sverige med tanke på våra historiska relationer.

Colombia är ju ett land som plågats av våld i i alla fall ett halvt sekel. Inbördeskriget, la violencia, kort och gott våldet startade 1948 och pågick nästan 10 år. Lösningen var någon form maktdelning mellan de stridande parterna, som blev startskottet för formandet av de två gerillorna FARC och ELN. I perioder har de, militären, paramilitära grupper, knarkbaroner varit i konstant konflikt med varandra.

Genom åren har ett antal fredsavtal skrivits, samt försök att avväpna de beväpnade grupperna. Det senaste avtalet skrevs 2016 och har minskat på våldet i landet. Samtidigt håller samma grupper delar av landet i ett järngrepp. I dessa områden är det hart när omöjligt att vara journalist, fackföreningsledare eller politiker. Det kan skrivas extremt mycket om tillståndet i landet. Detta är en sammanfattning, som är på gränsen till infantil förenkling av extremt komplicerade sammanhang och relationer av makt, pengar droger och inflytande.

Samtidigt går Colombia till val. Trots att landet fortfarande är extremt våldsdrabbat, så har våldet hittills under valrörelsen varit begränsat, med colombianska mått mätt. Likafullt finns det också delar av landet där du knappt kan bedriva politisk kampanj, utan tillåtelse av den väpnade grupp som kontrollerar området.

Att försöka ha tydliga åsikter om hur landet ska kunna utvecklas och röra sig framåt känns nästan som hybris. Men några saker är ju sedan gammalt. Det behövs tillit för att bygga ett samhälle som håller ihop och institutioner som fungerar. Jämlika länder brukar generellt innebära att invånarna har mer tillit till varandra och staten. Colombia är ihop med Chile OECD:s mest ojämlika länder. Jag är övertygad om att man måste börja där. Genomföra reformer som lyfter människor ur fattigdom och ökar sina valmöjligheter i livet.

I Colombia har det aldrig suttit en vänsterpresident. I detta val kan det ändras. (För den som vill läsa mer kan jag rekommendera en text från mars på Palmecentrets hemsida) Gustavo Petro leder valrörelsen i opinionsundersökningarna framför högerkandidaten Federico Gutierrez (Fico). Trea ligger en mycket populistisk kandidat som heter Rodolfo Hernandez. Denne går till val på att tömma presidentpalatset och stänga ambassader. I vissa avseenden kan han liknas med Donald Trump.

Jag tror och hoppas att Gustavo Petro vinner valet på söndag. En politik för jämlikhet och grön tillväxt är vad Colombia behöver. Går valet till en andra omgång kan allting hända. Då kommer andra valomgången genomföras den 19:e juni. Risken är att det politiska etablissemanget formerar sig så att det bli alla mot Petro. Jag tror fortfarande han vinner, men utgången är oviss. Det kan lika gärna sluta med Fico eller Ingeniero Rodolfo som president. På söndag vet vi lite mer.

Märkt , , , ,

I torsdags talade president Zelenskyj i riksdagen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.

Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.

Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.

Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.

Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.

Zelenskyj besöker Tyskland i februari 2022

Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.

Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.

Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.

Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.

Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .

På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.

En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.

En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.

Märkt , , , ,

Sverige föredöme mot utländsk inblandning

Nyhetssajten Europaportalen rapporterar att Sverige lyfts fram för sitt arbeta mot negativ utländsk inblandning. Arbetet i Europaparlamentet har pågått under 18 månader och i de rekommendationer som nu tagits fram föreslås en koordinerad strategi för att kunna möta utländsk desinformation.

Jag är glad att regeringen tagit dessa frågor på allvar och redan för ett par år sedan tog beslut om en Myndighet för psykologiskt försvar. Detta gör att Sverige nu lyfts fram som ett föredöme. Jag är glad att vi nu har en sådan myndighet på plats.

Jag tror att detta kommer bli en framtida politisk fråga, då olika partier runt om i Europa har gynnats av utländsk inblandning som har syftat till att minska de olika europeiska ländernas motståndskraft och försvarsvilja. Det är nästan ironiskt att nationalister runt om i Europa konsekvent och strukturerat har försökt försvaga de länder de säger sig älska.

Syftet med det psykologiska försvaret är hur som helst att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Det psykologiska försvaret ska, både nationellt och internationellt, kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som är riktad mot Sverige eller svenska intressen. Det kan handla om desinformation som syftar till att försvaga landets motståndskraft och befolkningens försvarsvilja eller till att på ett otillbörligt sätt påverka människors uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

För den som vill läsa mer rekommenderar jag myndighetens hemsida, www.mpf.se

Märkt , ,

Elpriskompensation och säkerhetspolitik

I torsdags presentera regeringen detaljerna kring elprisstödet. I grunden är jag, som de absolut flesta, skeptisk till sådana åtgärder, men nu finns det skäl för undantag.

För det första är det viktigt att den som drabbats av höga elräkningar inte ska känna att de står ensamma. Det gläder mig att den socialdemokratiska regeringen gör det som krävs och går fram med en elpriskompensation som ger ett snabbt stöd som känns i plånboken, till två miljoner hushåll, vilket är mer än vart tredje hushåll i Sverige.

För det andra är det viktigt att konstatera att uppgången av elpriset är en konsekvens av att vi befinner oss på en europeisk marknad. Att den enorma prisuppgången skulle vara en konsekvens av den svenska regeringens politik är såklart nonsens. Sedan påverkas priserna också av beslut om energiskatter och moms, men de skenande priserna har med europeisk politik att göra och ingenting annat. Det som är viktigt i den svenska politiken, utöver dessa nödåtgärder, att också öka möjligheten att köpa och sälja el mellan de olika elprisområdena. Det kommer förändra priserna något i mellersta och södra Sverige. Jag länkar en samling analyser, som är relevanta, och som pekar på detta uppenbara faktum:

https://www.ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden/elpris

https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/patrik-oksanen-din-elrakning-en-bricka-vladimir-putins-spel-om-europa-6e5e9f94/

https://www.nyteknik.se/energi/elpriset-nar-ny-topp-efter-skenande-gaspriser-hogsta-nagonsin-7022150

https://omni.se/ygeman-i-strid-med-m-om-hoga-elpriserna-beror-pa-ryssland-och-pandemin/a/lVr0x7

Min poäng är alltså likt Patrik Oksanen i den ovan länkande artikeln att elpriset visar på Europas beroende av Ryssland för sin el. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Det innebär att vi på lång sikt måste säkra sätt att producera el i Europa, samt återta kontrollen över relevant infrastruktur. Alldeles för ofta har ryska intressen tillåtits äga just infrastruktur kopplat till el och energi i Europa. På kort sikt är elprisstödet en rimlig idé. Det är ett sätt att minska Rysslands påverkan på vanliga svenskar, när Putin skruvar på fossilgaskranen.

Det är därför mycket bra att den socialdemokratiska regeringen nu avsätter knappt sju miljarder för att ge stöd till cirka 2 miljoner hushåll som har höga elräkningarna. Ersättning avser tre månader: december 2021 till och med februari 2022.

Modellen är utformad, om jag förstått det hela rätt, som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får totalt 300 kr. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad, sammanlagt 6 000 kr.

Att det finns ett tak på kompensationen gör också att åtgärden har en rimlig inkomstfördelning. Så sammanfattningsvis kan nog en exceptionell åtgärd, som torde vara ett engångsgig, ändå vara en god idé!

Märkt , , ,

Varför utrikespolitik när vi har problem i Sverige?

Jag är en person som är intresserad av utrikespolitik i alla dessa former. Det finns något väldigt fint med att vara inblandad i utrikespolitik som svensk, eftersom att man ofta börjar på plus just för att man är svensk.

Samtidigt hör jag ibland från vänner och bekanta på facebook: ”Varför bryr du dig om läget i Nicaragua, när det finns svenskar som svälter? ”Varför tar du upp frågan om mänskliga rättigheter för kurderna i Turkiet, när det ser ut som det gör i Sverige?” Jag uppfattar detta som högerns identitetspolitik, där man inte behöver ta ställning till frågan i sig, utan istället misstänkliggöra den som är intresserad av frågor som ligger utanför vårt eget land. Är då invändningen rimlig? – Nej, det är den naturligtvis inte. Av flera skäl. För det första är begränsningen en chimär. Det finns ingen begränsning i vad du kan vara intresserad av. Det är faktiskt möjligt att både vara intresserad av inrikespolitik och utrikespolitik samtidigt. För det andra är det viktigt att intressera sig i andra länder inte enbart av altruistiska skäl. Sverige gynnas av att vi har en solidarisk utrikespolitik som hänger ihop med en öppen handelspolitik. I mångt och mycket skulle jag alltså säga att Sverige som land faktiskt ekonomiskt gynnas av vår öppenhet och intresse för andra länder. För det tredje blir Sverige ett tryggare land, när vi är med och möter och hindrar framtida kriser.

Alltså, att jag och andra bryr oss om andra människor runt om i världen minskar inte intresset eller engagemanget kring orättvisor i Sverige, snarare tvärt om. Att Sverige är öppet gör oss på sikt rikare, ger många ett jobb att gå till och är helt enkelt bra för Sverige.

Märkt , , , ,

Trump skriver inte i affekt!

En lärdom som många människor gjort sig både kopplat till e-post och sociala medier är att inte skriva i affekt. Många av oss har genom åren gått i fällan att rasa i affekt, men oftast försökt lära oss av våra misstag.

Detta gäller förstås undertecknad. Faktum är att jag nog bryter mot principen just nu. Det är omöjligt att inte vara fly förbannad över valet i USA. Mycket kan sägas om hur den amerikanska demokratin fungerar, om hur presidenten väljs av elektorer och vad den stora ojämlikheten gör med viljan att delta. Dock, med det sagt, är USA bland världens största och bland de äldsta demokratier. Med landets fel och brister har demokratin varit djupt institutionaliserad i landet. Därför är det makabert att se hur Trump nu underminerar den amerikanska demokratin, genom att underminera valsystemet, i förlustens stund.

Naturligtvis ska en kandidat kunna pröva upplevda fel, men det är inte det vi ser just nu. Istället försöker Trump lura det amerikanska folket och genom att förleda människor sitta kvar i Vita huset. Detta klipp från Tv4 tycker jag lyfter problemet. https://www.tv4.se/artikel/6NUE3fzdmfMT6x4FmRrBYs/marcus-donald-trump-har-helt-fel). Det är helt oerhört att den sittande presidenten på lösa boliner hävdar att omfattande fusk skett, utan att ens försöka leda det i bevis och utan att internationella observatörer noterat det fusk som nu Trump har upptäckt.

Utöver att Trump nu har passerat alla gränser för en ledare för en demokratisk stat, så funderar jag på vilket vapen Trump har i Twitter. Dagens teknik gör spridandet av osanningar enklare än någonsin, eftersom de flesta logaritmer drivs av sådant som gör människor indignerande.

Den fråga jag lämnas kvar med är: Tweetar Trump verkligen i affekt? Även om Trump kan verka oberäknelig, så tror jag att han är mycket mer strategisk än så. Underskatta aldrig din fiende, helt enkelt! Istället finns det mycket som tyder på är att tweetandet är mycket överlagt. Det bekräftas också av Trumps tidigare sekreterare i en intressant artikel i DN. https://www.dn.se/varlden/trumps-tidigare-sekreterare-aldrig-traffat-nagon-som-ar-sa-levande/

Var lämnar då det jag skrivit ovan oss? Jag tror att vi står inför en mycket svår tid, då USA är världens mäktigaste land. Trump kommer med alla medel försöka hålla sig kvar vid makten. Idag verkar inget tyda på att han lämnar frivilligt, om han förlorar. (Rösterna är inte färdigräknade nu vid lunchtid, fredagen 6/11-2020).

Vad som händer nu är oklart. Jag hoppas fortfarande att en vinnare kan koras och utropas inom kort, men jag är skeptisk. I sådana fall blir tiden fram emot jul mycket spänd. Den 14:e december ska elektorerna som väljer presidenten enligt konstitutionen genomföra val. Men innan dess hinner mycket vatten rinna under broarna.

2020-12-14T12:00:00

  dagar

  timmar  minuter  sekunder

tills

The Electoral Collage

Märkt , , ,

Ny konstitution i Chile

I söndags genomförde Chile en historisk folkomröstning, om nuvarande konstitutions vara eller icke vara. Resultatet var entydigt: Det chilenska folket kastar den gamla konstitutionen, som har sina rötter i Pinochet-diktaturen i papperskorgen.

Det chilenska folket valde också att den nya konstitutionen ska tas fram av en grupp direktvalda ledamöter. Alltså ska 155 personer, den 11 april 2021, väljas. Ledamöterna ska under ett år, ta fram ett konstitutionsförslag. Förslaget ska sedan 2022 antas eller förkastas genom en ny folkomröstning.

Starten på denna historiska process var de folkliga protester som inleddes förra hösten. De bröt ut den 18 oktober förra året som en följd av en höjning av priserna i kollektivtrafiken. I bakgrunden fanns en kritik över landets konstitution som garanterade att historiska privatiseringar var irreversibla, då den säger att offentliga myndigheter inte får konkurrera med privata företag. Detta innebär att i princip hela transport- och utbildningssektorn är privat. Bakgrunden, som naturligtvis inte har med kollektivtrafiken att göra, är alltså det faktum att klyftorna i Chile är avgrundsdjupa. Exempelvis är Chile det mest ojämlika landet i OECD.

Från början var president Sebastián Piñeras framtoning oresonlig, vilket enbart triggade nya protester. I ett tv-sänt tal förklarade han krig mot upproret. Till slut fick dock presidenten ge med sig och lovad en folkomröstning, som genomfördes igår. Den rådande grundlagen har som sagt sina rötter i Pinochet-diktaturen och är en av orsakerna till den djupa ojämlikheten i Chile.

Processen fram till idag har dock inte varit enkel. Sedan protesternas start har hundratals människor förlorat synen, till följd av hagelskott som polisen skjutit. Även om polisen hävdar att det rör sig om olyckshändelser, tror många att polisen medvetet siktar mot ögonen för att skrämma bort folk från gatorna. Denna strategi har dock inte fungerat denna gång, men visar också på behovet av reformer av Chiles polismyndighet, landets militariserade poliskår, Los Carabineros. Människorättsorganisationer har också talat om utomrättsliga fängslanden och våldtäkter.

Augusto Pinochet förlorade makten 1988 i en folkomröstning och lämnade presidentämbetet i mars 1990. Processen som nu inleds kan alltså resultera i att de sista spåren av diktaturåren rensas bort ur konstitutionen. Det var inte en minut för tidigt!

Märkt , ,

En bortglömd konflikt

När nu kriget i Jemen går in på sitt femte år fortsätter konflikten att befinna sig i medieskugga, trots att Jemenkriget skär rakt in i de globala intressekonflikterna.

Humanitärt har kriget inneburit den värsta krisen just nu i världen. Krisen har sedan förvärrats av coronakrisen, som gjort dåligt värre.

I förra veckan frågade jag utrikesminister Ann Linde om krisen, samt vad Sverige gör för att bidra till vapenstillestånd och fred. Den goda nyheten är att Sverige redan är engagerade i konflikten. Den dåliga är att det behövs fler krafter som bidrar till fred i detta krigsdrabbade land.

En god översikt över läget i landet ges i en kort artikel i Omvärlden som finns länkad här. https://www.omvarlden.se/Branschnytt/nyheter-2020/fem-ar-av-krig-i-jemen–humanitar-kris-allt-varre/

En fördjupning i konfliktens rötter, samt hur de stridande parterna har kopplingar till Iran och Saudiarabien finns i artikeln här. https://www.sakerhetspolitik.se/Konflikter/jemen/fordjupning-jemen/

Märkt , , ,

Stärk arbete mot korruption i Sverige!

Jag har under de senaste två åren fått chansen att vara en av flera att representera Socialdemokraterna i organisationen Progressive Alliance (PA). Det är naturligtvis hedersamt och spännande att få representera ett så välrenommerat parti som Socialdemokraterna i Sverige.

PA arbetar med många frågor som handlar om social rättvisa och andra frågor som är viktiga för progressiva och socialdemokratiska partier. En fråga som alltid finns närvarande är kampen mot korruption. Samtidigt kan frågan aldrig få för lite fokus.

Ibland har jag fått frågan vad som är den viktigaste framgångsfaktorn, eftersom att Sverige och svenska Socialdemokraterna ses som en framgång. Det är naturligtvis inte lätt att svara på. Politik gör skillnad och den svenska och nordiska modellen innehåller många olika delar, som är viktiga för att skapa det samhälle vi lever i. Utan tvekan är korruptionen en av nyckelfrågorna. Både för att korruption förstör möjligheterna till att leva och driva företag, men också för att korruptionen eroderar förtroendet mellan människor. Sanningen är att förtroendet människor emellan och mellan medborgare och stat är just en annan nyckel i varför Sverige och Norden på många områden är framgångsrika.. Finns inte förtroende, så tror jag inte att det är möjligt att bygga ett välfärdssamhälle. SOM-institutet följer dessa siffror över tid och utvecklingen är nedslående.

Vi måste ta dessa siffror på allvar. Minskar förtroende på sikt tror jag vårt samhälle har dåliga framtidsutsikter. Misstroendet måste mötas på flera plan. Dels behöver vi politiskt stärka välfärdssamhället, så det blir tydligare vad du får för dina skattepengar. Dels behöver vi möte de falska bilder som sprids med kunskap och fakta.

Slutligen behöver vi också stärka arbetet mot korruption, just för att korruptionen eroderar det förtroende som är så viktigt. Bara misstanken om korruption är som ett gift i samhällskroppens blodomlopp. Arbetet mot korruption måste stärkas på flera plan. Transparency International (TI) granskar alla länder utifrån ett antal variabler och de konstaterar i sin rapport för 2016 att inget land är nära full poäng. För 2016 rankas Sverige fyra i världen av de 176 som har rankats. Det är naturligtvis mycket bra, men Sverige får endast 88 av 100 poäng. Vi blev slagna av Danmark, Nya Zeeland och Finland. Den enda slutsatsen är att mycket mer  måste göras på området. Arbete mot korruption måste stärkas, men naturligtvis göras på ett smart sätt.

Transparency International kom 2012 med en rapport som heter Motståndskraft, oberoende, integritet. Kan det svenska samhället stå emot korruption? Där konstateras att Sverige inte ligger i topp när det gäller minoriteters skydd. Rapporten pekar också på att Riksdagens roll i integritetssystemet inte alltid varit högt på dagordningen, samt att Sverige saknar regler för övergång mellan höga statliga jobb till privat sektor. Här behöver mer göras. Andra områden som pekas ut offentlighetsprincipens försvagning och den kommunala revisionen.

 

Arbetet mot korruption måste prioriteras och placeras högre på dagordningen. Annars riskerar förtroendet för samhället att minska ytterligare. Det vore ödesdigert för det öppna samhälle vi lever i.

 

Märkt , , , ,

Spanjorer – Ta en Turrón till jul och vara snälla mot varandra!

En sak som jag älskar är turrón. I Spanien äts det ofta till jul, men helt ärligt smakar det underbart oaktat årstid. Innan jag började hänga i Spanien hade jag aldrig stött på turrón och av förklarliga skäl aldrig testat det. För dem som inte prövat denna delikatess, så kan den enklast beskrivas som mandelnougat eller nougatgodis, i en hård eller mjuk variant, som är gjorda av mandel och honung. En av fördelarna är att turrón inte känns lika sött som annat julgodis. Det känns faktiskt lite vuxet att äta turrón.

img_1313.jpg

Min favorit turrón av märket, 1880

Det sägs att turrón härstammar från trakterna kring Alicante, närmare bestämt från Jijona. I nämnda ort finns fortfarande flera olika tillverkare av turrón och en av de större driver också ett turronmuseum med det uppfinningsrika namnet, Museo del Turrón. Det må vara att det inte är världens mest påkostade museum, men om turrón smakar gott i allmänhet, så smakar det extra gott i turronmuseets presentbutik.

Jag hoppas att alla spanjorer tar sig en extra turrón i år, för alla vet ju att en blir snäll av lite julgodis. Det behövs kanske lite extra i år med tanke på den komplicerade situationen i Katalonien. I torsdags, den 21:a december, gick katalanerna till regionval efter en mycket turbulent höst. För den som vill höra med om bakgrunden kan jag rekommendera avsnittet av Sthlmspodden, där jag samtalar med Niklas Bremberg (katalonienexpert på Utrikespolitiska Institutet)

Sanningen att säga så kommer inte konflikten lösas av lite godis, men det som faktiskt behövs är öppna sinnen och tolerans. Personligen har jag ett stort spanskt hjärta och tror inte på ett självständigt Katalonien. Dels är den typen av delningar av stater feltänkt. Dels är katalanerna själva så oeniga i frågan. En så djup konflikt i en region där hälften är för och hälften emot är inte någon bas eller grund att bygga en stat på. Samtidigt har högerregeringen i Madrid fungerat som separatisternas bästa kampanjarbetare genom sin ovilja till kompromisser eller samtal. Detta måste nu ändras. Annars kommer konflikten bara fördjupas. Antingen måste Partido Popular ta reson eller så måste spanjorerna byta regering när det är dags för val i Spanien.

Så summan av kardemumman är kanske ändå att ta en extra turrón till jul. Turron kommer som sagt i två varianter, den hårda som ursprungligen kommer från Alicante och den mjuka från Jijona, eller Xixona som staden stavas på valencianska  och katalanska. Båda smakar gott, men personligen har jag en fäbless för den tidigare. Smak är förstås en fråga om olika åsikter, men en klassisk hård Turron av märket 1880 ihop med en god brandy räddar varje jul.

 

Dock får en akta sina tänder, då den hårda är just hård. Men det är väl som Ronja Rövardotter sa i filmen med samma namn, att ska en akta sig för att ramla i älven måste en gå dit. Alltså, ät en hård Turron till jul, men akta tänderna.

IMG_1311

Märkt , , , , ,
%d bloggare gillar detta: