Könsstympning – en fråga även i Sverige

Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv. Detta kan verka som en självklarhet, men fortfarande finns det att mycket i vårt samhälle som inte är jämställt. Fortfarande har kvinnor lägre löner än män och kvinnor har sämre möjligheter att utvecklas i arbetet och göra karriär.

Dock ligger Sverige i flera avseenden långt fram när det gäller jämställdhet. I den svenska modellen är jämställdhet mellan könen en central del. Detta har också varit grunden för att den svenska modellen har varit ekonomisk framgångsrik då kvinnor inte måste välja mellan barnafödande och arbetsliv, vilket har gjort Sverige till ett land med hög förvärvsfrekvens.

Samtidigt har arbetet med jämställdhet aldrig varit lätt och enkelt, utan kvinnor har genom historien fått kämpa för sina rättigheter. Ingenting tyder på att detta kommer förändras i framtiden.

Ett extremt uttryck för den rådande könsmaktsordningen är kvinnlig könsstympning. Enligt UNICEF könsstympas mer än två miljoner flickor varje år.[1] Trots att kvinnlig könsstympning är förbjudet i många länder i världen har traditionen visat sig vara svår att stoppa. Bland annat har Afrikanska Unionen i det så kallade Maputo-protokollet uttalat sig att alla stater skall förbjuda och fördöma kvinnlig könsstympning.[2]

Idag arbetar flera organisationer aktivt mot aktiv könsstympning med olika resultat. Framgångsfaktorn förefaller ligga i att med långsiktighet bygga förtroende hos lokala opinionsbildare och beslutsfattare. Det är av vikt att svenskt bistånd allokeras till framgångsrikt arbete mot kvinnlig könsstympning.

Det finns idag även könsstympning i Sverige. Socialstyrelsen uppskattar att 38 000 flickor och kvinnor som lever i Sverige har utsatts för könsstympning.[3] Många av dessa lever i smärta och sjukdom kopplat till stympningen. Därför finns ett behov av ökad kunskap inom vården kring dessa frågor. Lika viktigt är det att bryta tabut kring frågan, så att de kvinnor som är drabbade vågar uppsöka vård.

I de flesta av de 38 000 fallen har könsstympningen skett långt innan kontakten med Sverige. Det är svårbedömt hur många svenska kvinnor som har utsatts för kvinnligkönsstympning i Sverige eller på tillfällig resa utanför landet. I en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid från 2011 konstateras att av 46 misstänkta fall av könsstympning ledde endast två till fällande domar.[4]

Det finns därför ett behov av att ta ett helhetsgrepp om hur könsstympning bäst kan motverkas i Sverige, samt hur lagen mot könsstympning kan leda till fler domar. Inget annat än ett totalt utplånande av denna praktik bland alla människor som vistas i Sverige kan anses som ett acceptabelt mål.

[1] https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning

[2] http://www.au.int/en/pressreleases/19706/international-day-zero-tolerance-female-genital-mutilation-6th-february-2016

[3] Socialstyrelsen. Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. (2015). S. 12

[4] Nationellt Centrum för Kvinnofrid. Uppsala Universitet. Kvinnlig omskärelse/könsstympning i Sverige. (2011). S. 9

Taggad , ,

One thought on “Könsstympning – en fråga även i Sverige

  1. […] i Tyresö Nyheter. Exempelvis: Från dåligt till sämre i landstinget. Apropå vård, skrev jag en text om kvinnlig könsstympning, vilket jag för övrigt också motionerat om i […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: