Författararkiv: Mathias Tegnér

Borde spelreklamen förbjudas?

För varje dag som går, så känns det tydligt att spelbranschen inte klarar att reglera sig själva och att utvecklingen går åt fel håll.

Här kommer några av mina reflektioner och en länk till den motion som min kollega Markus Selin och jag skrev för ett år sedan.

 

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ordna-och-begransa-spelreklamen-i-sverige_H6021777

 

 

Taggad ,

100 år sedan kvinnor fick rätten att rösta!

Idag för 100 år sedan beslutade riksdagen att kvinnor skulle få rösta i Sverige. Att förtidsrösta idag fick mig att känna historiens vingslag. Det är naturligtvis en glädje att rösta en sådan historisk dag.

190524 mt utanför centralen

Det kändes dessutom fint att rösta på Centralstationen, en plats där många på genomresa tog chansen att förtidsrösta.

190524 förtidsrösta

Att försöka sammanfatta genombrottet för parlamentarism och allmän- och lika rösträtt är inte gjort i en handvändning. Jag menar att det är viktigt att förstå processen för att förstå vilka krafter som stod mot varandra. Hur kommer det sig att den stora reformen för män genomfördes 1909 och reformen för kvinnor fick vänta till 1919? Framförallt har det någon betydelse idag?

Debatten om allmän och lika rösträtt började i Sverige ta form på 1860-talet. 1884 skrevs en motion på temat, som dock röstades ner. Inte förrän 1912 lade den svenska regeringen fram ett lagförslag om kvinnlig rösträtt genom en proposition i riksdagen. Första Kammaren röstade dock ner förslaget. I Andra Kammaren däremot antogs däremot förslaget med 140 röster mot 66. Således genomfördes rösträtten för kvinnor inte innan utbrottet av 1:a världskriget. Trots är det ändå en märkesdag för rösträttsrörelsen på grund av de följder den kvinnliga rösträttsfrågan fick efter propositionen i riksdagen.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som startades1903, kämpade enträget för saken. Till slut togs rösträttsfrågan upp igen i kammaren där liberalen Karl Staafs andra regering lade fram den första propositionen om rösträtt och valbarhet för kvinnor i riksdagsval. Propositionen, som var den första av tre innan den kvinnliga rösträtten vanns 1919. Propositionen var dock viktig som murbräcka för kvinnoröstsfrågan och den ökade pressen på de konservativa. https://riksarkivet.se/kvinnans-rostratt)

1911 fick för första gången de flesta män rösta i Sverige. Reformen som röstades igenom 1909 innebar att alla män över 24 år som betalar skatt och gjort värnplikt får rösta. Det är också 1909 som parlamentarismen får ett genombrott i Sverige, det vill säga regeringsbildaren utses från parlamentets majoritetsförhållanden. Det är denna regering som lägger den ovan nämnda första propositionen.

 Socialdemokraternas roll vid rösträttens genomförande är tillsammans med liberala kvinnor avgörande.

190524 S valsedel

Ledande politiker för dessa partier var just Nils Edén och Hjalmar Branting.

190524 HB NE om kvinnlig rösträtt

 Det var också samarbete mellan liberaler och socialdemokrater som gjorde att riksdagens första kvinna Kerstin Hesselgren blev vald. Vid första valet kvinnor fick rösta 1921, så kandiderade hon till den andra kammaren. Hon blev dock inte val. Däremot valdes hon in i första kammaren, som valdes indirekt från kommuner, efter ett valsamarbete.

190524 Kerstin Hesselgren

Med tanke på hur viktiga frågor om kvinnors rättigheter är i detta EU-val, så kändes det som en bra dag att gå och rösta.

”För att rädda vår planet…” – tankar efter en veckas prao i Riksdagen

Här kommer några tankar från Theo som har praoat hos mig i riksdagen, under den här veckan. Vi har pratat både om skolfrågor och klimatfrågan. Texten nedan handlar om det senare.

190426 Theo & skolstrejk

För att rädda vår planet måste alla hjälpa till, “det ska vara lätt att göra rätt”. Det blir det genom att man subventionerar saker som montering av solceller, elbilar m.m. De behövs även att man satsar på infrastruktur med laddstolpar för alla elbilar. Man behöver dock också enligt min mening höja skatter såsom bensinskatten, trängselskatt och andra skatter i syfte att minska transportsektorns utsläpp. Med andra ord behöver vi använda både “morot och piska” för att alla ska kunna och vilja leva klimatsmart.

De flesta lösningarna på dagens klimatkris ligger redan på bordet det är bara en fråga om att genomföra dem. Slutligen så vill jag bara berömma alla som engagerar sig inom klimatfrågan på flera olika sätt till exempel genom skolstrejk. Dock behövs det fler som engagerar sig för att kunna genomdriva förändring.

Theodor Steen

Taggad , , ,

”Stoppa den globala invasionen av plast”

Redan i höstas skrev jag ihop med min kollega i riksdagen Fredrik Lundh Sammeli (S) en motion som handlar om hur vi kan minska användningen av plastpåsar och plast. (Se motionen här)

I söndags skrev representanter för WWF och Håll Sverige rent på samma tema på DN debatt. Inlägget börjar såhär:

DN DEBATT 31/3. Plasten har invaderat vår livsmiljö och i våra hav flyter mer än 150 miljoner ton plast året runt. Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska plastanvändningen. Vi uppmanar nu regeringen att ta ledningen globalt i arbetet med att stoppa utsläppen av plast, skriver Johanna Ragnartz, Håll Sverige rent, och Håkan Wirtén, WWF.

Det är uppenbart att vi behöver fundera över hur vi använder plast i vår vardag. En död val hittades för inte så länge sedan i Indonesien med 40 kilo plast i magen. Detta måste få ett slut.

 

 

Taggad , , , , , ,

Hur bra är de svenska tågen?

Efter dagar av inställda tåg är det naturligt att fundera över tågen. Fast den viktigaste frågan kanske inte är om tågen går i extremväder, utan om de går när vädret är normalt.

Under många år har kvaliteten på den svenska järnvägen diskuterats. Det är också helt rimligt, då den moderna människan har stora behov av rörlighet. I ett avlångt land som Sverige behöver vi kunna förflytta oss på olika sätt, således måste både flyget och tågen fungera.

Ungefär vartannat år (2012,2015,2017) har BCG gjort ett index över europeisk järnväg. 2017 kom Sverige på sjätte plats och placerar sig därmed bland de bästa länder i Europa, såsom Schweiz, Danmark, Finland, samt Tyskland och Österrike. Samtidigt är detta positivt, men det som tydligt drar ner är punktligheten på tågen. Det ser jag som mycket oroande.

europeanrailwayperformanceindex

Punktligheten för persontrafik i Sverige är beslutat av Trafikanalys (www.trafa.se), vilket är den myndighet som ansvarar för den officiella statistiken för Sveriges transporter och trafik.

Måttet heter STM(5) (Sammanvägt tillförlitlighetsmått) och innebär att tåg som är mer än fem minuter sena till sin slutstation eller har blivit inställt samma dag eller dagen innan avgång räknas som icke-punktligt.

STM(5) har under de år som detta har varit måttet för punktlighet legat runt 90 %. Det kan å förstone verka högt, samtidigt är det orimligt att var tionde tåg är mer än fem minuter försenat. Detta måste förändras.

Ytterst måste ansvarig hållas ansvariga mot punktligheten. Naturligtvis måste enskildheter tolkas in i statistiken, men svenska tåg måste bli punktligare. Punkt!

Taggad , , ,

Tankar om Arktis

Den arktiska faunan är på många sätt unik. Den till synes hårda och karga naturen skapar unika möjligheter för djur och växter under sommarhalvåret, bland annat tack vare tillgång till sol dygnet runt. Arktiska havet är ett av de mest produktiva marinekologiska systemen i världen.

En viktig förutsättning för Arktis biodiversitet är just det istäcke som nu är hotat. I istäcket huserar växter, bland annat alger, samt djur såsom polartorsk. Om polartorsken hotas, hotas också den fisk och fågel som är beroende av polartorsken. Kort sagt hotas växter och djur ovanför, i och under istäcket av dess förändring och förminskning.

Under 2018 har det rått något som närmast kan liknas med tropisk värme på Arktis. Detta är mycket oroande då ismassan enligt ovan är en förutsättning för den biologiska mångfald som finns i området. Ismassans minskning över tid är också oroande, då det riskerar att påverka havens vattennivåer och annat.

1980 täckte ismassan ungefär 8 miljoner kvadratkilometer. Under ett antal år på
10-talet har nya bottennivåer i hur litet istäcket har blivit slagits, även om istäcket återhämtade sig något under 2013. Trenden är dock tydlig: istäcket försvinner snabbt. Jämfört med 1980 har en yta som motsvarar upp emot halva USA försvunnit.

Taggad , , , ,

Är grön investeringsbank något för oss?

Behöver Sverige en grön investeringsbank? Redan 2012 skapades en i Storbritannien, som idag agerar på den fria marknaden. Bedömare menar att det kan behövas investeringar på 1 biljon kronor för att klara 2-gradersmålet. Därför tror jag på en svensk grön investeringsbank.

Taggad , , , ,

Är ett klimatsmart OS möjligt?

Är ett klimatsmart OS möjligt? Frågan kan tyckas löjeväckande för den som har svulstiga spel i Ryssland eller Kina på näthinnan. Men behöver det verkligen vara så?

Sedan de senaste decenniernas olympiska debacle har IOK genomfört ett förändringsarbete, där OS måste förändras. I grund och botten handlar det om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Därför är frågan relevant. Kan kommande Sverige genomföra ett klimatpositivt vinter-OS?

I en mycket intressant debattartikel i Aktuellt Hållbarhet, skriver företrädare för SOK och Sveriges Paralympiska Kommitté, Mats Årjes och Johan Strid, tillsammans med Mattias Goldmann, VD för Fores, om möjligheten att genomföra ett klimatpositivt OS. Den glädjande nyheten är att det inte bara är läpparnas bekännelse, utan en genuin vilja att skapa klimatpositiva spel. Exempelvis handlar det om att inte bara inkludera den direkta påverkan, utan även deltagares och åskådares klimatavtryck. Om Sverige blir arrangör av Vinter-OS 2026 kommer detta bli historiskt.

Det absolut bästa argumentet är dock detta. Det kommer arrangeras Vinter-OS 2026. Det råder inte någon tvivel om att den svenska ansökan är klimatmässigt överlägsen. Då torde det vara rimligt för den klimatengagerade att ställa sig bakom den svenska ansökan och samtidigt verka för att Vinter-OS i Sverige 2026 blir klimatpositivt som utlovat eller med artikelförfattarnas ord: ”alla klimatengagerade krafter (bör) bidra till att Sverige får värdskapet och världen får det klimatledarskap och den klimatinspiration som såväl behövs, med draghjälp av något av de mest inkluderande event som finns idag – Olympiska Spelen och Paralympics.”

Taggad , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: