Är Sveriges Grundlag svag?

För ganska länge sedan, så läste jag en tankeväckande krönika av Olle Wästberg. Den handlade om vår grundlag och började enligt följande:

När jag satt i riksdagen – för länge sedan – gick jag en dag runt och frågade slumpvisa riksdagskollegor hur ”portalparagrafen i den svenska grundlagen lyder”. Bara en av det 20-tal ledamöter jag frågade svarade rätt – partivännen Daniel Tarschys, som några år senare blev professor i statskunskap.

De flesta svarade: ”All makt utgår från folket” – vilket har annan innebörd än det korrekta: ”All offentlig makt utgår från folket”.

Om man i USA frågar människor kan de flesta svara på hur konstitutionen inleds: ”We, the people…” I USA har grundlagen en stark ställning. Att den bara ändrats 27 gånger sedan 1787 är talande.

Just frågan om vår grundlag är just nu omdebatterad i vissa kretsar. Det är naturligtvis med rätta, när en ser sig om i världen och konstaterar att den demokratiska utvecklingen ofta går åt fel håll.

När högerpopulistiska regimer i Polen och Ungern systematiskt hotar rättsväsendets självständighet och länder som Rumänien har stora problem med transparens, så är det naturligt att fråga säg, vilken motståndskraft det svenska demokratiska systemet har för den typen av odemokratiska krafter?

Kort sagt är Olle Wästberg något på spåret när han diskuterar systemets motståndskraft. Eftersom Sverige är utpräglat parlamentaristiskt, så ökar naturligtvis parlamentets handlingsutrymme, vilket teoretiskt kan leda till att en vald diktator snabbt kan montera ned våra demokratiska institutioner.

Hur borde då de svenska grundlagarna förändras? Frågan är naturligtvis relevant, men svår. Många landar snabbt i att det behövs en konstitutionsdomstol, men skulle en sådan förändring verkligen förändra denna fråga i grunden?

Sammanfattningsvis vore det bra med en ny, bred grundlagsutredning för att stärka de svenska grundlagarna och höja trösklarna för en framtida auktoritär regering, med ambitioner av samma slag som i Polen och Ungern. Dessutom borde en sådan se hur andra europeiska länder har gjort.

Olle Västberg avslutar sin mycket  kloka krönika med några ord om engagemang.

Sedan är det grundläggande inte grundlagen, utan människors engagemang och övertygelse.  En Novusundersökning förra året visade ju att 48 procent av de unga – 18-29 år – tycker att det vore bra om experter, inte regering och riksdag, fattar beslut om vad som är bäst för landet. Bara sex av tio tar starkt avstånd från att Sverige borde styras av en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och allmänna val.

Olle Västberg menar att denna fråga är en viktig liberal fråga. Det är nog riktigt, men ser vi historiskt på den svenska demokratins tillkomst, så har arbetarrörelsen och socialdemokratin varit en nyckelspelare för att ge alla medborgare rösträtt, naturligtvis ihop med liberaler och kvinnorättsrörelsen. Jag tror att frågan om vår demokrati måste vara ett gemensamt projekt för stora delar av samhället att ansluta sig till. Liberaler, socialdemokrater och andra. Frågan är för viktig för att göras partipolitik av.

Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: