Kategoriarkiv: Riksdagen

Kärnkraften – skådeplats för värsta formen av populism

Kärnkraften var en av de frågorna som debatterades mest i valrörelsen och det är uppenbart att den nya regeringen har som strategi att prata om kärnkraften som svar på alla frågor som dyker upp framåt.

Redan 2020 skrev jag ett kort inlägg här på bloggen, där jag förde fram att frågan om kärnkraften och dess nedläggning har politiserats. Jag skrev ytterligare en gång i början av året, under namnet ”En moderat luring”, där jag lyfte fram turerna kring kärnkraftens nedläggning.

Under året har ett antal forskare skrivit om den process som ledde fram till nedläggningen av bland annat Ringhals. I en artikel i Nya Wermlands-tidningen skriver Fredrik Wikström, professor i Miljö- och energisystem vid Karlstads universitet:

Sammantaget är det tydligt att det saknas grund för påståenden att S och MP skulle vara ansvariga för avvecklingen av reaktorerna

https://www.nwt.se/2022/12/12/vem-lade-egentligen-ner-karnkraften/

Men, säger vän av ordning. Det finns ju flera miljöpartister som offentligt sagt att de ville lägga ned kärnkraften. Ledande företrädare har låtit påskina att de till och med själva har lagt ned kärnkraften. Sanningen är dock att nedläggningen av de två reaktorerna vid Ringhals, samt vid Oskarshamn var grundade på kommersiella beslut. I en artikel i Svenska Dagbladet från september i år är före detta ordföranden Lars G Nordström extremt tydlig:

”Det var ett kommersiellt beslut att lägga ner Ringhals”

https://www.svd.se/a/nWk5Wd/vattenfalls-fd-ordforande-att-lagga-ner-ringhals-var-ett-kommersiellt-beslut

Vi vet också att Vattenfall tog detta beslut så tidigt som 2015. Detta är också relevant när vi resonerar om de diskussioner som fördes i riksdagen härom året. Forskaren Per Högselius skriver på samma tema i Svenska Dagbladet angående elpriserna och hur de har skapat en grogrund för för diskussioner kring avvecklingen av Ringhals 1 & 2. Utan tvekan har just avvecklingen blivit ett slagträ i debatten, även om kopplingen mellan prisnivån i Sverige just nu och avvecklingen av kärnkraften är minst sagt tveksam. Hans konklusion är att:

”den förenklade och ideologiskt motiverade historieskrivning som politikerna nu ägnar sig åt ligger inte långt ifrån desinformation.

https://www.svd.se/a/vemw14/politiska-missforstand-om-svenska-karnkraften

Avslutningsvis brukar det framhållas att det har voterats i riksdagen angående kärnkraften. Som ledamot i Näringsutskottet (det utskott som hanterar energifrågor, samt statliga bolag) vet jag att så var fallet. Vi ska dock komma ihåg att detta var voteringar om tillkännagivanden som skedde flera år efter Vattenfalls beslut att lägga ned. Det innebär att Vattenfall avstått från det stora underhåll som hade behövts för att hålla igång reaktorerna. Detta hade kostat skattebetalarna och/eller konsumenterna miljarder. Om de borgerliga partierna genuint hade velat att hålla igång kärnkraften hade det varit rimligt att komma med tillkännagivanden redan 2016. Så skedde dock inte. Inte heller har någon av partierna finansierat dessa miljardinvesteringar i sina budgetmotioner, antingen som en direkt kostnad eller som minskad utdelning från statliga bolag.

Slutsatsen för mig är lika uppenbar som 2020. Detta handlar bara om populism.

Märkt , , , ,

Välfärden först

När jag tänker tillbaka på valrörelsen 2022 inser jag att jag saknar valrörelserna runt millennieskiftet där ”vård, skola & omsorg” var sloganer som nästan alla partier anslöt sig till. I det val som nu har utspelat sig var fokuset ett annat.

Jag inser varför och är inte naiv kring detta. Ändå slår det mig att den fråga som flest svenskar tycker är viktigast är sjukvården. Samtidigt saknades sansade diskussioner kring hur sjukvården kan förbättras.

När Sverige har och har haft en extrem situation gällande skjutningar, så är det inte onaturligt att frågan ligger högt på dagordningen. Tyvärr har ju de förebyggande frågorna helt kommit i bakvattnet. Att revorna i välfärden kan hänga ihop med skjutningar tycks vara en provocerande åsikt hos för många.

Budskapsfri valaffisch

Att den socialdemokratiska oppositionspolitiken har välfärden i fokus känns därför självklart, även om frågor om klimat, jämlikhet, brottslighet och företagsklimat är viktiga angränsande frågor. I praktiken har de tidigare socialdemokratiska regeringarna prioriterat välfärden. Genom pandemin säkrade Magdalena Andersson att bortfallen i kommunsektor ersattes med statliga medel. Detta såklart för att värna välfärden!

Denna prioritering måste naturligtvis fortsätta. Därför är det glädjande att satsningen på välfärden ligger fast. Det blev extra tydligt i början av veckan, när Magdalena Andersson och Mikael Damberg höll presskonferens.

Essensen var tydlig: Vi socialdemokrater föreslår ett dubblerat tillskott till de generella statsbidragen jämfört med högerregeringen. Bakgrunden är såklart att det skulle stärka välfärden och innebära fler anställda inom vård, skola och omsorg.

Det är helt avgörande för att landets välfärd ska kunna fungera och säkras när det ekonomiska läget försämras. Välfärden först, kort sagt.

Märkt , , , ,

Mer innovation för pengarna

Sverige har under många år ansetts vara EU:s mest innovativa land. Det kan vi vara stolta över, men också en position som vi hela tiden måste kämpa för att behålla.

I DI skriver mina S-kollegor i Näringsutskottet och jag om hur en offensiv innovationsstrategi skulle kunna vara en viktig del av detta. Läs gärna!

https://www.di.se/debatt/debatt-politik-for-battre-utvaxling-av-svenska-innovationssatsningar/

Märkt , ,

I torsdags talade president Zelenskyj i riksdagen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.

Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.

Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.

Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.

Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.

Zelenskyj besöker Tyskland i februari 2022

Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.

Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.

Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.

Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.

Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .

På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.

En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.

En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.

Märkt , , , ,

Demokratiska kontrollen över skolan

Nu tar vi tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan, har varit en devis som statsminister Magdalena Andersson använt sig av sedan tillträdet som partiledare. Frågan som en del ställt sig är dock: Vad betyder det egentligen?

I grunden handlar det om att säkra grundläggande principer för skolan som sedan generationer tillbaka råder i Sverige, såsom att alla barn, oavsett föräldrar, bostadsområde eller bakgrund, ska få ta del av en utbildning som ger bästa möjliga förutsättningar inför vuxenlivet. Att alla barn tar sig genom skolan och gymnasiet är avgörande för att de ska kunna få ett jobb och stå på egna ben.

Men det handlar lika mycket om att vi fångar upp varenda flitig unge och varje talang som vårt land har att erbjuda, vilket är helt fundamentalt för Sveriges ekonomiska utveckling, inte minst nu när vi ska genomföra klimatomställningen så snabbt det bara går.

Resultatet av marknadiseringen av skolan är tydligt: ökad segregation och större klyftor mellan människor. Förändringen av skolan har också inneburit att vi har lämnat dessa grundläggande principer, som gällt så länge. Men så behöver det inte vara.

Jag är glad att regeringen går fram med ett förslag för att ge mer rättvisa och likvärdiga förut­sättningar mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är inte rimligt att vi ersätter friskolor för ett ansvar de inte har. Ersättningen ska hänga ihop med det ansvar som skolorna faktiskt har.

Idag får fristående huvudmän lika mycket pengar i grundbelopp som kommuner trots att de inte har samma ansvar. Kommuner har till skillnad från fristående huvudmän en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen. Det innebär merkostnader som friskolor inte har.

Om alla skolor ska vara bra skolor måste de ges förutsättningar för det. Men så ser det inte ut idag, kommunerna missgynnas jämfört med enskilda huvudmän utifrån hur pengarna fördelas.

Dagens system behöver verkligen stramas upp. Jag ser framför mig att regeringen också kommer tillbaka med ett föreslag om förbud om nyetablering av religiösa friskolor. I grunden måste skolan vara en plats för utbildning och inte en plats för religiös indoktrinering.

Det är djupt provocerande att det finns aktörer som använder pengar vi alla har betalat in skatt avsedda för barnens lärande, till att finansiera lyxvillor på Floridas östkust eller besök på sexklubbar i Thailand. Vi har till och med sett hur våldsbejakande islamistister, som SÄPO varnat för, drivit skolor för våra gemensamma skattepengar.

Dagens ordning får konsekvenser. Det är ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel och det får negativ effekt för likvärdigheten i skolan. Ibland har systemet visat sig farligt. Så kan vi inte ha det. Det är bra att regeringen agerar, även om det inte är säkert att förslagen har majoritet i Sverige riksdag.

Märkt , , , ,

Varför utrikespolitik när vi har problem i Sverige?

Jag är en person som är intresserad av utrikespolitik i alla dessa former. Det finns något väldigt fint med att vara inblandad i utrikespolitik som svensk, eftersom att man ofta börjar på plus just för att man är svensk.

Samtidigt hör jag ibland från vänner och bekanta på facebook: ”Varför bryr du dig om läget i Nicaragua, när det finns svenskar som svälter? ”Varför tar du upp frågan om mänskliga rättigheter för kurderna i Turkiet, när det ser ut som det gör i Sverige?” Jag uppfattar detta som högerns identitetspolitik, där man inte behöver ta ställning till frågan i sig, utan istället misstänkliggöra den som är intresserad av frågor som ligger utanför vårt eget land. Är då invändningen rimlig? – Nej, det är den naturligtvis inte. Av flera skäl. För det första är begränsningen en chimär. Det finns ingen begränsning i vad du kan vara intresserad av. Det är faktiskt möjligt att både vara intresserad av inrikespolitik och utrikespolitik samtidigt. För det andra är det viktigt att intressera sig i andra länder inte enbart av altruistiska skäl. Sverige gynnas av att vi har en solidarisk utrikespolitik som hänger ihop med en öppen handelspolitik. I mångt och mycket skulle jag alltså säga att Sverige som land faktiskt ekonomiskt gynnas av vår öppenhet och intresse för andra länder. För det tredje blir Sverige ett tryggare land, när vi är med och möter och hindrar framtida kriser.

Alltså, att jag och andra bryr oss om andra människor runt om i världen minskar inte intresset eller engagemanget kring orättvisor i Sverige, snarare tvärt om. Att Sverige är öppet gör oss på sikt rikare, ger många ett jobb att gå till och är helt enkelt bra för Sverige.

Märkt , , , ,

Desperata moderater om fastighetsskatten

Det bär mig egentligen emot att skriva detta blogginlägg, men jag känner att det behöver skrivas. Personligen föredrar jag att skriva om den politik som jag själv och mitt parti driver, snarare än att referera till andra partiers dito. Likafullt är det en del av det politiska samtalet och under sommaren och hösten har ledande moderater fört fram lögner och hårdvinklingar kring socialdemokraternas budget och skattepolitik, som jag känner att jag behöver kommentera.

BIld av Schwoaze från Pixabay

Det jag refererar till är de artiklar om fastighetsskatten som cirkulerat, bland annat publicerad i Mitt i Tyresö under sommaren, då underskriven av Niklas Wykman och Tyresös oppositionsråd Anki Svensson. I artikeln hävdas att vi socialdemokrater är i stånd att återinföra fastighetsskatten. Detta fick oss socialdemokrater att reagera, eftersom vårt parti inte står bakom en återinförd fastighetsskatt. För transparensens skull länkar jag till Tyresömoderaternas svar:

Har då inte moderaterna rätt i att det pågår en debatt inom socialdemokraterna om fastighetsskatten? Jo, det är riktigt, men liknande debatt pågår också annorstädes. Exempelvis f.d. finansminister Anders Borg (M) föreslår att fastighetsskatten återinförs. Men innebär då det att moderaterna är för skatten, eftersom Borg är för? Nej, såklart inte. Moderaternas partilinje är såklart det deras landsmöte beslutat och vad partiledningen säger. Samma sak gäller Socialdemokraterna och fastighetsskatten. I fallet socialdemokraterna har Magdalena Andersson varit extremt tydlig om att vi inte är för återinförd fastighetsskatt och jag är övertygad om att partikongressen i november kommer vara lika tydlig. Låt mig ta ett annat exempel från Moderaterna. Ett partidistrikt i M (Stockholms län) vill att Public Service läggs ned. Detta har inte moderaterna som parti ställt sig bakom och det är därför orimligt att hävda att hela Moderaterna vill lägga ned Public Service. Därför blir det fånigt att Moderaterna varnar för att S vill återinföra fastighetsskatten, när så faktiskt inte är fallet.

Liknande pinsamma lögner från moderata toppföreträdare dyker upp i en ytterligare debattartikel i Mitt i Lidingö. Där ljuger Niklas Wykman rakt upp och ned om vad som ingår i den socialdemokratiska finansministerns budgetförslag. Det är ovärdigt svensk politik och förtjänar en ursäkt från Moderaterna. Niklas Wykman påstår i sin debattartikel att finansministerns budget innehåller förslag om återinförd fastighetsskatt och nedtrappade ränteavdrag. Men det är alltså fria fantasier, som vem som helst dessutom kan kolla upp genom att läsa budgetpropositionen, som återfinns både på regeringens och riksdagens hemsidor.

Svensk politisk debatt kan bättre och jag tycker väljarna förtjänar mer.

Märkt , , ,

Skolstarten är här

Den här veckan har den yngsta börjat i förskolan och den äldsta i första klass! Det finns inget tydligare tecken på att hösten är i antågande än att skolan börjar igen. Hundratusentals barn och ungdomar runtom i Sverige förbereder sig nu för ett nytt läsår.  

Jag är glad att jag som riksdagsledamot stödjer en regering som kraftigt vill satsa på den offentliga sektorn och därmed också på skolan. Men jag tror att pengar är inte det enda som behöver komma till.

Vi behöver en skola där lärarna har tid för att vara lärare, men också en skola där råder studie ro i alla våra skolor. Den nationella planen för trygghet och studiero ska genomföras med bland annat ett mobilförbud och tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Tyvärr tror jag att den nya regleringen verkligen behövs. Skolan måste vara en trygg plats för både lärare och elever och veckans händelser och dådet i Eslöv, visar att så inte är fallet.

Under kommande läsår kommer en rad viktiga initiativ och beslut att tas på skolans område, för att se till att fler lär sig mer och för en bättre trygghet och studiero i klassrummet samtidigt som vi skapar ordning och reda i skolans system och styrning. Utöver den ovan nämnda nationella planen för trygghet och studiero, så arbetar regeringen vidare med att skolvalet ska bli rättvist för alla elever genom en gemensam antagning och rättvisa urvalsregler. Vi kommer aldrig få ordning på skolan om dessa vilda västern-regler finns kvar, som enbart är skapta för att gynna skolföretag och en liten klick av eleverna.

Vidare ska Skolinspektionen ska ges ökade möjligheter att stänga skolor. Detta är viktigt för att öka kontrollen över skolornas kvalitet. Det är tragiskt att Socialdemokraterna är i princip ensamma om att vilja helt stoppa friskolor på religiös grund, men nu finns i alla fall en majoritet i riksdagen för att stoppa att nya konfessionella friskolor. Samtidigt ska befintliga skolor med konfessionell inriktning kontrolleras bättre.

Men vägen framåt handlar inte bara om mer ordning och reda, även om det är viktigt. Läraryrkets attraktivitet måste fortsätta öka, exempelvis genom ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Annars kommer den svenska skolan stå och stampa.

Till vardags arbetar jag i riksdagens näringsutskott med näringspolitik. Sverige är i många avseenden en ledande kunskapsnation i en värld av hård konkurrens. Ska vi fortsätta vara ett innovativt land, så måste den svenska skolan stärkas. Sverige kan åter komma tillbaka till en jämlik skola med kunskapsresultat i världsklass, men då måste det bli mer ordning och reda i svensk skola. Det är dags nu!

Redo för skolstart!

Märkt , , , , ,

Tillbaka i riksdagen

Nu 1:a juni är jag tillbaka i riksdagen, efter sex månaders föräldraledighet. I många avseenden tror jag att det kommande året kommer vara avgörande för vilken väg Sverige väljer under 20-talet. En bra debattartikel som illustrerar vägvalet är denna som Stefan Löfven och Lena Rådström Baastad skrivit: https://www.expressen.se/debatt/sa-bygger-vi-ett-starkare–land-efter-coronakrisen/.

Det känns som att många sakpolitiska frågor är stekheta just nu:

– Hur kan vi förbättra klimatpolitiken, samtidigt som främjar den återhämtning som behövs, så vi kan trycka tillbaka arbetslösheten? Klimatfrågan är jag länge tyckt varit extremt viktig.

– Hur kan vi fortsätta göra det svårt för kriminella gäng och samtidigt bryta nyrekryteringen, så att brottsligheten trycks tillbaka?- Hur stoppar vi mäns våld mot kvinnor i nära relationer?

– Vilka reformer kan vi få igenom riksdagen för att öka sammanhållningen i samhället och minska ojämlikheten?- Hur kan stöden till företagen anpassas så de blir mer lättillgängliga, utan att pengarna går till mindre nogräknade personer i vårt samhälle.

Den S-ledda regeringen har lämnat förslag på alla dessa områden under de senaste åren, men samtidigt är jag övertygad om att mer måste göras!

Hur som helst är det kul att vara tillbaka!

Märkt ,

Myter om kriminalitet och socialdemokrater

Ibland påstås det att socialdemokrater är slappa mot kriminella. Det förs ofta i bevis genom enskilda exempel eller brottstycken av citat från påstådda företrädare för socialdemokraterna. Ofta handlar det också om att avsiktligt blanda bort korten och uttrycka att vi inte tror på repression bara för att vi också tror på förebyggande åtgärder.

Sanningen är att det aldrig har varit svårare att vara kriminell i Sverige än vad det är idag. Det har vi socialdemokrater sett till under de sex år vi haft regeringsmakten. Vi har stärkt polisen och gett rättsväsendet fler verktyg för att bryta gängens makt.

Samtidigt visar utvecklingen i Sverige att vi inte kan vara nöjda. Hänsynslöst våld på våra gator har blivit vanligare och måste stoppas! Just nu känns utvecklingen som ett virus som sprids i allt högre hastighet. Under hösten kommer den socialdemokratiskt ledda regeringen bland annat gå vidare med ett förslag om att polisen enklare ska kunna göra husrannsakan. Dessutom kommer tvingande åtgärder införas för unga, så att familjers eventuella nej till insatser inte stoppar ingrepp.

I Budgetpropositionen för 2021 finns resurser avsatta för att införa ett nationellt avhopparprogram. Dessutom införs regler för att se till att de som återkommande stjäl och beter sig illa i butiker ska kunna portas. Vid sidan av detta satsar vi också stort på det förebyggande arbetet i samma budgetproposition, inte minst skola och socialtjänst. Att snabbt agera när unga är på glid och se till att de klarar skolan är det effektivaste sättet att bekämpa brottsligheten på lång sikt.

Det som oroar mig är det allt mer populistiska offentliga samtalet om kriminalitet. Givet de problem vi har behöver vi vända på alla stenar, men förslagen ska drivas av realism och verkningsgrad, inte populism.

Just nu arbetar polis och myndigheter, ihop med politik för att metodiskt mala ner de kriminella nätverken. Det oroar mig då hur exempelvis Moderaterna ägnar sig åt att spotta ur sig mer eller mindre ogenomtänkta förslag på löpande band – det handlar bland annat utvisning av icke dömda och att göra det straffbart att vara med i gäng.

Om vi tar att göra det straffbart att vara med i gäng förutsätter det en grundlagsändring, vilket skulle ta väldigt lång tid. Vi går istället kvickare fram med skärpta straff för bland annat gängrelaterade uppgörelser, vapenbrott och narkotikabrott, men också för rekrytering av unga.

Ett annat exempel är att utvisa icke dömda. Jag är säker på att alla socialdemokrater vill att fler som begår grova brott ska utvisas, och jobbar såklart för att det ska bli så. Men att som högern föreslå att människor som inte dömts för något ska utvisas klingar illa med rättsstatens principer. Jag tycker inte om att kasta floskler på politiska motståndare, men detta förslag är ett sluttande plan mot en polisstat.

Gängkriminaliteten är en alldeles för allvarlig fråga för snabba politiska utspel och billiga populistiska poänger. Därför är jag som riksdagsledamot säker på att Socialdemokraterna som parti kommer att fortsätta fokusera på åtgärder som faktiskt gör skillnad. Det kommer inte gå över en natt, men med ihärdigt arbete kommer vi att lyckas.

Märkt , , , ,
%d bloggare gillar detta: