Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.
Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.
Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.
Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.
Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.
Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.
Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.
Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.
Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.
Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .
På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.
En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.
En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.
Mathias Tegnér 