Etikettarkiv: Riksdagen

Val i Colombia – hur påverkar det oss?

På söndag är det presidentval i det så våldshärjade landet. Även om det är långt bort, så finns det flera skäl att intressera sig för vad som händer. Vilka frågar vän av ordning?

  • Mänskliga rättigheter – vanliga människor ute i landet lever under kontroll av paramilitärar grupper och drogkarteller. Sociala ledare, journalister och fackföreningsledare mördas för sitt engagemang. Landet måste ta steg bort från den anarki som råder.
  • Knark – Colombia är den plats i världen där kokabusken odlas mest. Mycket tyder på att det bästa sättet att komma åt dessa odlingar är att lyfta bönderna ur extrem fattigdom.
  • Ekonomi – Colombia är stort och har en ganska välutvecklad ekonomi, om man betänker landets historia. Ett demokratiskt Colombia, utan knarkbaroner, paramilitära grupper, högermiliser och marxistiska gerillor skulle kunna vara en viktig handelspartner till Sverige med tanke på våra historiska relationer.

Colombia är ju ett land som plågats av våld i i alla fall ett halvt sekel. Inbördeskriget, la violencia, kort och gott våldet startade 1948 och pågick nästan 10 år. Lösningen var någon form maktdelning mellan de stridande parterna, som blev startskottet för formandet av de två gerillorna FARC och ELN. I perioder har de, militären, paramilitära grupper, knarkbaroner varit i konstant konflikt med varandra.

Genom åren har ett antal fredsavtal skrivits, samt försök att avväpna de beväpnade grupperna. Det senaste avtalet skrevs 2016 och har minskat på våldet i landet. Samtidigt håller samma grupper delar av landet i ett järngrepp. I dessa områden är det hart när omöjligt att vara journalist, fackföreningsledare eller politiker. Det kan skrivas extremt mycket om tillståndet i landet. Detta är en sammanfattning, som är på gränsen till infantil förenkling av extremt komplicerade sammanhang och relationer av makt, pengar droger och inflytande.

Samtidigt går Colombia till val. Trots att landet fortfarande är extremt våldsdrabbat, så har våldet hittills under valrörelsen varit begränsat, med colombianska mått mätt. Likafullt finns det också delar av landet där du knappt kan bedriva politisk kampanj, utan tillåtelse av den väpnade grupp som kontrollerar området.

Att försöka ha tydliga åsikter om hur landet ska kunna utvecklas och röra sig framåt känns nästan som hybris. Men några saker är ju sedan gammalt. Det behövs tillit för att bygga ett samhälle som håller ihop och institutioner som fungerar. Jämlika länder brukar generellt innebära att invånarna har mer tillit till varandra och staten. Colombia är ihop med Chile OECD:s mest ojämlika länder. Jag är övertygad om att man måste börja där. Genomföra reformer som lyfter människor ur fattigdom och ökar sina valmöjligheter i livet.

I Colombia har det aldrig suttit en vänsterpresident. I detta val kan det ändras. (För den som vill läsa mer kan jag rekommendera en text från mars på Palmecentrets hemsida) Gustavo Petro leder valrörelsen i opinionsundersökningarna framför högerkandidaten Federico Gutierrez (Fico). Trea ligger en mycket populistisk kandidat som heter Rodolfo Hernandez. Denne går till val på att tömma presidentpalatset och stänga ambassader. I vissa avseenden kan han liknas med Donald Trump.

Jag tror och hoppas att Gustavo Petro vinner valet på söndag. En politik för jämlikhet och grön tillväxt är vad Colombia behöver. Går valet till en andra omgång kan allting hända. Då kommer andra valomgången genomföras den 19:e juni. Risken är att det politiska etablissemanget formerar sig så att det bli alla mot Petro. Jag tror fortfarande han vinner, men utgången är oviss. Det kan lika gärna sluta med Fico eller Ingeniero Rodolfo som president. På söndag vet vi lite mer.

Märkt , , , ,

Mer innovation för pengarna

Sverige har under många år ansetts vara EU:s mest innovativa land. Det kan vi vara stolta över, men också en position som vi hela tiden måste kämpa för att behålla.

I DI skriver mina S-kollegor i Näringsutskottet och jag om hur en offensiv innovationsstrategi skulle kunna vara en viktig del av detta. Läs gärna!

https://www.di.se/debatt/debatt-politik-for-battre-utvaxling-av-svenska-innovationssatsningar/

Märkt , ,

I torsdags talade president Zelenskyj i riksdagen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.

Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.

Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.

Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.

Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.

Zelenskyj besöker Tyskland i februari 2022

Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.

Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.

Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.

Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.

Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .

På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.

En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.

En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.

Märkt , , , ,

En moderat luring

Igår genomförde riksdagen en särskild debatt om de höga elpriserna. Det finns flera saker att reflektera över. Det som förvånade mig mest var Elisabeth Svantessons inlägg, som konkluderade att ”Den främsta orsaken är regeringens politik.” Detta har även Liberalerna skrivit debattartiklar om. En klok forskare här är Lennart Söder, som har tydligt konkluderat att så inte är fallet. Hon fortsatte med att konstatera att regeringen har lagt ned kärnkraftverken till följd av politiska beslut. Hon hävdade att ”vi röstade här i kammaren för två år sedan” om kärnkraften och med 175-174 vann ni som ville lägga ner kärnkraften.

Vad är då sant? Lade regeringen ned kärnkraften? Det är såklart trams.

Vem tog då beslutet? Beslutet togs av Vattenfall. Det är ett statligt bolag, men som drivs affärsmässigt. De stängde Ringhals 1 och Ringhals 2 eftersom de stod inför en gigantisk renovering om de skulle ha fortsatt drivas vidare. Detta har också kommunicerats av Vattenfall och den som vill läsa kan följa länkarna här:

Bilden av att kärnkraften är nedlagd av politiska beslut är framtagen av politiska krafter som gynnas av den, både bland kärnkraftskramare och miljöpartister. Även om det inte stämmer. Det är inte förbjudet att bygga kärnkraft i Sverige. Du kan bygga nytt i de utpekade kommuner som har kärnkraft redan idag. Kärnkraften är inte skattemässigt missgynnad, utan har genom decennier gynnats av att inte behöva bära kostnaderna för sina egna risker.

Debatten handlade också om regeringens förslag till Elpriskompensationen. Stödet kommer redan i mars och april. Det är riktigt att förslaget inte är perfekt, men en ännu sämre modell skulle vara att återbetala per vilket pris du betalat, eftersom då behövs med största sannolikhet behövas en ny lag (Orsaken till detta är att då behöver elleverantörerna blandas in och inte som i regeringens förslag enbart elnätsleverantörerna). Detta skulle försena stödet för hushållen med många månader. Många människor behöver stödet nu. Men säger någon, går det inte att sänka skatten? Det är exempelvis vad Liberalerna föreslår. Sanningen är att det knappast är lagligt eller praktiskt genomförbart i Sverige att sänka skatter retroaktivt. Det har de flesta förstått och det framgick exempelvis i ett replikskifte mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna där L var det parti som framförde populistiska förslag och SD förklarade vad som var möjligt praktiskt. Något förvånande för mig, som alltid har haft stor respekt för Liberalerna som parti.

Vad behöver då göras, för att inte bara kommentera det politiska spelet. För det första är Regeringens nya elektrifieringsstrategi bra och innehåller flera viktiga förslag för energiförsörjningen och snabbare tillståndsprocesser. Dessutom som jag skrivit tidigare behövs bättre tillståndsprocesser för olika typer av miljöprövning, vilket skulle förbättra överföring. Men i grunden måste vi komma ihåg att de höga priserna är en konsekvens av Putins agerande i Ryssland just nu, vilket jag skrivit om tidigare.

Märkt , ,

Varför utrikespolitik när vi har problem i Sverige?

Jag är en person som är intresserad av utrikespolitik i alla dessa former. Det finns något väldigt fint med att vara inblandad i utrikespolitik som svensk, eftersom att man ofta börjar på plus just för att man är svensk.

Samtidigt hör jag ibland från vänner och bekanta på facebook: ”Varför bryr du dig om läget i Nicaragua, när det finns svenskar som svälter? ”Varför tar du upp frågan om mänskliga rättigheter för kurderna i Turkiet, när det ser ut som det gör i Sverige?” Jag uppfattar detta som högerns identitetspolitik, där man inte behöver ta ställning till frågan i sig, utan istället misstänkliggöra den som är intresserad av frågor som ligger utanför vårt eget land. Är då invändningen rimlig? – Nej, det är den naturligtvis inte. Av flera skäl. För det första är begränsningen en chimär. Det finns ingen begränsning i vad du kan vara intresserad av. Det är faktiskt möjligt att både vara intresserad av inrikespolitik och utrikespolitik samtidigt. För det andra är det viktigt att intressera sig i andra länder inte enbart av altruistiska skäl. Sverige gynnas av att vi har en solidarisk utrikespolitik som hänger ihop med en öppen handelspolitik. I mångt och mycket skulle jag alltså säga att Sverige som land faktiskt ekonomiskt gynnas av vår öppenhet och intresse för andra länder. För det tredje blir Sverige ett tryggare land, när vi är med och möter och hindrar framtida kriser.

Alltså, att jag och andra bryr oss om andra människor runt om i världen minskar inte intresset eller engagemanget kring orättvisor i Sverige, snarare tvärt om. Att Sverige är öppet gör oss på sikt rikare, ger många ett jobb att gå till och är helt enkelt bra för Sverige.

Märkt , , , ,

Skolstarten är här

Den här veckan har den yngsta börjat i förskolan och den äldsta i första klass! Det finns inget tydligare tecken på att hösten är i antågande än att skolan börjar igen. Hundratusentals barn och ungdomar runtom i Sverige förbereder sig nu för ett nytt läsår.  

Jag är glad att jag som riksdagsledamot stödjer en regering som kraftigt vill satsa på den offentliga sektorn och därmed också på skolan. Men jag tror att pengar är inte det enda som behöver komma till.

Vi behöver en skola där lärarna har tid för att vara lärare, men också en skola där råder studie ro i alla våra skolor. Den nationella planen för trygghet och studiero ska genomföras med bland annat ett mobilförbud och tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Tyvärr tror jag att den nya regleringen verkligen behövs. Skolan måste vara en trygg plats för både lärare och elever och veckans händelser och dådet i Eslöv, visar att så inte är fallet.

Under kommande läsår kommer en rad viktiga initiativ och beslut att tas på skolans område, för att se till att fler lär sig mer och för en bättre trygghet och studiero i klassrummet samtidigt som vi skapar ordning och reda i skolans system och styrning. Utöver den ovan nämnda nationella planen för trygghet och studiero, så arbetar regeringen vidare med att skolvalet ska bli rättvist för alla elever genom en gemensam antagning och rättvisa urvalsregler. Vi kommer aldrig få ordning på skolan om dessa vilda västern-regler finns kvar, som enbart är skapta för att gynna skolföretag och en liten klick av eleverna.

Vidare ska Skolinspektionen ska ges ökade möjligheter att stänga skolor. Detta är viktigt för att öka kontrollen över skolornas kvalitet. Det är tragiskt att Socialdemokraterna är i princip ensamma om att vilja helt stoppa friskolor på religiös grund, men nu finns i alla fall en majoritet i riksdagen för att stoppa att nya konfessionella friskolor. Samtidigt ska befintliga skolor med konfessionell inriktning kontrolleras bättre.

Men vägen framåt handlar inte bara om mer ordning och reda, även om det är viktigt. Läraryrkets attraktivitet måste fortsätta öka, exempelvis genom ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Annars kommer den svenska skolan stå och stampa.

Till vardags arbetar jag i riksdagens näringsutskott med näringspolitik. Sverige är i många avseenden en ledande kunskapsnation i en värld av hård konkurrens. Ska vi fortsätta vara ett innovativt land, så måste den svenska skolan stärkas. Sverige kan åter komma tillbaka till en jämlik skola med kunskapsresultat i världsklass, men då måste det bli mer ordning och reda i svensk skola. Det är dags nu!

Redo för skolstart!

Märkt , , , , ,

En stor och viktig reform!

Frågan om förändringar av Lagen om anställningsskydd har präglat det offentliga samtalet hela denna mandatperiod. Alla som jobbar ska kunna få stöd att ställa om, vidareutbilda sig eller utvecklas under ett helt arbetsliv. Coronakrisen har prövat vårt land på många sätt. Arbetslösheten har ökat. Nu är det dags att blicka framåt. Vi ska ta sats ur krisen för att bygga vårt samhälle starkare och då måste vi sätta jobben först. Där genomför vi nu den största arbetsmarknadsreformen i modern tid.

I vår tid kräver fler jobb utbildning eller kompetensutveckling. Idag är dessa möjligheter ojämnt fördelade och dem som behöver det mest saknar tillgång till vidareutbildning. Detta kommer nu kunna ändras.

Tillsammans med parterna på svensk arbetsmarknad leder regeringen in Sverige i en arbetsmarknad som kommer fungera bättre. Det mig att vara socialdemokrat när vi nu tar nästa steg för att utveckla den svenska modellen. Alla anställda i Sverige kommer att antingen genom sitt kollektivavtal eller med stöd från staten få möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller utbilda sig till ett nytt jobb.

Utöver detta tillkommer ett omställningsskydd som innebär att den vars anställning är på väg att ta slut kommer kunna få bättre stöd att ställa om och hitta ett nytt arbete.

Ett nytt studiestöd införs i syfte att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden. Det blir mycket enklare för oss som är mitt i arbetslivet att vidareutbilda sig eller ställa med om. Den som jobbar som exempelvis vårdbiträde på ett äldreboende och vill vidareutbilda sig kommer kunna läsa till undersköterska med en mycket bättre ekonomisk trygghet under studietiden.

Fack och arbetsgivare har förhandlat och kommit överens om hur arbetsrätten kan reformeras. Det innebär slut på eviga visstidsanställningar, heltid blir norm i LAS, samt möjligheten att ensidigt från en dag till en annan sänka arbetstiden, så kallad hyvling stoppas. Samtidigt ökar flexibiliteten för företagen.

Vägvalet är tydligt och för mig är det enkelt att vara socialdemokrat i sådana stunder. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska fortsätta konkurrera med kompetens, trygghet och hög omställningsförmåga. Inte med låga löner.

Märkt , , , , , , ,

Tillbaka i riksdagen

Nu 1:a juni är jag tillbaka i riksdagen, efter sex månaders föräldraledighet. I många avseenden tror jag att det kommande året kommer vara avgörande för vilken väg Sverige väljer under 20-talet. En bra debattartikel som illustrerar vägvalet är denna som Stefan Löfven och Lena Rådström Baastad skrivit: https://www.expressen.se/debatt/sa-bygger-vi-ett-starkare–land-efter-coronakrisen/.

Det känns som att många sakpolitiska frågor är stekheta just nu:

– Hur kan vi förbättra klimatpolitiken, samtidigt som främjar den återhämtning som behövs, så vi kan trycka tillbaka arbetslösheten? Klimatfrågan är jag länge tyckt varit extremt viktig.

– Hur kan vi fortsätta göra det svårt för kriminella gäng och samtidigt bryta nyrekryteringen, så att brottsligheten trycks tillbaka?- Hur stoppar vi mäns våld mot kvinnor i nära relationer?

– Vilka reformer kan vi få igenom riksdagen för att öka sammanhållningen i samhället och minska ojämlikheten?- Hur kan stöden till företagen anpassas så de blir mer lättillgängliga, utan att pengarna går till mindre nogräknade personer i vårt samhälle.

Den S-ledda regeringen har lämnat förslag på alla dessa områden under de senaste åren, men samtidigt är jag övertygad om att mer måste göras!

Hur som helst är det kul att vara tillbaka!

Märkt ,

En sommar med Corona

För många kommer sommaren 2020 bli ihågkommet som en av de märkligaste i deras liv. Även om smittspridningen är på tillbakagående och restriktionerna färre än i våras, så har nästa alla fått ändra sina sommarplaner.

Coronaviruset är såklart en kris för liv och hälsa, men den har också allvarliga ekonomiska konsekvenser. Därför är det positivt att många reser i landet i sommar, även om det måste göras med omsorg.

Det är verkligen inte dags att utvärdera hur Sverige har hanterat Coronapandemin, för den är långt ifrån över. Men från sommarsoffan har jag några minnen från våren.

I grund och botten är jag glad att den socialdemokratiskt ledda regeringen agerade för att trycka tillbaka smittspridningen, men med utgångspunkt i Folkhälsomyndighetens rekommendationer och samtidigt agerade för att rädda jobb och stötta arbetslösa. Jag tror också det var viktigt att oppositionen initialt agerade för samarbete och samförstånd. Det gjorde Sveriges agerande starkare.

Det övergripande målet under krisen ska och har enligt mitt sett att se det hela varit att skydda människors liv och hälsa. Redan i mitten av mars meddelade regeringen att staten tar notan för alla merkostnader på grund av coronaviruset i sjukvården och äldreomsorg. Regeringen har dessutom skjutit till 26 miljarder kronor till kommuner och regioner för att stoppa nedskärningar och uppsägningar. Det är helt rätt, även om resurserna till regioner och kommuner måste öka. Det är bra att vård, skola och omsorg har rustats sedan regeringsskiftet 2014, även om det är uppenbart att det som gjorts inte varit nog. Sedan Stefan Löfven blev statsminister har välfärden fått 100 000 nya medarbetare, utan dessa hade krisen slagit ännu hårdare mot Sverige.

Pandemin har och kommer leda till en kraftig nedgång i hela världsekonomin. För att rädda svenska jobb stöttar regeringen livskraftiga företag med bidrag och lån som gör det möjligt för många att övervintra krisen. Det statliga stödet för korttidspermittering har gjort att hundratusentals svenskar kunnat gå ner i arbetstid istället för att riskera att gå ut i arbetslöshet.

Det är dock självklart att inget land, inte heller Sverige, kan rädda alla jobb. Därför har a-kassan fått högre ersättningsnivåer, som ger en bättre ekonomisk trygghet för den som blir av med jobbet.

Hittills har den socialdemokratiskt ledda regeringen lagt fram krisåtgärder för 270 miljarder kronor. Det är ett historiskt stort belopp, men Sverige har råd. Ekonomisk hushållning låter ofta tråkigt, men tack vare detta har Sverige gått in i krisen med den lägsta statsskulden sedan 1977.

Ingen vet när krisen är över och hur vår ekonomin kommer se ut när vi är där, men jag de flesta är eniga om att Sverige kommer behöva investeringar som får hjulen i ekonomin att snurra. Välfärden kommer behöva fler anställda och inte minst vården kommer behöva kunniga medarbetare för att hantera den vårdskuld som skapats i och med pandemin. Vi är fortfarande i ett läge där pensionerna i Sverige behöver höjas och vi behöver fortfarande trycka tillbaka organiserad brottslighet med fler poliser, ny teknik och insatser för ett jämlikare samhälle. Mitt i denna pandemin får vi inte glömma att klimatkrisen är lika aktuell som för ett år sedan.

Trots att krisen inte är över, så känner jag tillförsikt från sommarsoffan. Jag tror att Sverige kommer ta sig igenom denna historisk kris och att det beror på att vi hanterat den tillsammans. På andra sidan krisen har vi kvar flera svåra problem, men jag är övertygad om att vi kommer klara dem. För är det en sak som pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett starkare samhället och ett tryggare Sverige.

Märkt , , , ,

Corona och egenföretagarna

Vi har fortfarande bara sett början av Coronakrisen. Det är tyvärr sanningen. Effekterna både för människor och ekonomi kan inte bedömas med säkerhet idag.

Därför är det glädjande att regeringen redan har presenterat två ekonomiska paket för företag, ett paket som stärker A-kassan och därmed de som kan bli arbetslösa och ett historiskt stort paket för kommuner och landsting.

I det andra ekonomiska krispaketet fanns också förslag för egenföretagare, som dock inte diskuterats särskilt mycket. Därför tog jag möjligheten att fråga näringsminister Ibrahim Baylan om detta i förra veckan.

Märkt , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: