Nu tar vi tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan, har varit en devis som statsminister Magdalena Andersson använt sig av sedan tillträdet som partiledare. Frågan som en del ställt sig är dock: Vad betyder det egentligen?
I grunden handlar det om att säkra grundläggande principer för skolan som sedan generationer tillbaka råder i Sverige, såsom att alla barn, oavsett föräldrar, bostadsområde eller bakgrund, ska få ta del av en utbildning som ger bästa möjliga förutsättningar inför vuxenlivet. Att alla barn tar sig genom skolan och gymnasiet är avgörande för att de ska kunna få ett jobb och stå på egna ben.
Men det handlar lika mycket om att vi fångar upp varenda flitig unge och varje talang som vårt land har att erbjuda, vilket är helt fundamentalt för Sveriges ekonomiska utveckling, inte minst nu när vi ska genomföra klimatomställningen så snabbt det bara går.
Resultatet av marknadiseringen av skolan är tydligt: ökad segregation och större klyftor mellan människor. Förändringen av skolan har också inneburit att vi har lämnat dessa grundläggande principer, som gällt så länge. Men så behöver det inte vara.
Jag är glad att regeringen går fram med ett förslag för att ge mer rättvisa och likvärdiga förutsättningar mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är inte rimligt att vi ersätter friskolor för ett ansvar de inte har. Ersättningen ska hänga ihop med det ansvar som skolorna faktiskt har.
Idag får fristående huvudmän lika mycket pengar i grundbelopp som kommuner trots att de inte har samma ansvar. Kommuner har till skillnad från fristående huvudmän en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen. Det innebär merkostnader som friskolor inte har.
Om alla skolor ska vara bra skolor måste de ges förutsättningar för det. Men så ser det inte ut idag, kommunerna missgynnas jämfört med enskilda huvudmän utifrån hur pengarna fördelas.
Dagens system behöver verkligen stramas upp. Jag ser framför mig att regeringen också kommer tillbaka med ett föreslag om förbud om nyetablering av religiösa friskolor. I grunden måste skolan vara en plats för utbildning och inte en plats för religiös indoktrinering.
Det är djupt provocerande att det finns aktörer som använder pengar vi alla har betalat in skatt avsedda för barnens lärande, till att finansiera lyxvillor på Floridas östkust eller besök på sexklubbar i Thailand. Vi har till och med sett hur våldsbejakande islamistister, som SÄPO varnat för, drivit skolor för våra gemensamma skattepengar.
Dagens ordning får konsekvenser. Det är ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel och det får negativ effekt för likvärdigheten i skolan. Ibland har systemet visat sig farligt. Så kan vi inte ha det. Det är bra att regeringen agerar, även om det inte är säkert att förslagen har majoritet i Sverige riksdag.
Mathias Tegnér 