Såhär på plats i Visby kan jag konstatera flera saker. Den första är att det inte råder någon tvekan om att Almedalen är väldigt spännande för oss som är intresserade av samhället och politik. Lika sant är att veckan är en konstig plats i världen. Bristerna är väl förvisso ganska tydliga, dels att kostnaderna för kalaset totalt blir höga och dels avsaknaden av människor som inte är djupt insyltade i politiken. Samtidigt sker många viktiga möten här i Visby, så det är definitivt både för- och nackdelar.
Mitt i trängseln kom jag att tänka på Vattenfestivalen. Även om många var kritiska till evenemanget, så var det ett strålande sätt att marknadsföra Stockholm. Dessutom var det också många som älskade evenemanget. Själv saknar¨jag spektaklet och tänker att en revival kanske inte skulle vara så dumt?
Här i Almedalen genomfördes redan på måndagen ett i mitt tycke viktigt arrangemang och det var Frihetsminglet, som genomfördes av Stockholms Läns Partidistrikt, för att lyfta upp olika aspekter av Frihet. Öppnade gjorde Helene Hellmark Knutsson och sedan följde en kader av kloka tänkare med olika infallsvinklar, alltifrån Wanja Lundby Wedin, Leif Pagrotsky och Amanda Lind till PM Nilsson och Anders Lindberg. Även Per Strömbeck från Dataspelsbranschen och Behrang Miri gav sina tankar om frihet. Dessutom var Henrik Edin, ordförande i LUF och Philip Botström, ordförande i SSU på plats. Mycket spännande tyckte jag samtalen var.
På tisdagen var det Socialdemokraterna dag och dags för ett bejublat tal av Stefan Löfven. Enligt mig ett mycket starkt tal som fångade upp Sveriges styrkor, vart vi är påväg, men också våra utmaningar. Verkligen statsmannamässigt och riktigt bra! Jag tycker att Karin Olssons höga retorikbetyg var synnerligen välförtjänt.
Sammanfattningsvis måste jag säga att det var en spännande tur till Almedalen. Löfvens tal, frihetsminglet, men även seminarium om TTIP gjorde det mycket spännande. Samtidigt kan en inte komma ifrån att priserna för boenden i Visby har rakat i höjden, under Almedalsveckan. Jag har inte själv lösningen på hur den nöten ska knäckas. I år valde jag att bo i stuga på andra sidan ön, i närheten av Slite. Den kostade en bråkdel av boende i Visby, men förstås kostade taxin fram och tillbaka en gång om dagen ett par tusen kronor. Fortfarande var detta den billigaste lösningen för mig, men smidigt var det inte. En iakttagelse som jag själv tycker är intressant är att hälften av de taxibilar som rullar i Visby under denna vecka är inlånade bilar från Stockholm, Göteborg och andra delar av landet. Kort sagt går det inte att blunda för att Visby och Gotland har nått kapacitetstaket när det gäller Almedalens storlek. Borde arrangemanget flytta? Jag har svårt att se att till exempel Stockholm skulle kunna arrangera ett lika charmigt och spännande politiskt arrangemang som Almedalen. En av finesserna är ju just hur alla dessa arrangemang sker på en så liten geografisk yta. Summan av kardemumman är kanske att Gotland ska och bör arrangera Almedalen med dess huvudsakliga fördelar men också en del nackdelar, så får Stockholm fundera på om vi inte ska återinföra Vattenfestivalen eller något annat roligt som passar huvudstaden.
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Mathias Tegnér 