Den 21:a september presenterade finansminister Magdalena Andersson (S) budgetpropositionen för 2021. (För den som vill läsa mer rekommenderar jag – budgeten på fem minuter!) Budgeten är på många sätt en krisbudget, som präglas av krisen. Skillnaden från innan är dock att politikens arbete under våren och sommaren har handlat om att bärkraftiga företag ska överleva den initiala krisen och att människor inte ska behöva gå från hus och hem. I och med budgeten fokuserar regeringen på att återstarta ekonomin och ta oss ur den lågkonjunktur som är en konsekvens av coronapandemin.
5 saker du bör känna till om budgeten 2021, Mathias Tegnér
Regeringen föreslår i budgeten stora ekonomiska stimulanser med reformer på drygt 105 miljarder kronor 2021. Som jag skrev ovan ska den ekonomiska återhämtningen understödjas genom ett grönt återstartspaket. Dessutom är det ett gigantiskt paket för att förstärka välfärden och för att säkra omställningen.
Dessutom innehåller budgeten satsningar på områden som Socialdemokraterna tidigare prioriterat. Bland annat satsningar på höjda pensioner, fler poliser, samt brottsförebyggande arbete.
Nu är det mindre än 100 dagar till Sverige går till val. Med ganska stor sannolikhet heter Sveriges nästa statsminister, Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Annie Lööf eller Jimmie Åkesson.
Men protesterar någon… Jimmie Åkesson kan inte bli statsminister. Han är ju…Jimmie Åkesson. Alla dem som tänker att Jimmie Åkesson inte kan bli Sveriges nästa statsminister, har naturligtvis helt fel. Sverige är en demokrati och den partiledare som kan accepteras av en majoritet blir i vårt land statsminister. Det kan vara Jimmie Åkesson.Enligt en av de större spelbolagen är sannolikheten ungefär lika stor som att Annie Lööf blir statsminister.
Varför är då tanken på Jimmie Åkesson så svår att tänka sig? Anledningarna är säkert flera. I flera fall handlar det om att alltför många inte har tagit Sverigedemokraterna på allvar. Det är dumt. Ledningen är inte den rasistiska svans som häcklar och terroriserar människor till tystnad på sociala medier. Ledningen är skickliga, kompetenta och oerhört farliga.
Men säger någon av mina vänner på FB, som har lutning åt SD. ”Inte kan du säga sådär. Det är ju inte SD som har skapat de problem som Sverige ser idag. Snacka om er egen politik istället.”
Det måste vi naturligtvis göra. För Sverige har problem. Integrationen har inte fungerat bra nog och Sverige har under de senaste åren drabbats av gängkrig och skjutningar, samt utländska stöldligor. Dessutom har vi problem med, vilket det talas för lite om, lärartätheten i skolan, betygsinflation, samt tillgång till kompetent personal inom nästan alla välfärdsyrken.
Men varje demokrat har också ett ansvar att tala om hotet från SD och inte som Ulf Kristersson planera för att gå i säng med dem, även fast han inte säger det lika tydligt som Hanif Bali. (Hanif Bali i Expressen om att samarbeta med SD)
Varje demokrat har ett ansvar att berätta att den västerländska demokratin som vi känner den är hotad.
I stora delar av världen hotas demokratiska fri- och rättigheter. I länder som Polen och Ungern har steg för steg tagits för att montera ned självständiga domstolar och oberoende massmedia.
Summan av kardemumman är att de redan existerande partierna, som mitt eget, måste förstå att framväxten av högerpopulism ska ses som kritik mot hur vi har fungerat och fungerar. Samtidigt måste också dem som är beredda att rösta på ett parti som SD också ta ansvar för att, om Jimmie Åkesson blir statsminister kan demokratin som vi känner den vara ett minne blott.
Var ska jag bo någonstans, när jag ska flytta hemifrån?
Det är en fråga många unga, särskilt i Stockholms-regionen, funderar på och ställer sig. Jag ställde en variant på frågan i riksdagen för någon vecka sedan. I statsministerns frågestund frågade jag statsministern vad regeringen gör för att lösa bostadsbristen, se länken nedan? Svaret var glädjande nog att en investeringsstöd för att bygga hyresrätter kommer återinföras. (Det gamla stödet togs bort 2006 av den borgerliga regeringen).
Statsminister Stefan Löfven. Foto: Kristian Pohl
Sedan är det naturligtvis så att ett investeringsstöd inte kommer lösa alla problem. Dock är det ett första viktigt steg.
En viktig roll i detta har Sveriges kommuner. De måste i sin planering ta höjd för den extrema situation som idag råder. De måste också planera, så att marken för att bygga nya hyresrätter inte blir alltför dyr. Vissa kommuner har visat att detta går, andra har det inte.
En annan fundering jag har är om inte byggnation av hyresrätter skulle kunna vara en variabel i det redan ganska komplicerade utjämningssystemet. Det är viktigt att kommunerna i Sverige tjänar på att växa. Så är det inte alltid idag.