Etikettarkiv: Stefan Löfven

Corona, Trump & ishockey

Hur hänger ishockey, Coronaviruset och Trump ihop? För er som vill veta, så publicerar jag här min senaste krönika från Tyresö Nyheter.

Jag kommer ihåg när jag dömde min första match i ishockey. Det var 1993 och jag var 13 år gammal. Platsen var Tyresö ishall och spelarna ett par år yngre än jag själv. Jag hade inte riktigt skaffat mig en ordentlig utrustning, men då jag fortfarande spelade hockey, så lyckades jag få ihop något som liknade en utrustning. Jag hade på mig mina målvaktsskridskor, en röd hjälm, samt min farfars bandydomartröja och ett par svarta finbyxor. Jag är ganska säker på att det syntes att jag var som bambi på hal is.

Trots den lite chockartade starten, så har jag fortsatt döma ishockey, ofta i Tyresö men lika ofta runt om i hela Stockholms regionen. Ett tips som jag tidigt fick var att om en situation är svårbedömd, så ska du, ta ett beslut, blås hårt och se självsäker ut. Det funkar ibland, även om ödmjukhet ofta fungerar minst lika bra. Vad har då detta med politik och riksdagsarbete att göra?

Det går en sjuka över världen just nu. Jag tänker inte på Corona, utan föraktet mot kunskap och auktoriteter. Till sjukan följer en vilja att följa det som är autentiskt, vilket inte är konstigt. Vem vill följa en vindflöjel?

Problemet blir bara i tider av kris, så verkar var och varannan person som har googlat någonting någon gång, tro att de är expert på området. Vidare sprids kraftig desinformation, för att underminera myndigheters auktoritet. Detta blir en farlig giftcocktail.

Många länder styrs av ledare, som kommit till makten i kölvattnet av denna kunskapens kris. Jag tänker exempelvis på President Trump i USA. Nämnde Trump, som skurit ned resurserna till den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC och dessutom avskaffat landets särskilda expertgrupp för pandemier, har hanterat Corona, först genom att underskatta faran och därefter genom att stänga gränserna för människor av vissa nationaliteter. Sedan har chefen för CDC tagit avstånd från att åtgärderna har någon effekt. Sak samma gäller Danmarks stängda gränser där inte heller det beslutet var baserat på rekommendationer från ansvariga myndigheter.

Naturligtvis är det ytterst politiker som måste och ska fatta beslut, men det är naturligtvis rimligt att de är baserade på kunskap från dem som är proffs. Problemet i dagens värld är att vad som helst kan framstå som sant i en perfekt storm på Twitter. Men sanningen är att en kan inte twittra bort Corona. Det finns bättre och sämre åtgärder. Kort sagt: kunskap är bra!

Därför är jag glad. Jag är glad att jag lever i ett land där statsminister Stefan Löfven håller presskonferens ihop med ansvariga för MSB, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Detta för att de tydligt visar på en enad, evidensbaserad front mot denna pandemi. Extra glad blir jag över att jag kommer rösta igenom 75 miljoner för att motverka desinformation på sociala medier.

Naturligtvis innebär inte det jag skriver att alla beslut måste vara riktiga. Detta måste naturligtvis utvärderas i efterhand. Men dessa vansinniga angrepp på myndigheter och fakta är ett problem. ”Vi ska hålla ihop som land”, säger Stefan Löfven. Det är naturligtvis helt riktigt. Nu är tiden att stå samman och känna tilltro till våra myndigheter. Jag är glad att vår statsminister och vårt land utgår från dessa rimliga principer. När krisen är över, så måste vi utvärdera de beslut som togs, för att lära i framtiden.

Hur går det då med dömandet? Jag håller fortfarande på, men inte så ofta och inte på så hög nivå. Hellre än bra, skulle någon kanske säga. Men jag använder fortfarande principen vid svårbedömda beslut: blås hårt och se självsäker ut. Det gör jag dock enbart på isen. Aldrig som politiker!

Märkt , , , , ,

Det är inte avgjort förrän det är avgjort

It ain´t over until the fat lady sings!

För någon månad sedan publicerade jag ett inlägg som hette, It ain´t over until the fat lady sings! Detta är en uppdaterad version.

Det finns fler likheter mellan sport och politik än vad en å förstone kan tro. Jag som försöker följa världens bästa fotbollsliga, den spanska La Liga, kommer osökt att tänka på laget Las Palmas göranden under de senaste åren, just när det gäller de bevingade orden ”It ain´t over until the fat lady sings!”

2014 nådde kanarierna avgörande kval till högsta spanska ligan, där de ställdes mot Cordoba för att avancera från den spanska andradivisionen till fotbollens finrum. Kvalmatcherna spelas som vanligt i dubbelmöten. Den första matchen slutade 0-0 i Andalusien och i returmötet, som spelades på kanariernas hemmaplan ledde Las Palmas med 1-0 i slutet av matchen. Således skulle Las Palmas ha avancerat till La Liga om resultatet stod sig matchen ut. Däremot hade Cordoba stått som total segrare om de skulle ha gjort ett mål och matchen hade då slutat 1-1, eftersom Cordoba då hade avancerat då de hade gjort fler mål på bortaplan.

När matchklockan når den 90:e minuten var resultatet fortfarande 1-0 till Las Palmas och bara en kort stund senare i den 92:a matchminuten börjar gulklädda hemmafans storma planen, trots att domaren inte blåst av matchen. Det tar funktionärerna upp emot 10 minuter att få bort de firande hemmafansen, (för er som vill se hela klippet finns det här) , som snart skulle komma att få glädjesången i vrångstrupen, ty när matchen återupptogs gör Cordoba ett oväntat mål och blir laget som drar det längsta strået och Cordoba avancerade således till La Liga 2014/2015 genom ett mål i den absolut sista sekunden. För den som vill se dessa fantastiska bilder, finns en länk här: Las Palmas – Cordoba

Vad kan vi då lära oss av detta? Två saker möjligen; ta aldrig ut segern i förskott och matchen är inte slut förrän slutsignalen har ljudit.

Året efter, 2015, lyckas Las Palmas att avancera, vilket nästan kan tyckas rättvist med tanke på hur nära de var året innan.

Vilka paralleller kan då dras till politik? Valet sker inte i opinionsundersökningar utan i allmänna val. Valet går av stapeln den 9:e september 2018.

Nu måste vi socialdemokrater bli bättre på att förtydliga hur detta val är ett ödesval för alla oss som tror på den svenska modellen. Hur detta är ett ödesval för oss alla som tror att politik kan göra skillnad och att det Sverige behöver är mer politik inte mindre. Kort sagt, visa att valet är en folkomröstning om den svenska välfärden.

Vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara tryggt. Sverige ska vara ett ledande välfärdsland i världen. Därför vill vi fortsätta med stora satsningar på mer personal i välfärden och i polisen, satsa på barnfamiljer och pensionärer. Det är viktigare än sänkta skatter.

Hela Sverige behöver kraftsamla kring dagens stora samhällsproblem med en välfärd som inte alltid levererar och en växande otrygghet. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning. Om vi håller ihop är förändring möjlig. Vi ska framåt tillsammans.

Detta måste vi lyckas kommunicera. Då tror jag att Sveriges statsminister efter 9:e september kommer heta Stefan Löfven. Talet han höll i Almedalen var ett startskott för en mycket framgångsrik valrörelse.

Märkt , , , , ,

It ain´t over until the fat lady sings!

Det finns fler likheter mellan sport och politik än vad en å förstone kan tro. Jag som försöker följa världens bästa fotbollsliga, den spanska La Liga, kommer osökt att tänka på laget Las Palmas göranden under de senaste åren, just när det gäller de bevingade orden ”It ain´t over until the fat lady sings!”

2014 nådde kanarierna avgörande kval till högsta spanska ligan, där de ställdes mot Cordoba för att avancera från den spanska andradivisionen till fotbollens finrum. Kvalmatcherna spelas som vanligt i dubbelmöten. Den första matchen slutade 0-0 i Andalusien och i returmötet, som spelades på kanariernas hemmaplan ledde Las Palmas med 1-0 i slutet av matchen. Således skulle Las Palmas ha avancerat till La Liga om resultatet stod sig matchen ut. Däremot hade Cordoba stått som total segrare om de skulle ha gjort ett mål och matchen hade då slutat 1-1, eftersom Cordoba då hade avancerat då de hade gjort fler mål på bortaplan.

När matchklockan når den 90:e minuten var resultatet fortfarande 1-0 till Las Palmas och bara en kort stund senare i den 92:a matchminuten börjar gulklädda hemmafans storma planen, trots att domaren inte blåst av matchen. Det tar funktionärerna upp emot 10 minuter att få bort de firande hemmafansen, (för er som vill se hela klippet finns det här) , som snart skulle komma att få glädjesången i vrångstrupen, ty när matchen återupptogs gör Cordoba ett oväntat mål och blir laget som drar det längsta strået och Cordoba avancerade således till La Liga 2014/2015 genom ett mål i den absolut sista sekunden. För den som vill se dessa fantastiska bilder, finns en länk här: Las Palmas – Cordoba

Vad kan vi då lära oss av detta? Två saker möjligen; ta aldrig ut segern i förskott och matchen är inte slut förrän slutsignalen har ljudit.

Året efter, 2015, lyckas Las Palmas att avancera, vilket nästan kan tyckas rättvist med tanke på hur nära de var året innan.

Vilka paralleller kan då dras till politik? Valet sker inte i opinionsundersökningar utan i allmänna val. Valet går av stapeln den 9:e september 2018.

Nu måste vi Socialdemokrater bli bättre på att förtydliga hur detta val är ett ödesval för alla oss som tror på den svenska modellen. Hur detta är ett ödesval för oss alla som tror att politik kan göra skillnad och att det Sverige behöver är mer politik inte mindre.

Vi vill att Sverige ska vara tryggt i en ny tid. Sverige ska vara ett ledande välfärdsland i världen. Därför vill vi fortsätta med stora satsningar på mer personal i välfärden och i polisen, på barnfamiljer och pensionärer. Det är viktigare än sänkta skatter.

Hela Sverige behöver kraftsamla kring dagens stora samhällsproblem med en välfärd som inte alltid levererar och en växande otrygghet. Trygghet skapar framtidstro och sammanhållning. Om vi håller ihop är förändring möjlig. Vi ska framåt tillsammans.

Detta måste vi lyckas kommunicera. Då tror jag att Sveriges statsminister efter 9:e september kommer heta Stefan Löfven.

 

Märkt , , , , , ,

Sthlmspodden med Mikael Damberg

Missa inte det 20:e avsnittet av podden som innehåller ett samtal om besöksnäring, innovation och om Spotifys kritik av Sverige.

Dessutom pratas det om fotboll, AIK och om hur slagkastning kom in i Mikael Dambergs liv. Lyssna!

Märkt , , , , , , , ,

Grattis i efterskott, älskade EU!

Härom dagen firades Romfördragets 60-årsdag med pompa och ståt i Rom. En viktig dag, där EU:s ledare visade idel positiva miner, även om det nog bakom kulisserna fanns en del blandade känslor. Vidare undertecknade EU:s 27 ledare en gemensam deklaration, för Sveriges del skrevs den under av statsminister Stefan Löfven. Deklarationen handlade i grund och botten om hur EU ska utvecklas i framtiden och baseras på EU-kommissionens fem scenarion, som finns beskrivet i EU-kommissionens vitbok.

Samtidigt möttes EU:s ledare vid en tid då utmaningarna för unionen är många. Jag tänker naturligtvis på Brexit, den växande klyftan mellan öst och väst inom EU, samt den snabbt eskalerande konflikten med Turkiet.

En av de största utmaningarna är dessutom misstron mot unionen, som finns bland ganska många européer. Det är i vissa avseenden välförtjänt. Många uppfattar att EU inte är till för dem, utan något för en europeisk elit. Det finns utan tvekan ett behov av att EU tydligare arbetar med vad som är relevant för medborgarna. Det är enligt min mening definitivt jobbskapande, men också socialpolitik. Samtidigt är frågan inte svart-vit.

Allt är faktiskt inte dåligt med EU, utan mycket är bra. EU har sedan starten upprätthållit de fyra friheterna. Att människor kan röra sig fritt i Europa är både viktigt och fint, men är något vi tar för givet. En av EU:s viktigaste bidrag är förstås freden. Europa har aldrig skonats från krig så länge som nu. Detta är lätt att glömma, men det är något att minnas i oroliga tider.

Med dessa lite ambivalenta ord skulle jag själv vilja likna mitt förhållande till EU som en resa, min egen EU-resa. Den började som en ganska tydlig skeptiker, en skepsis som dessutom tilltog när vi talade om EMU. Samtidigt har EU i mina ögon växt med åren.

20170327 Mathias hjärta

Om EU var en person skulle jag uttrycka det ungefär såhär:

– Helt ärligt, när jag först stötte ihop med dig, så tyckte jag knappt om dig. Därefter har mina känslor för dig bara växt och växt. Som så många relationer har vi haft våra turer och det är inte alltid jag förstår dig. Samtidigt har jag alltid uppskattat din principfasthet både gällande människors rätt att röra sig och att du har skapat förutsättningar för fred under så lång tid. Just din förmåga att skapa fred är så lätt att glömma bort och eftersom att du har lyckats med detta så länge. Det är väl typiskt för vissa relationer att en tar en partners goda egenskaper för givet. Därför tror jag att jag så här dagarna efter ditt 60-årsfirande har någonting att säga dig, kära EU. Eftersom vi har känt varandra så länge nu känns det kanske lite sent, men jag tror faktiskt att jag älskar dig.

 

 

Märkt , , , ,

Halvtid i politiken

I septembernumret av Tyresö Nyheter fick jag möjligheten att skriva en krönika om rikspolitiken, men med ett tyresöperspektiv. Jag har bifogat krönikan nedan

När jag var liten brukade vi ofta åka husvagn på somrarna. Jag kommer så väl ihåg hur pappa och mamma baxade upp den vita-bruna husvagnen av märket Hobby på gårdsplanen framför det rosa radhuset i Öringe för att sätta igång och packa den full med saker som vi skulle nyttja under sommaren, innan det bar av söderut. När vi väl åkte, styrde vi ofta kosan mot Mellbystrand i Halland, eftersom farmor brukade hyra ett hus där på somrarna. En av höjdpunkterna på resan var alltid Gränna, inte bara för att vi brukade köpa polkagrisar där, utan också för att vi då kommit halvvägs på resan. I mitt tycke är det något speciellt med att ha kommit halvvägs. På något sätt känns det som att en nästan är framme, även om mycket kvarstår.

 Nu när sommaren 2016 definitivt är slut har vi nått halvvägs igenom mandatperioden 2014-2018 och ingen kan väl hävda att det inte har varit en turbulent tid. Det första året präglades mycket av politiskt spel och av att regeringens budget inte gick igenom. Istället fortsatte de borgerligas ekonomiska politik, med hjälp av Sverigedemokraterna. Under den andra halvan av 2015 präglades nästan all diskussion av migration och flyktingkrisen.

 Nu när vi har nått halvvägs på den här mandatperiodens politiska resa hoppas jag att det är den roliga delen av resan som är kvar, för den första delen har varit ganska skumpig och rätt ryckig. Ett tag var jag faktiskt lite åksjuk.

 Min förhoppning är att de två kommande åren kommer präglas av en positiv och framtidsinriktad politik. Jag tänker bland annat på jobb, skola och miljö, områden som många tyresöbor jag har träffat, nämnt som extra viktiga. Samtidigt råder ingen tvekan om att mycket redan är gjort under dessa två turbulenta år, också inom dessa områden. Vi är dock långt ifrån färdiga. När det gäller jobben har satsningarna på exportfrämjande åtgärder, matchning, yrkesutbildningar ihop med en god konjunktur lett till att Sverige för första gången på sju år har en arbetslöshet under sju procent. Dessutom har vi det högsta arbetskraftsdeltagandet i Europa. När det gäller skolan har satsningarna varit stora. Tusentals nya anställda i Sveriges skolor, rekordsatsningar på lärarlöner och nya platser på lärarhögskolor är bara några exempel på den rödgröna skolsatsningen. När det gäller miljö och klimat har den största klimatsatsningen någonsin precis presenterats.

 För några veckor sedan öppnade riksdagen igen. Även om många av oss, som de flesta andra invånare, har arbetat sedan mitten av augusti, så är ändå öppningen något speciellt. Statsministerns regeringsförklaring tycker jag själv är en av seklets bästa. Inte nog med att många viktiga reformer står på agendan för året. Vi har också att se fram emot Sveriges ordförandeskap i FN:s säkerhetsråd i början av 2017.

 I mitt tycke har alltså mycket redan uträttats när vi nu nått mandatperiodens Gränna, men det gör också att jag i ännu högre utsträckning längtar efter den fortsatta resan.

 

Märkt , , , , , , ,

Fråga till statsministern om bristen på hyresrätter i Tyresö och Stockholms Län

Var ska jag bo någonstans, när jag ska flytta hemifrån?

Det är en fråga många unga, särskilt i Stockholms-regionen, funderar på och ställer sig. Jag ställde en variant på frågan i riksdagen för någon vecka sedan. I statsministerns frågestund frågade jag statsministern vad regeringen gör för att lösa bostadsbristen, se länken nedan? Svaret var glädjande nog att en investeringsstöd för att bygga hyresrätter kommer återinföras. (Det gamla stödet togs bort 2006 av den borgerliga regeringen).

Statsminister Stefan Löfven. Foto: Kristian Pohl

Statsminister Stefan Löfven. Foto: Kristian Pohl

Sedan är det naturligtvis så att ett investeringsstöd inte kommer lösa alla problem. Dock är det ett första viktigt steg.

En viktig roll i detta har Sveriges kommuner. De måste i sin planering ta höjd för den extrema situation som idag råder. De måste också planera, så att marken för att bygga nya hyresrätter inte blir alltför dyr. Vissa kommuner har visat att detta går, andra har det inte.

En annan fundering jag har är om inte byggnation av hyresrätter skulle kunna vara en variabel i det redan ganska komplicerade utjämningssystemet. Det är viktigt att kommunerna i Sverige tjänar på att växa. Så är det inte alltid idag.

http://www.riksdagen.se/Templates/Pages/embedwebtv.aspx?did=H2C120150409sf&start=2671&end=2745

Märkt , , , , ,

Förbered dig för det värsta – hoppas på det bästa

Den 3:e december förklarade statsminister Stefan Löfven att Sverige ska hålla ett extraval den 22:a mars. Vi socialdemokrater är redo för ett val, Det känner jag och många med mig och det är känslan jag får när jag pratar med andra partimedlemmar. Det finns goda förutsättningar för en fortsatt S-ledd regering. Vi är redo!

I grund och botten är det tragiskt att vi hamnat i detta läge, dels för att det finns en uppenbar risk att problemen med SD som vågmästare kvarstår, dels för att extravalet kommer kosta över 200 miljoner kronor i direkta kostnader och betydlig mer om vi räknar in indirekta kostnader som extrakostnader på myndigheter, inkomstbortfall för alla som går och röstar och mycket annat.

Trots att Stefan Löfven talat om att en dylik situation kan uppstå, så verkar det oundvikligen som att vi rusar mot ett extraval. Den utsträckta hand mot fp och c, som ända sedan valet har bjudit in till samarbete verkar inte mottas.

Lösningen är inte att bara ändra spelreglerna för minoritetsstyre. Det kan aldrig vara rätt att ändra reglerna, så att en minoritet kan styra landet utan att behöva söka samarbete och en majoritet i kammaren. Det som måste till är samarbete, även om vissa delar i Riksdagsordningen säkert behöver ses över. Det måste dock ske i samförstånd och med klokskap, inte i all hast.

Till syvene och sist hoppas jag att något borgerligt parti tar emot den utsträckta handen. Det vore ändå bäst för Sverige.

Märkt , , , ,

Smygstart på valrörelsen utanför Tyresövallen

Under lördagen smygstartade valkampanjen efter sommaruppehållet med flygbladsutdelning utanför Tyresövallen. Dessutom hade affischerna inför höstens affischering kommit. Om jag får säga det själv tycker jag den blev ganska bra. Det är tur det finns skickliga fotografer och retuschering!

Flygbladsutdelning och diskussionerna innan Tyresö Royal Crowns match mot Kristianstads Predators gick dessutom utmärkt. Det var också debut för våra flygblad med framtidskontraktet för Tyresö.

Det vi lovar vid en Socialdemokratisk valseger är mindre klasser, fler jobb, ordning och reda i äldreomsorgen, samt att minst 500 nya hyresrätter påbörjas under nästa mandatperiod.

På plats utanför Tyresövallen var Sara Granstrand, Alfonso Morales, Herman Möller, jag själv, samt Selma Harki som inte är med på bilden. Med tanke på det fantastiska vädret kan en knappast säga att det gick någon nöd på oss.

Som tyresöbo var det en strålande kväll, då Tyresö dessutom vann relativt komfortabelt mot Kristianstad med 38-18.

Imorgon söndag blir en lugn dag, men jag ser verkligen fram emot Stefan Löfvéns sommartal. 

Märkt , , , , ,
%d bloggare gillar detta: