I decembernumret av den lokala tidningen Tyresö Nyheter har jag skrivit en krönika, som jag nedan publicerar på denna blogg. Min huvudpoäng i krönikan är att Sverige liksom andra länder bör och skall erkänna våra misstag genom åren, då det gör oss mer trovärdiga när vi vill att andra länder gör detsamma. Läs, begrunda och kommentera:
För inte allt för länge sedan vandrade jag förbi Tyresö Slott och kom att tänka på minnesmärket vid slottet som nämner alla ägare sedan det uppfördes. Det här med minnesmärken är ju allt lite speciellt och innefattar allt ifrån gigantiska statyer över gamla kungar till monument över okända fallna soldater. Den gemensamma nämnaren är förstås ett förhärligande av den eller de som låtit uppföra minnesmärket.
Det slumpade sig också så att jag samma vecka lyssnade på en podd om minnesmärken. Innehållet i podden var väldigt mångfacetterat och därmed också svårt att sammanfatta, men en del handlade om minnesmärken som ännu inte är uppförda. Oväntat nog var det någon som föreslog att Sverige borde uppföra ett monument över dem som dödats av svenska vapen, det vill säga ett monument över bristerna i svensk vapenexport. Förslaget är kanske lite krasst och jag kan inte säga att jag direkt tycker att förslaget är bra, men ska Sverige vara en tydlig röst i världen för demokrati och mänskliga rättigheter, vilket jag tycker Sverige ska vara, borde vi kanske också erkänna våra historiska felsteg och tillkortakommanden. Det är långt ifrån alla svenskar som känner till att Sverige är ett av de länder med störst vapenexport i världen per person räknat i kronor.
En del tyder på att det till exempel skulle vara enklare att kräva av Turkiet att erkänna folkmordet i det sönderfallande Osmanska riket år 1915, där omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker mördades, om Sverige också erkänner bristerna i svensk exportpolitik eller för den delen erkänna hur Sverige har behandlat romer genom historien.
Ett sätt att erkänna sina brister skulle kunna vara att uppföra ett minnesmärke över dem. Det är förstås inte vad traditionen bjuder, men skulle inte ett minnesmärke över de egna bristerna både vara insiktsfullt och modernt?
Med tanke på hur starka Tyresö Ulands- och fredsförening (TUFF) har varit genom åren skulle det till och med kunna vara lämpligt att uppföra ett minnesmärke i Tyresö över dem som ”dödats av svenska vapen” i just Tyresö som heder åt TUFFs fredsarbete genom åren, men också för att minnas effekterna av svensk vapenexport genom åren.
Avslutningsvis när vi ändå är inne på fred vill jag ta chansen att önska alla tyresöbor och läsare av Tyresö Nyheter en riktigt God Jul och Gott Nytt År.