Etikettarkiv: Tyresö Nyheter

15 oktober, 2021
Lämna en kommentar
Personligt

Minns ni branden i Tyresö centrum

I det senaste numret av Tyresö Nyheter skrev jag kort i en krönika, om min upplevelse av centrumbranden 1991 i Tyresö centrum. För er som inte får Tyresö Nyheter i brevlådan, så kan ni läsa krönikan här.

Vissa händelser i livet minns man i efterhand, kanske just för att de kommer som en total överraskning. Ett exempel från min uppväxt är storbranden i Tyresö Centrum, som jag själv minns som igår. För er som inte kommer ihåg var det den 6:e mars 1991, en onsdag. Jag var 11 år, på väg att fylla tolv och befann mig på Forellskolans fritidsverksamhet för äldre barn som då låg där Djurmagazinet finns idag, vid centrumparkeringen. Tyresö centrum var relativt nytt som inbyggt centrum. Branden startade enligt haverikommissionen i en papperskorg i en butik och spred sig. Skadorna var ganska stora, men inga personer skadades. Brandröken spreds dock fort och var massiv. Jag vill minnas att jag spelade innebandy, när vi ett tu tre skulle evakuera fritidsgården. Det var sent på eftermiddagen, så det var inte så många barn kvar. Brandröken låg tjock utanför på parkeringen, när vi tog oss ner mot Tyresövallen, då Bollmoravallen. Egentligen minns jag det nog som mer dramatiskt än var det var i verkligheten, men 11-åriga jag upplevde det hela som väldigt chockerande.

Liksom man minns dramatiska saker i sitt eget liv, så är minnena ofta lika starka från historiska ögonblick. De flesta svenskar vet var de var när de fick reda på att Olof Palme och Anna Lindh mördats eller för den delen hur de såg planen flyga in i World Trade Center 2001. Kyrkan är en stöttepelare för många vid dramatiska händelser. En majoritet av svenskarna är medlemmar i Svenska kyrkan, även om de som besöker kyrkan regelbundet är färre. Likafullt tror jag att många av oss behöver kyrkan, vid speciella tidpunkter i livet, både lyckliga och tragiska.

Ska Svenska kyrkan fortsätta vara denna trygga punkt i tillvaron är det viktigt att kyrkan är en öppen folkkyrka där alla är välkomna, i mitt tycke helt i linje med hur Jesus levde och verkade. Därför är valet till Svenska kyrkan väldigt viktigt, även för oss som mera sällan besöker en kyrka. Det finns krafter som inte vill att Svenska kyrkan ska vara öppen för alla, som inte tycker det är viktigt att barn- och ungdomsverksamheten är avgiftsfri och som inte tycker att solidaritet med resten av världen är något för en kyrka.

För mig kommer Tyresö Kyrka, min konfirmationskyrka, alltid vara en central plats vid speciella tidpunkter, både lyckliga och tragiska. Visste du, att invigningen 1641 blev en av den svenska historiens mest omskrivna, eftersom det också var byggherren Gabriel Oxenstiernas begravning? På plats fanns bland annat Drottning Kristina och rikskanslern Axel Oxenstierna. Även om kyrkan hade en annan roll i livet på 1600-talet är jag säker på att kyrkan i allmänhet och Tyresö kyrka i synnerhet var ett stort stöd för rikskanslern i samband med broderns död. Många saker ändras med ljusets hastighet i dagens värld, men vissa saker förblir detsamma under århundraden. Det tror i alla fall jag.

Märkt , , ,
18 mars, 2021
Lämna en kommentar
Idrott, Inrikespolitik, Politik

Några tankar i Tyresö Nyheter om rån

I senaste numret av Tyresö Nyheter skrev jag några rader kring min oro över de ökande ungdomsrånen. Läs gärna krönikan, antingen via länken eller nedan.

Tyresö Nyheter nr. 2, 2021 – sidan 6

Jämfört med moderna skolor i nytänkande ljuddämpande material känns Forellskolan som en historisk kvarleva från förra årtusendet. Ljudnivån var hög och utseendet gjorde att man kände sig liten. Med sin tegelfasad, öppna våningsplan och stengolv var Forellskolan dock en spännande fysisk plats, som jag kände nostalgi inför då skolan revs 2013.

När jag själv var i tonåren och spenderade mina dagar på Forellskolan och senare Tyresö gymnasium, ökade personrånen kraftigt. 90-talet var på många sätt en konfliktfylld tid, som liknar vår samtid idag. Det som skiljer perioderna åt, tycker jag, är att det fanns en tydligare krisinsikt då. Under 00-talet sjönk personrånen för att nu nå nya oroande höjder. Utvecklingen är dessutom kraftigt negativ. 2013 anmäldes 1 002 rån mot ungdomar under 18 år. 2019 var siffran 2 489. I trygghetsundersökningar från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger över 5 procent eller var 20:e pojke mellan 16-19 år att de har blivit utsatta för ett rån under året.

Jag känner mig säker på att om lika många vuxna hade blivit rånade, så hade vi inte varit så passiva. På Brå arbetar flera enheter med att kartlägga och förebygga ungdomsrånen, men samtidigt behöver hela samhället gör allt vad vi kan för att bryta utvecklingen. Det gör mig faktiskt lite irriterad att det är så många som är beredda att erbjuda sina egensnickrade lösningar på Facebook, samtidigt som det är så få som vill vara med och nattvandra så att Tyresö nattvandrare håller på att läggas ned.

Som riksdagsledamot ställde jag frågan till inrikesminister Mikael Damberg: Vad gör regeringen för att hantera de ökande ungdomsrånen. Det var naturligtvis glädjande att höra att regeringen tar frågan på allvar, satsar stort på fler poliser, samt ökar resurserna till Sveriges kommuner. Samtidigt är jag övertygad om att ska vi få bukt med ungdomsrånen, så måste hela samhället hjälpas åt.

Vi behöver fler närpoliser, fler utryckande poliser. Det behövs förebyggande insatser som socialsekreterare, fältassistenter och mer resurspersonal i skolan. Samhället behöver bli bättre på att informera föräldrarna om vad deras barn gör, för att de ska ha en rimlig chans att ta sitt föräldraansvar. Jag tror vi behöver fler trygghetskameror och fler som nattvandrar. Vi behöver fler föräldrar som engagerar sig i idrottsrörelsen, som vi vet ofta håller unga borta från dåliga miljöer. Det behövs kort sagt fler som bryr sig i verkligenheten och färre som förfasar sig på Facebook. 

Varken yrkeskriminella eller ungdomsgäng ska få ta vår kommun eller vårt land som gisslan. Det handlar i grunden om en ganska liten grupp människor, som skapar stor otrygghet och oro. Därför är det viktigt att det finns en enighet bland oss medborgare att vi behöver ett starkare samhälle och ett tryggare Tyresö och Sverige. Samtidigt är det lika viktigt att inte låta tyckare med enkla lösningar få sätta dagordningen. Vi behöver både fler poliser och en polisstation i vår kommun, men samtidigt behöver vi också en starkare och jämlikare skola, där alla får chansen att lyckas i livet. 

Jag tror faktiskt att vi behöver lite mer av det hårda arbete som jag uppfattade fanns i och omkring Forellskolan på 90-talet för att få ungdomar på vift att komma på rätt kurs igen. Vi behöver lite mer Forellskolan. Ja, inte den vackra men dysfunktionella byggnaden, utan engagemanget.

Märkt , , , , , , , , , ,
26 september, 2020
Lämna en kommentar
Idrott, Personligt, Riksdagen

Tyresös röst i riksdagen

I september begick jag en ny krönika i Tyresö Nyheter. Fokus är på att det är glädjande att det styrande samarbetet i kommunen, Tillsammans för Tyresö (S-L-MP) sedan dag ett fokuserat på att göra kommunen tryggare. Samtidigt är jag övertygad om att vi alla måste göra vårt bästa för att skapa trygghet. Läs gärna och kommentera!

Som ung testade jag olika idrotter. En som jag tyvärr slutade med alldeles för tidigt var schack. Egentligen älskade jag både spänningen i spelet och stämningen i Nyboda skolas matsal, där vi spelade under ledning av Bollmora schackklubbs mycket engagerade ledare Svante Wedin.

När jag ser ut över samhället och debatten idag känns det som om alla nyanser är borta och det enbart finns två färger: svart och vit. Det är ett stort problem, för när vi ser världen så, riskerar vi att ta konstiga och felaktiga beslut.

Detta år har präglats av en rad uppmärksammade brott kopplad till organiserad kriminalitet, gäng och utanförskapsområden. Det påverkar både de ungdomar som sugs in i brottslighet, men framförallt tryggheten i Sverige i stort och i dessa förorter i synnerhet. Under det senaste året har också Tyresö drabbats: Ett kriminellt ungdomsgäng på Granängsringen gör att många inte vågar gå ut. Droghandeln vid Alléplan sker öppet och boende tvingas bevittna narkotikan byta händer från köksfönstret. Bilister har under pistolhot blivit av med sin bil, både vid McDonalds och vid Trollbäckens IP. Detta måste få ett stopp.

Jag är glad att  S, L och MP, som styr Tyresö, har tagit dessa frågor på allvar. Efter valet 2018 tillsatte de en grupp som arbetar med tryggheten vid Granängsringen, de har ökat antalet väktare, nu anställs fältassistenter och en ansökan om övervakningskameror är inskickad. Men trygghet skapas också genom förebyggande arbete. Att skolpengen nu höjts för första gången på mycket länge ger skolorna bättre förutsättningar att arbeta förebyggande.

Det är också glädjande att regeringen lagt fram runt 50 lagförslag kopplat till organiserad brottslighet, såsom skärpt straff för grovt vapenbrott, vilket femfaldigat antalet som häktas på sådana misstankar. Skärpt straff för mord, grov misshandel, grovt olaga hot, grovt rån, grov utpressning, är några exempel. Regeringen har förenklat regelverket för användande av övervakningskameror.

Platserna på polisutbildningen tredubblats och vi är på god väg att nå 10 000 nya poliser till 2024. Polisen får nu också nya verktyg genom ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning,  husrannsakan, obligatorisk häktning för brott i gängmiljöer, snabbförfarande i brottsmål och automatisk kameraavläsning i gränsområden.

Men för få stopp måste vi alla bidra till vår gemensamma trygghet. Vi behöver vi hjälpas åt. Nattvandra. Visa civilkurage när vi möter brottslighet. För det ligger något i ordspråket ”det behövs en hel by för att uppfostra ett barn”. Nu behöver hela samhället hjälpas åt för att skapa trygghet. Precis som i schack kan inte en pjäs vinna ensam, utan flera behöver samarbeta för att lyckas. Detsamma gäller kampen mot organiserad brottslighet och ungdomsgäng.

För den som vill läsa hela Tyresö Nyheters septemberupplaga, så finns den som pdf, här.

Märkt , , , , ,
22 mars, 2020
Lämna en kommentar
Personligt

Corona, Trump & ishockey

Hur hänger ishockey, Coronaviruset och Trump ihop? För er som vill veta, så publicerar jag här min senaste krönika från Tyresö Nyheter.

Jag kommer ihåg när jag dömde min första match i ishockey. Det var 1993 och jag var 13 år gammal. Platsen var Tyresö ishall och spelarna ett par år yngre än jag själv. Jag hade inte riktigt skaffat mig en ordentlig utrustning, men då jag fortfarande spelade hockey, så lyckades jag få ihop något som liknade en utrustning. Jag hade på mig mina målvaktsskridskor, en röd hjälm, samt min farfars bandydomartröja och ett par svarta finbyxor. Jag är ganska säker på att det syntes att jag var som bambi på hal is.

Trots den lite chockartade starten, så har jag fortsatt döma ishockey, ofta i Tyresö men lika ofta runt om i hela Stockholms regionen. Ett tips som jag tidigt fick var att om en situation är svårbedömd, så ska du, ta ett beslut, blås hårt och se självsäker ut. Det funkar ibland, även om ödmjukhet ofta fungerar minst lika bra. Vad har då detta med politik och riksdagsarbete att göra?

Det går en sjuka över världen just nu. Jag tänker inte på Corona, utan föraktet mot kunskap och auktoriteter. Till sjukan följer en vilja att följa det som är autentiskt, vilket inte är konstigt. Vem vill följa en vindflöjel?

Problemet blir bara i tider av kris, så verkar var och varannan person som har googlat någonting någon gång, tro att de är expert på området. Vidare sprids kraftig desinformation, för att underminera myndigheters auktoritet. Detta blir en farlig giftcocktail.

Många länder styrs av ledare, som kommit till makten i kölvattnet av denna kunskapens kris. Jag tänker exempelvis på President Trump i USA. Nämnde Trump, som skurit ned resurserna till den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC och dessutom avskaffat landets särskilda expertgrupp för pandemier, har hanterat Corona, först genom att underskatta faran och därefter genom att stänga gränserna för människor av vissa nationaliteter. Sedan har chefen för CDC tagit avstånd från att åtgärderna har någon effekt. Sak samma gäller Danmarks stängda gränser där inte heller det beslutet var baserat på rekommendationer från ansvariga myndigheter.

Naturligtvis är det ytterst politiker som måste och ska fatta beslut, men det är naturligtvis rimligt att de är baserade på kunskap från dem som är proffs. Problemet i dagens värld är att vad som helst kan framstå som sant i en perfekt storm på Twitter. Men sanningen är att en kan inte twittra bort Corona. Det finns bättre och sämre åtgärder. Kort sagt: kunskap är bra!

Därför är jag glad. Jag är glad att jag lever i ett land där statsminister Stefan Löfven håller presskonferens ihop med ansvariga för MSB, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Detta för att de tydligt visar på en enad, evidensbaserad front mot denna pandemi. Extra glad blir jag över att jag kommer rösta igenom 75 miljoner för att motverka desinformation på sociala medier.

Naturligtvis innebär inte det jag skriver att alla beslut måste vara riktiga. Detta måste naturligtvis utvärderas i efterhand. Men dessa vansinniga angrepp på myndigheter och fakta är ett problem. ”Vi ska hålla ihop som land”, säger Stefan Löfven. Det är naturligtvis helt riktigt. Nu är tiden att stå samman och känna tilltro till våra myndigheter. Jag är glad att vår statsminister och vårt land utgår från dessa rimliga principer. När krisen är över, så måste vi utvärdera de beslut som togs, för att lära i framtiden.

Hur går det då med dömandet? Jag håller fortfarande på, men inte så ofta och inte på så hög nivå. Hellre än bra, skulle någon kanske säga. Men jag använder fortfarande principen vid svårbedömda beslut: blås hårt och se självsäker ut. Det gör jag dock enbart på isen. Aldrig som politiker!

Märkt , , , , ,
10 december, 2018
Lämna en kommentar
Politik

Lär av Tyresö i regeringsfrågan

I julnumret av Tyresönyheter fick jag chansen att sätta ned några tankar om regeringsbildningen. För er som inte får tidningen i pappersform, så går det att läsa nedan:

Många av de Tyresöbor som jag träffat sedan valet vill nu att vi riksdagsledamöter ska ta sig i kragen och bilda en regering. Det tror jag egentligen att de flesta riksdagsledamöter håller med om, men samtidigt är det värt att komma ihåg att valresultatets utfall inte är okomplicerat. Men nog behövs det nu en regering. I Sverige brukar en regering finnas på plats efter i genomsnitt sex dagar och nu har det snart gått tre månader.

En förebild för oss riksdagsledamöter borde vara hur det nya styret i Tyresö ser ut, där Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet samarbetar. Ett sådant styre kan genomföra viktiga reformer på områden som de flesta svenskar tycker är viktiga, såsom skola, brottsbekämpning och klimat.

För mig som älskar det öppna Sverige där jag har växt upp, som står upp för demokrati, yttrandefrihet och pluralistiskt medielandskap är det naturligt att en ny regering står upp för det som har byggt Sverige starkt och samtidigt reformerar det som är problem i dagens Sverige.

Som en del i regeringsbildningen har återigen myten uppstått, om att andra partier inte ”pratar” med SD. Det är förvisso riktigt att vi Socialdemokrater inte förhandlar med SD, men det är lika naturligt som att Vänsterpartiet och Moderaterna inte förhandlar med varandra. De tycker helt enkelt för olika. Att inte samarbeta med SD beror inte huvudsakligen på partiets historia, utan deras politik. Alla som hävdar att SD är utfrysta måste också förklara hur de resonerade kring att Socialdemokraterna inte hade politiskt inflytande under Alliansregeringen 2006-2010. SD ska ha samma rättigheter som andra partier, kopplat till deras andel av rösterna, men jag kommer aldrig samarbeta med dem politisk. Vi har olika syn på Sverige, Europa och Världen. Några uppenbara exempel är att vi socialdemokrater tror på EU, SD vill lämna.  Vi vill stärka facket, SD vill försvaga facket.  Jag tycker klimathotet är den viktigaste frågan för framtiden, SD tror inte klimathotet existerar. Jag vill följa FN:s flyktingkonvention, det vill inte SD.  Jag oroas över utvecklingen av rättsstaten i Polen, SD applåderar den. Vi socialdemokrater vill använda EU:s långtidsbudget för att tvinga alla länder att följa gemensamma beslut, det vill inte SD. Vi vill att EU:s länder ska dela på ansvaret för migrationen, det vill inte SD. Vi vil också att Sverige driver en aktiv integrationspolitik, SD har ingen integrationspolitik.  Vi socialdemokrater kräver kollektivavtal vid offentlig upphandling, det vill inte SD.  Vi värnar aborträtten, SD vill begränsa den. I grund och botten handlar det om att vi tror att den västerländska liberala demokratin är det bästa sättet att styra länder, SD hejar på när Ungern och Orban vill vara dess värsta fiende. Kort sagt står SD för allt jag och Socialdemokraterna inte står för.

När det nu närmar sig jul, så tar jag chansen att önska att Sverige har en regering i december och att den kommer fortsätta stärka det Sverige som jag är så stolt över. Har vi riktig tur kommer den dessutom inspireras av vårt trivsamma Tyresö.

Märkt , , , , , , , , , , ,
2 mars, 2018
Lämna en kommentar
Politik, Riksdagen

Vi går mot ljusare tider!

I februarinumret av Tyresö Nyheter fick jag chansen att skriva en krönika. Jag tog fasta på att mycket faktiskt är positivt i Sverige och att de problem vi har faktiskt kan lösas med politik. Läs den nedan eller titta på hela numret på Tyresö Nyheters hemsida.

Vi går mot ljusare tider!

För varje dag som går i februari blir dagen fem minuter längre, så när vi möter mars från exempelvis Telegrafbergets utsiktspunkt är dagen mer än två timmar längre än i början av februari. Men även i vårt samhälle går vi mot ljusare tider. Under de senaste åren har det offentliga samtalet, mer och mer präglats av ett ensidigt fokus på problem, där utvecklingen endast beskrivs som negativ. Men fler och fler ser positivt på samhällsutvecklingen!

Detta är naturligtvis rimligt. Sverige är ett bra land att leva i. Vi mår bra, vi lever länge och vi är lyckliga. Vi har en av världens starkaste ekonomier.

Jag menar naturligtvis inte att varken Sverige eller Tyresö är perfekt. Det finns många problem som måste lösas. Det pågår gängkrig i Sverige. Den organiserade brottsligheten har växt på svensk arbetsmarknad. Utlandsfödda kvinnor står ofta utanför arbetsmarknaden.

Det som skiljer mig från många av dem som är mest negativa är en tro på att vi själva kan styra utvecklingen. Politik kan göra skillnad. Kampen mot brottsligheten måste vara kompromisslös. Den som begår brott ska straffas. Därför behöver Sverige fler poliser. Det finns inga genvägar. När vi tog över makten 2014 utbildades lika många poliser som går i pension varje år. Nu har vi fördubblat antalet utbildningsplatser för poliser. Nu behövs polisernas villkor förbättras, så fler poliser stannar i yrket och fler vill utbilda sig till polis. Kort sagt, något är fel, men lösningen finns i politik.

När det gäller utlandsfödda kvinnor på arbetsmarknaden är det också politik som kan lösa problemen. 2013 fick Sverige EU-stöd för vår höga ungdomsarbetslöshet. Detta har vi nu vänt och idag är ungdomsarbetslösheten lägre än på 14 år. Precis som vi nu knäckt ungdomsarbetslösheten, så kan politik också hjälpa utlandsfödda in på arbetsmarknaden. Redan idag har vi halverat etableringstiden på arbetsmarknaden för nyanlända från nio till fyra år. Det är inte bara bra för ekonomin. Det är också grunden för en fungerande integration. Kort sagt, politik gör skillnad.

Det som blivit tydligt de senaste veckorna i riksdagen är faktiskt olika partiers syn på Sverige. Jag som socialdemokrat tror på Sverige och den svenska modellen. Vi älskar det som är bra med Sverige, som jämställdhet, jämlikhet och mycket annat. Däremot blundar vi inte för de problem som vi står inför. Samtidigt verkar Ulf Kristersson gå runt i riksdagen och  lova ministerposter till höger och vänster, trots att de röd-gröna är lika stora som Alliansen. Sanningen är att Kristersson är så säker på vinst för att han planerar att luta sig mot SD om det behövs. För oss som tror på Sverige är Kristersson ett otryggt val. Han har faktiskt ett riktigt dåligt track-record. Som Socialborgarråd i Stockholm sålde han våra gemensamma tillgångar till rabattpriser och som Socialförsäkringsminister lät han sjukskrivningarna skena.

I Sverige har vi Socialdemokrater vänt utvecklingen och vi går mot ljusare tider. För oss som vill fortsätta i samma riktning finns bara ett val. Det är Stefan Löfven.

Märkt , , , , , , , , , , , , , ,
23 oktober, 2017
Lämna en kommentar
Äldrepolitik, Ekonomisk politik, Riksdagen

Dagens äldre har lärt oss allt vi kan

I Tyresö Nyheters oktobernummer fick jag chansen att skriva en ny krönika. Läs den nedan eller på http://www.tyresonyheter.nu. Läs gärna och kommentera!

Äldre människor har alltid funnits nära under min uppväxt. Det är också så det ska vara i ett samhälle som håller ihop. Jag tänker på allt ifrån farmor och mormor till de äldre som under någon period fanns närvarande på skolgården på Forellskolan, när jag växte upp. I Tyresö Centrum möter en ofta äldre för att det varit så enkelt att ta sig från Björkbackens äldreboende till Centrum.

Jag tänker att det är så ett fungerande samhälle ska se ut, ett samhälle där det finns många kontakter mellan generationerna. Där äldre får det erkännande de är förtjänta av, för att de under generationer byggt vårt land och för den erfarenhet de besitter.

Kort sagt har dagens pensionärer inte bara byggt upp Sverige, utan de har också uppfostrat oss som lever och verkar i landet idag. Bland Tyresös pensionärer finns helt enkelt de dagisfröknar, lärare och idrottsledare som gjort oss till dem vi är.

Därför är det glädjande att den budget som den röd-gröna regeringen nyss presenterat innehåller satsningar på de äldre. Det är med stolthet som jag lyssnar på vår ytterst kompetenta finansminister Magdalena Andersson, när hon berättar om att vi nu ska ta bort pensionärsskatten för dem som tjänar upp till 17 000 kronor i månaden. Jag tänker också på höjningen av bostadstillägget som innebär mycket för de pensionärer som har det sämst. Det kan handla om nästan 500 kronor mer i plånboken varje månad.

Andra viktiga frågor som berör pensionärer är kvaliteten på hemtjänsten och på våra äldreboenden. Här har en del gjorts, men mycket mer behöver göras. Redan 2016 och 2017 satsade vi två plus två miljarder på äldreomsorgen. Nu stärks äldreomsorgen med lika mycket till.

Inom äldreomsorgen räcker det inte bara med mer pengar. De äldre måste få större inflytande över sin egen vardag. Vårdtagaren måste dagligen kunna bestämma vad som behöver göras. Dessutom måste vi låta proffsen vara proffs, det vill säga mindre detaljstyrning och mer inflytande för personalen över sitt arbete.

Sammanfattningsvis har vi en budget och en röd-grön regering som storsatsar på Sveriges pensionärer. Därför blir kontrasten olidligt tydlig när en rör sig till Tyresö, där det moderatledda styret nu har beslutat att lägga ned kommunens mest populära äldreboende, Björkbacken. Ett äldreboende som möjliggjort för äldre att fortsätta leva värdigt, med en bra restaurang och tillgänglighet till Tyresö Centrum. Socialdemokraterna i Tyresö har velat rusta upp och utveckla Björkbacken. Redan 2012 föreslog de socialdemokratiska kommunfullmäktigeledamöterna Ann Sandin Lindgren och Alfonso Morales att tillgängligheten till och från Björkbacken skulle öka, exempelvis genom att bygga en gångbro till Centrum.

Tyresös äldre har byggt upp vår fina kommun och lärt oss som är ”mitt i livet” allt vi kan. Det minsta vi kan göra är att säkra dem ett värdigt åldrande. Därför är jag stolt över vår regering, men skäms över hur vi just nu behandlar våra äldre i Tyresö.

Märkt , , , , , , ,
6 juni, 2017
Lämna en kommentar
Äldrepolitik, Politik

Tyresö äldre tvingas emigrera

I majnumret av Tyresö Nyheter som kom ut i förra veckan fick jag igen chansen att skriva en krönika.

I min krönika försöker jag ta upp den ovärdiga situationen att Tyresöbor tvingas lämna kommunen för att det råder brist på äldreboenden. Krönikan och hela tidningen nås med följande länk Tyresö Nyheter (sid. 6), men kan också läsas nedan.

Jag vet att vi Tyresöbor är stolta över vår kommun. Det märks på hur vi talar om vårt kära Tyresö och vänner från andra delar av Stockholm brukar påpeka att många Tyresöbor är väldigt lokalpatriotiska. Tyresö är en plats nära både stad och natur, där de flesta känner sig hemma. Denna känsla av att vi Tyresöbor är stolta över vår kommun visas också i resultatet av Medborgarundersökningen som SCB gör varje år. I vårt län ligger Tyresö ofta i toppskiktet över hur nöjda vi medborgare är med vår kommun ”som en plats att bo och leva på?”

Trots att jag som många Tyresöbor är stolt, finns det också en del att vara kritisk till. I lång tid har Moderatstyrda Tyresö helt avstått från att bygga hyresrätter och negligerat kommunens äldre.

Själv har jag bott i Tyresö i huvuddelen av mitt liv. Naturligtvis vet jag inte med säkerhet om jag alltid kommer bo här, Men en sak är säker, om jag ska flytta härifrån så ska det vara frivilligt. Jag vill som de flesta andra människor ha friheten att välja.

Just nu har ett 30-tal äldre tvingats bort från vår kära kommun. Då kommunen i lång tid valt att inte bygga äldreboenden, så tvingas Tyresös äldre bort från vår kommun och placeras på äldreboenden runt om i landet. Detta är helt oacceptabelt. I början av maj protesterade flera hundra pensionärer i Tyresö centrum mot detta och andra brister i hur kommunen behandlar sina äldre. Detta måste förändras!

Till skillnad från utvecklingen i Tyresö har en del gjorts av riksdag och regering för Sveriges äldre.

Regeringen har satsat två miljarder kronor nationellt för att öka bemanningen i äldreomsorgen så personalen får mer tid tillsammans med de äldre. Det innebär också resurser för att komma åt undernäringen hos äldre genom att anställa dietister och förbättra kunskaperna inom äldreomsorgen. För måltiden ska vara god, näringsrik och ske på den äldres villkor. Dessutom har regeringen fattat beslut om tydligare och tuffare krav på att det ska finnas tillgång till personal på våra äldreboenden dygnet runt som kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Slutligen har den rödgröna regeringen stärkt välfärden med höjda statsbidrag på tio miljarder kronor per år till kommuner och landsting.

Dessa förändringar är steg i rätt riktning, men räcker inte. Det som är synd är att de nationella satsningarna inte kommit Tyresös äldre till del. Som det ser ut nu är det förståeligt att människor inte vill eller vågar bli gamla i Tyresö, men ingen ska som idag tvingas bort från den kommun som de brukar kalla för hemma. Tyresös äldre ska precis som alla andra ha rätt att välja.

 

Märkt , , , ,
12 maj, 2017
Lämna en kommentar
Personligt, Politik

Hur långt är det mellan Kigali & Tyresö

Härom veckan skrev jag en krönika i Tyresö Nyheter, som av naturliga skäl handlade om terrordådet på Drottninggatan och vårt öppna samhälle. Om du missade tidningen eller vill läsa den, trots att du inte är Tyresöbo, så finns den nedan.

Vet du hur långt avståndet är mellan Tyresö och Kigali, mellan Sverige och Rwanda? Fågelvägen är det 6905 kilometer, men i tanken kan resan gå på en sekund. Varje år den 7:e april hålls minnesstunder runt om i världen för att hedra offren för folkmordet i Rwanda 1994. I ett land med en befolkning ungefär lika stor som Sverige mördades cirka en miljon människor i en av mänsklighetens grymmaste folkmord.

 Den 7:e april 2017 satt jag på eftermiddagen på en minnesstund över folkmordet mitt i City. I slutet av minnesstunden börjar de flestas mobiltelefoner skicka nyhetsflashar över terrorangreppet som precis hänt ett kvarter bort. När jag kommer ut på gatan råder kaos. I korsningen Mästersamuelsgatan och Malmskillnadsgatan står bilarna på varandra och kommer ingenstans. Ljudbilden domineras av polishelikopterns hovrande ljud och förvirrade, vettskrämda människor som varken vet ut eller in korsar varandra. Jag halvspringer genom ett Stockholm, som jag aldrig sett förut.

 På lördagmorgon faller små snöflingor när jag går till min busshållplats i Öringe. När bussen väl når Gullmarsplan är platsen helt säkert sig lik, lika grå, betongig och nedgången som den var igår, i förra veckan och förra året. Ännu mer hemma känner jag mig inför alla stockholmares kärlek och medmänsklighet som vi visade varandra under och efter dessa timmar av angrepp. De tankar av tacksamhet som vi alla skänkt till sjukvårds- och blåljuspersonal som varje dag gjorde och gör fantastiska insatser.

 Det finns mycket som skiljer terrorister åt, men en sak som nästan alltid förenar dem är deras förakt för vårt öppna samhälle och demokrati. Vi har inte råd att vara naiva, men vi måste samtidigt lyckas upprätthålla det öppna, demokratiska rättssamhälle som Sverige är och som de flesta av oss vill bevara. Vi måste alltså slå hårt mot terrorism, utan att ge terroristerna vår rädsla. Det finns nämligen ingen motsättning mellan de två.

Efter ett attentat måste alla stenar naturligtvis vändas, men hotet om att ett terrorangrepp ska utföras mot Sverige har funnits under flera år. Terrorhotnivån har under en längre tid bedömts som förhöjd. Därför har regeringen arbetat med frågan sedan dag ett i regeringskansliet. Det handlar om resursförstärkningar både till Polisen i allmänhet, men också till Säpo. Terroristresor har kriminaliserats och straffen för vapenbrott har höjts. Listan på insatser som gjorts kan göras lång.

En sak jag slagits av när jag besökt Rwanda på senare år är hur många rwandier som har valt att både minnas folkmordet, men samtidigt valt att försöka hitta sätt att leva ihop och gå vidare. Här i Sverige står vi också inför val, när vi framåt kommer tvingas leva med hot om terror i vår vardag. Vi måste bestämma oss för vilket samhälle vi vill leva i. Jag är helt säker på att jag i alla fall väljer att fortsätta leva i ett öppet och fritt samhälle, och det är ett samhälle och en samhällsmodell som inga terrorister ska kunna ta ifrån oss.

 

Märkt , , , , , , , ,
12 mars, 2017
Lämna en kommentar
Personligt, Politik

Vem hänger med i svängarna?

Ibland är det svårt att hänga med i svängarna. När det gäller moderaternas förhållningssätt till Sverigedemokraterna vet jag varken ut eller in. Ett är dock klart: Moderaterna har närmat sig Sverigedemokraterna. Om detta skrev jag en krönika i Tyresö Nyheter, men jag har också bifogat den nedan.

Denna krönika skrev jag i mitten av förra månaden. Sedan skrev förintelseöverlevaren Emerich Roth i början av mars, en i mitt tycke klok debattartikel som kritiserade M:s närmande mot SD. Denna artikel gjorde den lokala moderatledaren Peter Freij rikskänd, då han twittrade att Anna Kinberg Batra  ”brunsmetas” av SvD och andra tidningar. Då SvD publicerade Emerich Roths artikel torde bara detta kunna tolkas som att det är just kritiken som Emerich Roth framför som ska Peter Freij tycker är brunsmetning. Detta fick bland annat Jonas Gardell att gå i taket och kallade Peter Freijs inlägg för vidrigt och historielöst. Metrokolumnisten Viktor Banke skrev ”Att kalla en förintelseöverlevares varning och budskap för brunsmetning är så oerhört magstarkt, och samtidigt så talande.

Som en varm förespråkare för Tyresö brukar jag ibland acceptera tesen att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet. Jag måste dock erkänna att detta är fel. Peter Freij är i mitt tycke ingen bra representant för tyresöborna. Jag är inte ens säker på att han är en bra representant för Moderaterna i Tyresö. Därför är jag intresserad av att veta om de moderata medlemmarna i Tyresö kommer låta Peter Freij vara deras främst representant även framöver.

Tyresös röst i riksdagen

 Det är svårt att förstå hur ens minne fungerar. När jag tänker tillbaka på mina högstadieår kommer jag ihåg de märkligaste saker och annat som i efterhand verkar irrelevanta. Ett möte som jag däremot minns med stor skärpa och som gjorde stort intryck på mig som tonåring var då Ferenc Göndör besökte skolan. Ferenc Göndör hade överlevt Auschwitz och hans besök var viktigt på en skola som på 90-talet var tydligt präglad av skinnskallekultur och vitmaktrörelsen. Jag minns inte exakt vad han sa, men jag minns att hans berättelse påverkade mig djupt.

 Under Anna Kinberg Batras olika utspel om Moderaternas nya relation till Sverigedemokraterna kan jag inte låta bli att tänka på Ferenc Göndör. Jag kan inte låta bli att tänka på att människans minne ofta är alldeles för kort. Jag kan inte låta bli att tänka på att det snart inte kommer finnas några överlevare kvar från nazistiska koncentrationsläger, som kan berätta om den självupplevda skräcken. Jag kan inte låta bli att tänka på Emerich Roth, en man som också överlevde Auschwitz. Jag kan inte låta bli att tänka på Emerich Roths ord från Dagens Nyheter härom året:

 ”Låt inte Sverigedemokraterna bli en normal del av vår politiska vardag. Låt inte Sverigedemokraterna framstå som ett riksdagsparti bland de andra. Gör motstånd! Gör motstånd mot alla tendenser. Låt inte rasistiska uttalanden och omdömeslösa generaliseringar passera oemotsagda på jobbet, på festen, på städdagen eller när det nu kan vara ni stöter på dem.

 Jag vet att nazismens bästa bundsförvanter är passiviteten och likgiltigheten. Den som inte gör något, har gjort mer än nog för att bana väg för ondskan. Det är nu hög tid för alla oss, som kan historien och inte vill se historien upprepas, att göra något. Hade människor gjort något då, på 30- och 40-talen, hade Förintelsen inte kunnat genomföras.”

 Vad betyder då Anna Kinbergs Batra besked för Tyresö? Helt ärligt är det svårt att veta idag. Moderatledarens besked har ju varit minst sagt otydliga. Det jag vet är att Moderaterna i Tyresö har ett besked att ge väljarna innan 9:e september 2018. Är en röst på Moderaterna ett steg mot att normalisera Sverigedemokraterna? Jag känner en del tyresöbor som tidigare röstat på Moderaterna, men som aldrig kommer kunna acceptera en flört med högerextremismen. Jag är helt säker på att de vill veta vad en röst på Moderaterna innebär. En sak är säker. En röst på Socialdemokraterna kommer aldrig innebära normalisering av Sverigedemokraterna. Däremot är det en röst på en nystart för Tyresö. Ett Tyresö för alla!

 

 

 

 

Märkt , , , , , , , , ,
← Äldre inlägg
%d bloggare gillar detta: