Etikettarkiv: Personlig

Tyresö äldre tvingas emigrera

I majnumret av Tyresö Nyheter som kom ut i förra veckan fick jag igen chansen att skriva en krönika.

I min krönika försöker jag ta upp den ovärdiga situationen att Tyresöbor tvingas lämna kommunen för att det råder brist på äldreboenden. Krönikan och hela tidningen nås med följande länk Tyresö Nyheter (sid. 6), men kan också läsas nedan.

Jag vet att vi Tyresöbor är stolta över vår kommun. Det märks på hur vi talar om vårt kära Tyresö och vänner från andra delar av Stockholm brukar påpeka att många Tyresöbor är väldigt lokalpatriotiska. Tyresö är en plats nära både stad och natur, där de flesta känner sig hemma. Denna känsla av att vi Tyresöbor är stolta över vår kommun visas också i resultatet av Medborgarundersökningen som SCB gör varje år. I vårt län ligger Tyresö ofta i toppskiktet över hur nöjda vi medborgare är med vår kommun ”som en plats att bo och leva på?”

Trots att jag som många Tyresöbor är stolt, finns det också en del att vara kritisk till. I lång tid har Moderatstyrda Tyresö helt avstått från att bygga hyresrätter och negligerat kommunens äldre.

Själv har jag bott i Tyresö i huvuddelen av mitt liv. Naturligtvis vet jag inte med säkerhet om jag alltid kommer bo här, Men en sak är säker, om jag ska flytta härifrån så ska det vara frivilligt. Jag vill som de flesta andra människor ha friheten att välja.

Just nu har ett 30-tal äldre tvingats bort från vår kära kommun. Då kommunen i lång tid valt att inte bygga äldreboenden, så tvingas Tyresös äldre bort från vår kommun och placeras på äldreboenden runt om i landet. Detta är helt oacceptabelt. I början av maj protesterade flera hundra pensionärer i Tyresö centrum mot detta och andra brister i hur kommunen behandlar sina äldre. Detta måste förändras!

Till skillnad från utvecklingen i Tyresö har en del gjorts av riksdag och regering för Sveriges äldre.

Regeringen har satsat två miljarder kronor nationellt för att öka bemanningen i äldreomsorgen så personalen får mer tid tillsammans med de äldre. Det innebär också resurser för att komma åt undernäringen hos äldre genom att anställa dietister och förbättra kunskaperna inom äldreomsorgen. För måltiden ska vara god, näringsrik och ske på den äldres villkor. Dessutom har regeringen fattat beslut om tydligare och tuffare krav på att det ska finnas tillgång till personal på våra äldreboenden dygnet runt som kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Slutligen har den rödgröna regeringen stärkt välfärden med höjda statsbidrag på tio miljarder kronor per år till kommuner och landsting.

Dessa förändringar är steg i rätt riktning, men räcker inte. Det som är synd är att de nationella satsningarna inte kommit Tyresös äldre till del. Som det ser ut nu är det förståeligt att människor inte vill eller vågar bli gamla i Tyresö, men ingen ska som idag tvingas bort från den kommun som de brukar kalla för hemma. Tyresös äldre ska precis som alla andra ha rätt att välja.

 

Taggad , , , ,

Livslång kärlek och andras helvete

Under mellandagarna har jag valt att publicera ett blogginlägg per dag om ockupationen av Västsahara för att i det lilla försöka sprida information om konflikten. För den som vill läsa finns gårdagens inlägg här och tisdagens här.

I somras var min fru Maria, vår son Jonathan och jag hemma hos mina svärföräldrar i Danmark. Där hade jag nöjet att bland annat träffa min frus morbror med familj från Odense. Över en öl kom vi att tala om vad som hänt och vad vi gjort sedan vi senast hade träffats. Finn, som han heter, berättade om hur det går för hans företag och om den senaste semesterresan och jag berättade då om min resa till de västsahariska flyktinglägren i Algeriet, som jag gjorde i början av juli för att delta i Polisarios extrakongress. (För den som vill läsa har jag skrivit ett litet blogginlägg om resan) Jag nämnde Frankrikes och Spaniens inställning till konflikten, men också Marockos inblandning.

finn1

Finn & Karen Bente i Marocko

 

Det som kom att skilja denna konversation från många andra konversationer var att det oväntade hände. Ibland är det slående hur liten världen är. Finn kom att berätta om en resa som han och hans fru Karen Bente gjorde då de var unga och nyförälskade. Det som var överraskande var att den gick till Marocko och att den skedde 1975, samma år som Marocko inledde ockupationen av Västsahara genom den så kallade ”gröna marschen”. Från resan kommer Finn och Karen-Bente också ihåg att soldater i stor skala transporterades söderut, vilket är naturligt då det de facto handlar om en ockupation.

finn3

Bild på soldater på väg söderut

 

Sedan resan har åren gått, Finn & Karen Bente har fått två söner, min frus kusiner, vilka i sin tur har fått barn. Två fantastiska familjer som lever och frodas i Danmark. Det som blir så levande i denna blick på konflikten i Västsahara är det faktum att nästan två generationer har gått sedan Finn och Karen Bente med egna ögon såg hur konflikten började, men ännu verkar den inte närma sig ett slut. Västsaharas söner och döttrar bor antingen i de av Marocko ockuperade Västsahara eller i flyktingläger i Algeriet och tiden den går.

 

 

Taggad , , , , , ,

Personlig och privat, allt annat är trams

Jag har funderat lite på idén om att en i olika sammanhang ska vara ”personlig, men inte privat”. Känner du igen det? Idé är väl spridd och kan anses guida användare eller vara en tumregel i sociala medier kring vad en får skriva och inte.

Mitt problem är att ju mer jag funderar på dikotomin ”personlig, men inte privat” ju mer skeptisk blir jag. Dels för att det finns en gigantisk flora av olika definitioner av orden, vilket gör begreppet meningslöst, dels för att det i vissa fall verkar helt ok att vara väldigt intim på sociala medier, på ett sätt som många personer skulle definiera som privat, om det är rätt person som gör det och på rätt sätt.

Min slutsats blir därför att idén om att vara ”personlig, men inte privat” ger en möjlighet för trendsättare bland sociala medier att från fall till fall avgöra om något är ok eller inte. Därför kan jag inte se någon mening med tumregeln. Låter jag konspiratorisk? Ja kanske lite. Men det behöver inte betyda att jag har fel.

Låt oss komma ihåg att ganska mycket i vårt samhälle existerar för att dela in befolkningen i olika grupper. En av de uppenbara exemplen är etikett. Ursprungligen handlade till exempel bordsskick om enkla regler för hygien och vad som var praktiskt lämpligt. Medan de regler för bordsskick som ibland tillämpas idag och som växte fram senare genom historien huvudsakligen delar upp människor. Jag har för mig att jag ramlade över en text om detta när jag läste grundkurs i historia, vilken argumenterade för att många av etikettsreglerna skapades vid den tidpunkt då delar av borgerskapet framgångsrikt gjorde sig starkare ekonomisk än delar av adeln. Vid denna tidpunkt växte ett antal informella regelverk fram för att lågadeln skulle kunna särskilja sig från det ekonomiskt rikare borgerskapet.

Alltså, jag varken avser eller tänker förhålla mig till tanken om ”personligt, men inte privat”. Risken är förstås alltid att berätta saker om sig själv som ingen vill veta. Men om så sker kan ju faktiskt var man sluta läsa. Härom året skrev jag om min begynnande övervikt i ett blogginlägg som jag döpte Den nakna sanningen. Bilderna i blogginlägget var inte snygga, men texten var innerlig, tycker jag. För privat tycker andra.

Min ambition med denna blogg är att den både är personlig och privat. Ibland kanske jag skriver om något som jag inte borde, men det är så lätt att bara kommunicera fina och välpolerade bilder på sociala medier som politiker. När jag tittar i mitt eget arkiv finns det mycket av den varan och jag har inget emot det, men ambitionen är att inte allt på bloggen är tal och fasadbilder, även om de ofta är snygga. En favorit är bilden nedan från 1:a maj i Fisksätra, tagen av Sofia Myhrman.

20160501 1a maj foto Sofia Myhrman

Bild från 1:a maj 2016 i Fisksätra, Nacka. Foto Sofia Myhrman

Jag har bifogat några ytliga favoritbilder till i detta inlägg bara för att visa på min poäng.En annan favorit är Christer Källströms bild från ingången till plenisalen.

Mathias Tegnér Riksdagen 4

Ingången Riksdagens Plenisal, 2015. Foto: Christer Källström

20160602 Madrid kongressen

Den spanska kongressens talarstol, 2016

Slutligen för att visa att jag är lite som Botkyrka kommun, ”långt ifrån lagom” så har jag bifogat en bild från spanska kongressen, vilket en Iberofil som jag uppskattar mycket. För den som börjar bli förbannad på alla välpolerade bilder finns som sagt fulbilderna i Den nakna sanningen.

Avslutningsvis, min poäng är att det av skäl som jag inte helt kan överskåda, blir hårdare och tuffare att uttrycka sig fritt på sociala medier. I vissa fall är det bra. Det en inte törs säga öga mot öga till en människa ska nog inte skrivas på nätet. I många fall är det dock dåligt när en inte vågar uttrycka vad en känner. Det kan handla om att inte exponera sig för andras fördömanden, för att du på något sätt sticker ut. Min känsla är att tjejer och kvinnor oftast drabbas hårdast, även om det inte alltid låter så i den offentliga debatten. Dvs. att handlingsfriheten är minst för er tjejer/kvinnor och att fördömandena år hårdast mot er. Jag tror att det är en av orsakerna till att en person som Zara Larsson får ta så mycket skit. Även om det är lätt att säga och svårt att göra måste ändå slutsatsen bli att den stora massan av stora människor inte får låta sig tystas.

 

 

 

 

Taggad , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: