Med dessa ord fångades två före detta ledande socialdemokrater i Marseilles av Gestapo 1941. Dessa var den före detta finansministern i Tyskland Rudolf Hilferding och Rudolf Breitscheid, som efter Hitlers maktövertagande flydde Tyskland. Detta finns bland annat beskrivet i en mycket läsvärd bok av Björn Elmbrant, som heter Innan mörkret faller.
Den 22:a juni, 1933, det vill säga på dagen för 83 år sedan förbjöds det socialdemokratiska partiet, SPD, i Tyskland. När Tyskland gick till val ett knappt år tidigare, torde det inte varit många som hade kunnat förutse utvecklingen. Så sent som när Hitler utsågs till regeringschef i januari 1933, menade de flesta att ”Hitler är en kansler i handklovar”, d.v.s. de absolut flesta såg det som en omöjlighet att konstitutionen inte skulle följas och demokratin avskaffas, såsom sedan skedde.
Ack vad fel de flesta hade. Hitler förmådde snabbt efter utnämnandet till regeringschef Weimarrepublikens president, Hindenburg, att utlysa nyval, samt att införa en ”nödförordning till skydd för det tyska folket” som starkt begränsade de demokratiska rättigheterna i landet. Efter att parlamentet i Berlin satts i brand, påbörjades en jakt på kommunister och fackföreningsledare. När Hitler sedan inte fick egen majoritet i nyvalet, lyckas densamma driva igenom Fullmaktslagen (bilden är från Bundesarchiv, just från den 23 mars 1933 då lagen röstas igenom) , dels genom stöd av det katolska Centrumpartiet och dels genom mord och fängslanden, vilket gjorde att enbart 94 kvarvarande socialdemokrater kunde rösta emot. Lagen gav regeringen en fullmakt att i fyra år regera utan beslut i parlamentet, vilket förstås var ett avgörande steg i avskaffandet av demokratin. Detta historiska skeende finns mycket väl beskrivet av Forum för levande historia. (www.levandehistoria.se)
Den sista akten på den snabba övergången från demokrati till diktatur börjades på dagen för 83 år sedan, genom att det socialdemokratiska partiet förbjöds. Den formella orsaken var att partiet är ”subversivt och fientligt mot staten”. Några veckor senare var det nationalsocialistiska partiet det enda tillåtna, då de tre återstående partierna, Centrumpartiet, Tyska folkpartiet och Bayerska folkpartiet, ”upplöser sig själva”. (Elmbrant s.229-243).
Jag tänker att det finns många slutsatser att dra av Tysklands historia. För mig är dock en kanske den allra viktigaste och det är att vi aldrig kan ta demokratin för given. Detta tål att tänkas på när högerpopulistiska krafter växer sig starkare runt om i Europa.
Mathias Tegnér 
Intressant text. Jag tycker dock vår förståelse av Tyskland under Weimarrepublikens dagar och innan nazismen, präglas allt för mycket av Martin Neimöllers dikt om kyrkans undfallenhet mot nazisterna. Vi läser den som om den gällde hela det tyska folket. Så var dock långt ifrån fallet. SPD visste mycket väl att de slogs på liv och död mot såväl nazister som kommunister – eftersom de handgripligen gjorde det varje dag.
De flesta känner till de nazistiska stormtrupperna SA. Många känner till att kommunisterna hade en liknande paramilitär organisation. Förvånansvärt få känner dock till den största organisationen för tiden: Den socialdemokratiska organisationen Reichbanner Schwarz-Rot-Gold, en paramilitär styrka bildad för att försvara republiken och demokratin. Den räknade som mest 3 miljoner medlemmar.
Jag håller huvudsakligen med dig. Att många av striderna var på liv och död är riktigt. Däremot tror jag att många hade en större tro på att de demokratiska institutionerna och rättsstaten, som så snabbt gick under. Det tror jag delvis kan förklaras av de borgerliga partiernas, och delvis SPD:s undfallenhet mot Hitler under 1932-1933.
”För mig är dock en kanske den allra viktigaste och det är att vi aldrig kan ta demokratin för given. Detta tål att tänkas på när högerpopulistiska krafter växer sig starkare runt om i Europa.”
Sant.
Men så länge som den världsomspännande ”religionen” brist på pengar råder – så lär det ej bli någon jävla ordning på någonting = bl a Sveriges eländes eländen blir bara värre och värre. 😥
Men så länge som det finns Liv i Oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarna i världens länder – så finns det hopp om en annorlunda ordning – eller ?
Om mitt hopp på min blogg under rubriken: ”LUFT ATT ANDAS OCH SUVERÄNA PENGAR ATT BRUKA FINNS DET I ÖVERFLÖD AV – ELLER ?”
[…] är framväxten av en stark extremhöger i Europa. På temat skrev jag denna text, som handlar om hur socialdemokraterna förbjöds i Tyskland, samt en annan om fem-års-minnet efter massakern på […]
[…] Med tanke på min fascination för poeten var det med stor glädje som jag noterade att Johan Hilton på DN-kultur skrev om Garcia Lorca i somras. Artikeln kan nås här, och är väl värd att läsas. Rubriken lyder: ”Federico García Lorca insåg inte vilka krafter som var i rörelse – gör vi det?” Temat om högerextremismens frammarsch är oerhört intressant. Jag har själv skrivit om det på denna blogg tidigare, till exempel i inlägget: “Nu, era socialdemokratiska paddor”. […]
[…] mig orolig. Jag har tidigare beskrivit vad som hände i Tyskland på 30-talet i blogginlägget, “Nu, era socialdemokratiska paddor”. Frågan är om konservativa partier som moderaterna kommer bli högerextremismens hantlangare, […]
[…] För 84 år sedan förbjöds det socialdemokratiska partiet i Tyskland SPD. För er som följer bloggen, så skrev jag ett inlägg på detta tema för exakt ett år sedan, som finns att läsa här. […]
[…] Med tanke på min fascination för poeten var det med stor glädje som jag noterade att Johan Hilton på DN-kultur skrev om Garcia Lorca sommaren 2016. Artikeln kan nås här, och är väl värd att läsas. Rubriken lyder: ”Federico García Lorca insåg inte vilka krafter som var i rörelse – gör vi det?” Temat om högerextremismens frammarsch är oerhört intressant. Inser vi vilka krafter som är i rörelse i Sverige och i världen. Jag har själv skrivit på samma tema, här på denna blogg, till exempel i inlägget: “Nu, era socialdemokratiska paddor”. […]
[…] Jag har lagt ifrån mig boken: Rudolf Hilferding, The Tradgedy of a German Social Democrat kan inte sluta tänka på vad jag egentligen har läst. Det handlar naturligtvis inte bara om vad Hilferding utsattes för personligen, utan också vad hans livsöde betyder för oss idag. Jag har redan skrivit ett blogginlägg om hur SPD i Tyskland förbjöds som en del av Hitlers maktövertagande, “Nu, era socialdemokratiska paddor”. […]
[…] ”Nu, era socialdemokratiska paddor” […]