Etikettarkiv: Sverigedemokraterna

Stå på rätt sida om historien

Nu har det snart gått drygt två veckor sedan valdagen. När Expressen i förra veckan frågade folkvalda M-politiker ute i landet om M bör ta makten med hjälp av SD svarade över hälften ja. Samtidigt pågår samtal mellan M och SD i flera kommuner som ser ut att resultera i nya majoriteter. SD kan få reellt inflytande tack vare M.

Ibland låter det på sverigedemokrater att det skulle vara odemokratiskt att inte vilja samarbeta med dem. Det är en del av deras strategi att låtsas vara mobbade. Inget kan vara mer fel. Politik handlar om att hantera olika intressen. Som socialdemokratisk ledamot i ett kommunfullmäktige eller i riksdagen ska du naturligtvis se till att representera dina väljare och få så mycket socialdemokratisk politik som möjligt. Detsamma gäller naturligtvis för en liberal eller centerpartist.

Ge inte SD makt

Mycket tyder därför på att det mest demokratiska är att inte samarbeta med SD för det stämmer med vad deras väljare tycker och med vad de två partierna sa innan valet.

Om SD får inflytande i kommun efter kommun, så kommer det märkas. Det kommer att märkas i kommuner där samarbetet blir en realitet. För välfärden, kulturpolitiken eller jämställdheten. Vad blir effekterna för Sverige om Ulf Kristersson väljer samma väg? SD kan inte, och kommer aldrig, erbjuda någon samhällsförbättring. De har ingen budget som går ihop, inga reformer som skulle förbättra folks liv. Det enda de har att erbjuda är växande klyftor och växande hat.

Det är ett historiskt misstag att samarbeta med extremhögern. Gång efter annan lär oss historien att då den demokratiska högern väljer att samarbeta med extremhögern, så tar det en ände med förskräckelse. Gång efter annan har det lett till ett avskaffande av demokratin. Jag har här på denna blogg skrivit om detta , bland annat i inläggen:

För den som inte vill ha en utveckling där SD får mer inflytande, än vad valresultatet ger vid handen, så gäller det att säga ifrån. Nu är det viktigt att stå upp för demokrati, jämlikhet och alla människors lika värde. För mig som socialdemokrat är det uteslutet att ge SD makt och inflytande. Till alla vänner inom borgerligheten: Det är allvar nu. Ställ er på rätt sida av historien!

 

 

 

 

 

Taggad , , , , ,

Populism att inte göra politik av vädret

En partiledare sa häromveckan i ett tal i Sölvesborg att det är ”den lägsta formen av populism att göra politik av vädret ett enskilt år”.

Det jag dock nästan helt saknar är diskussionen om klimatet och den är minst lika relevant. Att vädret är extremt vid ett enstaka tillfälle behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremvädret blir vanligare och vanligare, så blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar.

 

 

Det måste vara slut på diskussionen, som handlar om att vad vi gör i Sverige inte spelar någon roll, för det spelar roll. Idag är de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ungefär 11 ton per person i Sverige. För att vi ska klara Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen på under 2 grader Celsius, så behöver vi komma ned till mellan 1-2 ton per person och år. Alltså behöver våra utsläpp halveras ungefär var tionde år, fram till 2050.

Det gör inget om Sverige går före, men framförallt behöver vi bära vår del av bördan. Vi kan inte peka ut USA, Indien eller Kina som klimatbovar, om vi inte gör vårt. Just nu minskar inte de svenska utsläppen, alltså behöver vi göra mer. Så låt oss gärna prata om krishantering och brandflyg för det är oerhört viktiga frågor, men snälla låt oss också prata om minskade utsläpp av växthusgaser.

 

Taggad , , , , ,

Eva Dahlgren i Sthlmspodden

Missa för guds skull inte samtalet med Eva Dahlgren i Sthlmspodden. Vi pratar om #metoo, politik, samt naturligtvis lite musik och Eva Dahlgrens relation till Södermalm. Visste du förresten att Eva Dahlgren, tillsammans med Kent och Per Gessle, har fler Grammisar än någon annan person? Lyssna om ni vill veta hur många!

 

 

 

Taggad , , , , , , , ,

Att gå i säng med extremhögern

Idag väljs Ulf Kristersson som ny partiledare för Moderaterna. Den fråga som jag funderar mest på och som jag tänkt på ända sedan Anna Kinberg Batras utspel om att Moderaterna ska samarbeta med Sverigedemokraterna är hur högern agerade på 30-talet i flera av Europas länder där fascister och nazister kom till makten.

Ett land att lära av är Spanien. Personligen har jag en stor kärlek till Spanien och försöker alltid introducera ordet iberofil i svenskan, då det väldigt bra beskriver min kärlek till Spanien. För en sådan som mig blir det spanska inbördeskriget väldigt intressant, just när det gäller hur högern agerade när den var tvungen att välja mellan makten och demokratin. Tyvärr verkar denna avvägning vara aktuell än idag. Det underströks av Anna Kinberg Batras utspel och även Ebba Bosch Thors dito i september i år, där de uppenbarligen väljer makten, med stöd av extremhögern, men därmed är beredda att riskera vår demokrati.

En central person värd att fundera en stund över i denna kontext är José Maria Gil Robles. Gil Robles var partiledare för CEDA, som var det stora konservativa kristna partiet i Spanien under delar av den andra republiken. Den andra republiken rådde innan spanska inbördeskriget, dvs på 30-talet. Det finns många likheter med Tyskland innan Hitlers maktövertagande. Demokratin hade inte ännu fått fotfäste och partierna kom och gick. Partiet CEDA växte fram ur andra partier, men formerades huvudsakligen inför valet 1933, där det blev största parti i det spanska parlamentet, Cortes. Partiet hade också ett flertal ministrar i de borgliga regeringarna mellan 1933 och 1936. (Ashford Hodges, Gabrielle. Franco. A Concise Biography. (London 2000). S. 71-81). I samband med valet 1936 var både högern och vänster splittrade, men försök gjordes på båda sidor för att enas mot en gemensam motståndare.

gil_robles

Det som blev tydligt under 1936 när högern förlorade valet i Spanien var att stora delar av den konservativa högern valde makten framför demokrati och därför bistod Franco på hans väg till makten. Resten är historia. Frågan är varför så stora delar av den konservativa högern i Sverige och Europa är beredda att göra samma sak och leka med elden?

 

 

Taggad , , , , , ,

Svaret på SD:s världsbild är ett Sverige som håller ihop av Alexandra Völker

När Mathias förklarade att han vill lyfta sin oro över den växande högerextremismen i Sverige genom att låta ett antal gästbloggare skriva inlägg under en vecka var det självklart för mig att tacka ja. Jag kan inte göra annat än dela hans oro.

I två av våra grannländer sitter partier med rasistiska åsikter med i borgerliga regeringar. Partier vars politik utgår ifrån att peka ut människors olikheter och kategorisera människor som bättre eller sämre. I Sverige anser stora delar av det moderata partiet, likväl som Kristdemokraterna, att Alliansen bör samarbeta med Sverigedemokraterna.

Problemet med ledande politiker som vill samarbeta med Sverigedemokraterna är att det legitimerar Sverigedemokraterna som parti och därmed deras åsikter, det går nämligen inte att vilja samarbeta med ett parti som SD, och samtidigt tro att inte partiets idéer då får ökad acceptans och legitimitet.

I slutet av förra veckan meddelade Ulf Kristersson att han kandiderar till ordförande för Moderaterna. Som utomstående ser det ut att vara så gott som klart att det blir han. I en intervju med Expressen förklarade han sin syn på Sverigedemokraterna. Även om han betonar att han inte delar Sverigedemokraternas värderingar så förklarar han att Sverigedemokraternas väljare haft rätt i synen på svensk migrationspolitik. Det är ett beklagligt och på många sätt farlig uttalande av en person som sannolikt kommer kandidera till statsminister. Sverigedemokraternas migrationspolitik har byggt på fördomar och förvrängd fakta. Att säga att väljarna som valde den politiken hade rätt är att säga att Sverigedemokraternas beskrivning av Sverige stämmer.

SD har röstat emot förstärkningar av a-kassan, sänkt pensionärsskatt, stoppat möjligheten att ställa krav på kollektivavtal i offentlig upphandling och planerar nu att möjliggöra för företag att fortsätta göra vinst på välfärden. Trots att det går rakt emot deras vallöften från 2014 så fortsätter partiet växa. De växer för att deras politik först och främst bygger på att betona, och rent av skapa, olikheter, splittring och otrygghet, och att det i alldeles för stor utsträckning har lyckats. Deras politik handlar om att splittra samhället. Att ställa grupper mot varandra. Att vända LO-medlemmar mot varandra beroende på vilken hudfärg de har och att samtidigt minska kvinnors frihet.

När Moderaterna väljer att legitimera ett parti som SD, så bekräftas även partiets verklighetsbild. De politiska partierna måste klara av frestelsen att spä på negativa bilder av Sverige och svensk politik för att kortsiktigt vinna över SD-väljare. De enda som gynnas av det är Sverigedemokraterna och andra högerextrema rörelser.

Som Socialdemokrater måste svaret vara att ifrågasätta Sverigedemokraternas verklighetsbild och erbjuda ett bättre alternativ, ett alternativ som syftar till ett Sverige som håller ihop.

Taggad , , , , , , , , , , ,

Högerextremism på frammarsch

Runt om i världen förefaller högerextremismen vara på frammarsch. Visst, vägen är lite krokig, det vill säga att valet i Frankrike gick inte så bra för Front National och Marine Le Pen.

Drar vi ut trenden är det dock uppenbart att tangentens riktning pekar mot ett ökande inflytande för högerextremismen. Det oroar mig. Det oroar mig mycket.

Emerich Roth, överlevare från förintelsen, har flera gånger skrivit om likheterna mellan den tid vi själva lever i och 30-talet. Roth var en av dem som var mycket kritiska när Anna Kinberg Batra öppnade för samarbete med SD. På SvD-debatt skrev han Kinberg Batra, du banar väg för ondskan.

Jag vill stimulera till debatt om detta faktum. Att högerextremismen ökar. Ofta när detta diskuteras har någon en idé om att det är det någon annan som ska lösa problemet. Detta är en lite märklig idé, då det faktiskt handlar om ett ansvar vi alla bär, förstås i olika utsträckning.

Jag tror helt enkelt att Martin Luther King hade rätt: ”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad”. Alltså måste vi alla ta ett ansvar. Vidare måste de som är beredda att rösta på högerextremismen ta sitt ansvar, liksom de som röstade på nazisterna i Tyskland har fått bära sitt historiska ansvar.

För att lyfta detta problem har jag nu när vi enbart har ett år kvar till valet bett sex kloka socialdemokrater att skriva var sin text om högerextremismens framväxt i Sverige just nu.

På söndag kommer jag publicera Patrick Björks text som bland annat handlar om hur vår historiska avsaknad av högerextremism spelar en roll idag. Patrik Björck

Emilia Töyrä har skrivit en text om hennes möte med högerextremismen i Berlin och på Utöya, som kommer publiceras på måndag.

Emilia Töyrä

På tisdag kommer jag publicera Björn von Sydows text om hur vi i ord alltid måste möta högerextremismen i nutiden.

Björn von Sydow

På onsdag kommer Lawen Redars text om högerextremism och möjligheten att förbjuda nazistiska organisationer publiceras.

Lawen Redar

På torsdag kommer Alexandra Völkers text som handlar om SD:s världsbild och hur det Socialdemokratiska svaret måste se ut.

Alexandra Völker

Taggad , , , , ,

Sthlmspodden med Wanja Lundby Wedin

Idag släpps det sjätte avsnittet av sthlmspodden! Missa inte ett samtal om att växa upp söder om söder på 50- & 60-talet. Dessutom pratar vi om det mycket viktiga valet till Svenska Kyrkan, som går av stapeln den 17:e september.

Socialdemokratiska kyrkopolitiker

Wanja Lundby Wedin. Kyrkopolitiker från Socialdemokraterna.

Om du har missat någon av de tidigare avsnitten med Musse Hasselvall, Tommy Boustedt, Lawen Redar, Marie Linder och sist men inte minst f.d. statsminister Ingvar Carlsson, så finns de också nedan.

Taggad , , , ,

Slutet för socialdemokratin!

För 84 år sedan förbjöds det socialdemokratiska partiet i Tyskland, SPD. För er som följer bloggen, så skrev jag ett inlägg på detta tema för exakt ett år sedan, som finns att läsa här.

Den 22:a juni, 1933, förbjöds alltså tyska SPD. Det jag uppfattar som den viktigaste essensen är att utvecklingen inte var på förhand avgjord och inte heller förutsedd. Ibland kan en luras att tro att så är fallet när historien studeras i efterhand. När Tyskland gick till val 1932, torde det inte ha varit många som kunde förutse utvecklingen, kanske inte någon. Så sent som när Hitler utsågs till regeringschef i januari 1933, menade de flesta att ”Hitler är en kansler i handklovar”, d.v.s. de absolut flesta såg det som en omöjlighet att konstitutionen inte skulle följas, Weimar-republiken falla och demokratin avskaffas, såsom sedan skedde.

Rede Adolf Hitlers zum Ermächtigungsgesetz

Detta är viktigt att komma ihåg. Låt oss ha detta i minnet när vi ser ut över världen och ser högerextrema och högerpopulister som steg för steg monterar ned demokratin. Jag tänker bland annat på länder som Ryssland, Polen och Ungern, men tycker också att utvecklingen i USA, Turkiet och på Filippinerna kan diskuteras i samma ljus. För det är nämligen så att när de mänskliga rättigheterna monteras ned, så riskerar demokratin att försvinna med dem.  

När högern öppnar upp för att regera med stöd av Sverigedemokraterna, så leker de med elden. För Sverigedemokraterna är inte ett parti som andra. Detta har både LO och Expo visat, om och om igen. (Se bland annat LO:s film om SD nedan.)

Som jag skrev för ett år sedan det finns många slutsatser att dra av Tysklands historia. För mig är dock den kanske allra viktigaste att vi aldrig kan ta demokratin för given. Detta tål att tänkas på när högerpopulistiska krafter växer sig starkare runt om i Europa.

Taggad , , , , ,

AKB säg efter mig! Ett rasistiskt parti med nazistiska rötter

Apropå moderatledaren Anna Kinberg Batras öppning för någon form av samröre med Sverigedemokraterna har många människor reagerat. En del har uppskattat utspelet, men ännu fler har upprörts. Reaktionen beror nog mycket på olika personers syn på både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. I min värld är frågan så enkel som: Är det värt att samverka med extrenhögern och i förlängningen riskera vårt öppna svenska samhälle på kuppen för att komma åt makten och tvinga bort socialdemokratin? Hur en svarar på den frågan avgör också synen på AKB:s utspel.

En i mina ögon skarpsynt person, Jonas Gardell, skrev en mycket tankvärd text på detta tema i Expressen. Bland annat skriver Gardell följande direkt riktat till Anna Kinberg Batra:

Och när jag skriver detta ser jag att du redan ändrat ditt språkbruk och istället för att säga att SD är ett parti med nazistiska rötter säger att det är ett parti med ”auktoritära” rötter.

Denna glidning har också en klok riksdagsledamotskollega till mig noterat. Lawen Redar skrev följande på Facebook för ett tag sedan: lr-om-ordDetta är ord som tål att tänkas på. De sätter nämligen fingret på problemet. För att kunna samverka med Sverigedemokraterna måste partiets historia relativiseras och skrivas om. Detta har redan börjat. Dessutom måste alla dessa gräsliga och ofta rasistiska övertramp, som framträdande SD:are gör, gömmas undan och förminskas. Detta verkar också ha börjat genom att debattörer jämför övertrampen med Vänsterpartiets smutsiga historia. Jag har lite till övers för kommunismen, men har svårt att se kopplingen mellan idag aktiva sverigedemokraters rasism och en död ideologi från förra årtusendet. De som försöker blanda ihop korten och kasta in Vänsterpartiet i leken, döljer att kommunismen är död, men Sverigedemokraterna hotar vårt öppna samhälle och vår demokrati idag.

Den här utvecklingen gör mig orolig. Jag har tidigare beskrivit vad som hände i Tyskland på 30-talet i blogginlägget, “Nu, era socialdemokratiska paddor”. Frågan är om konservativa partier som moderaterna kommer bli högerextremismens hantlangare, liksom i Tyskland på 30-talet och frågan är när de vaknar upp och inser att den som går i säng med högerextremismen riskerar att vakna upp med en fruktansvärd baksmälla.

Taggad , , , , , , , , , ,

”Nu, era socialdemokratiska paddor”

Med dessa ord fångades två före detta ledande socialdemokrater i Marseilles av Gestapo 1941. Dessa var den före detta finansministern i Tyskland Rudolf Hilferding och Rudolf Breitscheid, som efter Hitlers maktövertagande flydde Tyskland. Detta finns bland annat beskrivet i en mycket läsvärd bok av Björn Elmbrant, som heter Innan mörkret faller.

Den 22:a juni, 1933, det vill säga på dagen för 83 år sedan förbjöds det socialdemokratiska partiet, SPD, i Tyskland. När Tyskland gick till val ett knappt år tidigare, torde det inte varit många som hade kunnat förutse utvecklingen. Så sent som när Hitler utsågs till regeringschef i januari 1933, menade de flesta att ”Hitler är en kansler i handklovar”, d.v.s. de absolut flesta såg det som en omöjlighet att konstitutionen inte skulle följas och demokratin avskaffas, såsom sedan skedde.

Ack vad fel de flesta hade. Hitler förmådde snabbt efter utnämnandet till regeringschef  Weimarrepublikens president, Hindenburg, att utlysa nyval, samt att införa en ”nödförordning till skydd för det tyska folket” som starkt begränsade de demokratiska rättigheterna i landet. Efter att parlamentet i Berlin satts i brand, påbörjades en jakt på kommunister och fackföreningsledare. När Hitler sedan inte fick egen majoritet i nyvalet, lyckas densamma driva igenom Fullmaktslagen (bilden är från Bundesarchiv, just från den 23 mars 1933 då lagen röstas igenom) , dels genom stöd av det katolska Centrumpartiet och dels genom mord och fängslanden, vilket gjorde att enbart 94 kvarvarande socialdemokrater kunde rösta emot. Lagen gav regeringen en fullmakt att i fyra år regera utan beslut i parlamentet, vilket förstås var ett avgörande steg i avskaffandet av demokratin. Detta historiska skeende finns mycket väl beskrivet av Forum för levande historia. (www.levandehistoria.se)

Rede Adolf Hitlers zum Ermächtigungsgesetz

Den sista akten på den snabba övergången från demokrati till diktatur börjades på dagen för 83 år sedan, genom att det socialdemokratiska partiet förbjöds. Den formella orsaken var att partiet är ”subversivt och fientligt mot staten”. Några veckor senare var det nationalsocialistiska partiet det enda tillåtna, då de tre återstående partierna, Centrumpartiet, Tyska folkpartiet och Bayerska folkpartiet, ”upplöser sig själva”. (Elmbrant s.229-243).

Jag tänker att det finns många slutsatser att dra av Tysklands historia. För mig är dock en kanske den allra viktigaste och det är att vi aldrig kan ta demokratin för given. Detta tål att tänkas på när högerpopulistiska krafter växer sig starkare runt om i Europa.

 

 

 

Taggad , , , , ,
%d bloggare gillar detta: