Etikettarkiv: Historia

Att gå i säng med extremhögern

Idag väljs Ulf Kristersson som ny partiledare för Moderaterna. Den fråga som jag funderar mest på och som jag tänkt på ända sedan Anna Kinberg Batras utspel om att Moderaterna ska samarbeta med Sverigedemokraterna är hur högern agerade på 30-talet i flera av Europas länder där fascister och nazister kom till makten.

Ett land att lära av är Spanien. Personligen har jag en stor kärlek till Spanien och försöker alltid introducera ordet iberofil i svenskan, då det väldigt bra beskriver min kärlek till Spanien. För en sådan som mig blir det spanska inbördeskriget väldigt intressant, just när det gäller hur högern agerade när den var tvungen att välja mellan makten och demokratin. Tyvärr verkar denna avvägning vara aktuell än idag. Det underströks av Anna Kinberg Batras utspel och även Ebba Bosch Thors dito i september i år, där de uppenbarligen väljer makten, med stöd av extremhögern, men därmed är beredda att riskera vår demokrati.

En central person värd att fundera en stund över i denna kontext är José Maria Gil Robles. Gil Robles var partiledare för CEDA, som var det stora konservativa kristna partiet i Spanien under delar av den andra republiken. Den andra republiken rådde innan spanska inbördeskriget, dvs på 30-talet. Det finns många likheter med Tyskland innan Hitlers maktövertagande. Demokratin hade inte ännu fått fotfäste och partierna kom och gick. Partiet CEDA växte fram ur andra partier, men formerades huvudsakligen inför valet 1933, där det blev största parti i det spanska parlamentet, Cortes. Partiet hade också ett flertal ministrar i de borgliga regeringarna mellan 1933 och 1936. (Ashford Hodges, Gabrielle. Franco. A Concise Biography. (London 2000). S. 71-81). I samband med valet 1936 var både högern och vänster splittrade, men försök gjordes på båda sidor för att enas mot en gemensam motståndare.

gil_robles

Det som blev tydligt under 1936 när högern förlorade valet i Spanien var att stora delar av den konservativa högern valde makten framför demokrati och därför bistod Franco på hans väg till makten. Resten är historia. Frågan är varför så stora delar av den konservativa högern i Sverige och Europa är beredda att göra samma sak och leka med elden?

 

 

Taggad , , , , , ,

En dansk reformist

Sommaren 2014 var jag som så många somrar på södra Jylland, i Danmark. Under en tur till fantastiska Ribe, hittade jag en byst av Jacob A Riis. Denne dansk visade sig vara en synnerligen spännande man. Jag måste erkänna att jag inte hört talas om denna amerikaresenär, innan jag skrev en kort text om honom på min blogg.

eed35-20140721_175142

Jacob A Riis växte upp i Ribe i Danmark med 15 syskon varav enbart två eller tre överlevde (enligt Wikipedia). Som 21-åring utvandrade han till USA, år 1870.

Riis överlevde de första åren i New York som diversearbetare innan han fick jobb som journalist och fotograf på New Yotk Tribune. Med kameran som vapen fotograferade dansken den amerikanska slummen och blev småningom en viktig spelare i kampen för sociala reformer.

 

Jacob A Riis utgav 1890 ”How the Other Half Lives” och ”Battle with the Slum”, vilka var viktiga fotojournalistiska verk. Bilden nedan har i modern tid inspirerat till film, såsom Martin Scorseses ”Gangs of New York”

Jag kan alldeles för lite om denne man för att försöka sammanfatta hans liv eller dylikt, men en sak förefaller Jacob A Riis liv visa på. Vetskapen om social misär gör den svårare att ignorera för oss som har resurser. Jag undrar om det inte är därför EU-migranters närvaro på gator och torg är så provocerande för många människor?

Foto: Jacob A Riis (1890)

Taggad , , , , , , , ,

Satan, vad nervös jag var – att göra ett sommarprogram är ingen barnlek

Igår, den 3:e augusti lades mitt sommarprat ut i Tyresöradion 91,4. Det är första gången jag har gjort något liknande och helt ärligt var jag oerhört nervös. Det kändes nästan som den gången, då jag som 16- eller 17-åring var ungdomstalare på 1:a maj i Tyresö. Jag kommer ihåg hur jag tyckte att hela talarstolen vibrerade, då jag själv frenetiskt höll mig fast i densamma, då min kropp skakade som ett asplöv.

I mitt sommartal pratar jag bland annat om min uppväxt i Tyresö och Öringe, bland annat gick jag på högstadier i Forellskolan.

Forellskolan och torget från ovan. Foto: Gunnar Frisell

Det är faktiskt lite nostalgiskt att prata om skolan, då den numera är riven. Bland annat kommer jag ihåg min gamla klassföreståndare Kenneth, som jag både då och nu uppskattade för att han vågade göra vad han trodde på och vågade kräva att vi elever skötte oss.

Forellskolan under rivning. Foto: Gunnar Frisell

Vidare pratade jag om min tid som reseledare. Efter valet 2002, som vi förlorade med bara några få röster så äkte jag ut som reseledare till Lanzarote, för att sedan fortsätta till Bulgarien, Marocko, Kreta och sedan Egypten.

Bild från Lanzarote för 20 kilo och 11 år sedan.

I programmet nämner jag också att det var som reseledare jag mötte min fru Maria. Vi var kollegor i Bulgarien och möttes första gången på flyget mellan Wien och Sofia, på väg till destinationen.

Bröllopsbild från Sommersted, Danmark, 2008

Det var också som reseledare jag fick möjligheten att bo i Marocko, vilket för mig var och är ett fantastiskt land. En plats vi besökt ganska ofta var Essaouira. När jag hör sommarpratet skäms jag nästan lite för att jag så stelbent och tafatt beskriver denna fantastiskt plats på jorden

När vi ändå är inne på ämnet Essaouira, så lärde vi oss som reseledare att Jimi Hendrix hade varit där under 60- eller 70-talet, samt blivit inspirerade till att skriva ”Castles made of sand”. Av någon anledning, jag skyller på nervositeten, så kallar jag låten ”Castles in the sand”.

Summa summarum var det faktiskt en ganska rolig upplevelse att göra ett sommarprogram. Extra spännande var det att tänka tillbaka på de saker som jag har hunnit göra under åren. Men det är klart, det finns också en del saker som kommer bli bättre om jag i framtiden gör ett nytt Sommar.

Taggad , , , , , , , , , ,

Jacob A Riis – en spännande dansk och reformist

Under en tur i fantastiska Ribe, hittade jag en byst av Jacob A Riis. Med nödvändighet måste jag erkänna att jag innan inte hört talas om denne fantastiske man. Uppväxt i Ribe i Danmark med 15 syskon varav två eller tre överlevde (enligt Wikipidia) utvandrade han som 21-åring till Usa, år 1870.

Riis överlevde de första åren i New York som diversearbetare innan han fick jobb som journalist och fotograf på New Yotk Tribune. Med kameran som vapen fotograferade dansken den amerikanska slummen och blev småningom en viktig spelare i kampen för sociala reformer.

Jacob A Riis utgav 1890 ”How the Other Half Lives” och ”Battle with the Slum”, vilka var viktiga fotojournalistiska verk. Bilden nedan har i modern tid inspirerat till film i Martin Scorseses ”Gangs of New York”

Foto: Jacob A Riis, Bandits’ Roost från ”How the Other Half Lives”

Jag kan alldeles för lite om denne man för att försöka sammanfatta hans liv eller dylikt, men en sak förefaller Jacob A Riis liv visa på. Vetskapen om social misär gör den svårare att ignorera för oss som har.

Foto: Jacob A Riis (1890)

Taggad , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: