I torsdags talade president Zelenskyj i riksdagen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj höll ett bejublat tal i Sveriges riksdag i torsdags. Det var på många sätt ett välavvägt och retoriskt tal, men framförallt ett starkt och känslomässigt framförande.

Det är ingen slump att både Ukrainas och Sveriges flagga är gul och blå, för vi står för frihet, rättvisa och alla människors lika värde, sa presidenten bland annat.

Sverige kommer stå fast i sin linje med stöd till Ukraina och hårda sanktioner mot Ryssland. Behovet av att fortsätta stärka Sverige är också tydligt. För vår frihet och globala fred och rättvisas skull.

Presidenten tackade Sverige för det tidiga och stora stödet Sverige har gett, både ekonomiskt och militärt.

Senare på dagen röstade riksdagen igenom ett nytt stödpaket till Ukraina. Redan i igår informerade försvarsminister Peter Hultqvist att Sverige kommer skicka ett andra militärt stödpaket till Ukraina. Det nya stödpaketet innehåller 5000 pansarskott och utrustning för minröjning.

Zelenskyj besöker Tyskland i februari 2022

Det är rimligt att Rysslands brutala invasion och anfallskrig mot Ukraina möts av svenska och internationella åtgärder.

Sverige har vidtagit tre viktiga åtgärder. För det första behöver Ukraina ekonomiskt och militärt stöd. Sverige stöttar landet och landets befolkning med ekonomiskt, humanitärt och militärt stöd. För det andra riktar EU tillsammans med andra länder sanktioner mot den ryska regimen och deras ekonomiska intressen. Sverige har varit drivande i denna process – sedan annekteringen av Krim och så även nu. För det tredje genomför vi nu den största upprustningen av försvaret sedan 1950-talet. Den socialdemokratiska regeringen stärker totalförsvaret, som består av det militära försvaret och det civila försvaret – en helhet som inbegriper stora delar av samhället.

Mycket tyder på att Rysslands krig mot Ukraina är starten på en ny epok. Vi går nu in i en epok där rå militärmakt kommer räknas. Vi kan inte förlita oss på önsketänkande att Putin ska bli avsatt genom en revolution eller statskupp utan måste räkna med en nationalistisk regim i landet som har som huvudmål att återupprätta Ryssland som stormakt. I den kontexten kan vi inte applicera vår logik, utan acceptera att Putin och regimen i Kreml drivs av en annan. Det innebär att Ryssland oavsett hur kriget i Ukraina går kommer utgöra ett hot mot Sverige under ett antal år. Hur länge kommer då Ryssland sträva efter en plats som stormakt? Det tog Sverige 200 år att släppa idén om svenskt stormaktsvälde i Östersjön. Vi kan alltså räkna med att Ryssland under överskådlig tid kommer vara ett hot mot Sverige.

Kriget i Ukraina verkar nu bli utdraget. Konsekvenserna är en humanitär katastrof omgärdad av förstörelse och död. Även ekonomiskt kommer det påverka Europa och Sverige. Ryssland och Ukraina är stora exportörer av jordbruksprodukter, såsom solrosolja, vete och majs. Redan idag kan vi notera oroligheter i Egypten, som är världens största veteimportör, efter att priserna rakar i höjden.

Vi kan alltså se stor instabilitet framför oss. Många har resonerat om torkan och hungersnöden som föregick kriget i Syrien. Livsmedelspriser och hunger är ofta orsak till instabilitet och oro, av förståleiga skäl. På kort sikt kommer troligen Europa påverkas av högre inflation och lägre tillväxt .

På längre sikt är det förstås en viktig fråga: Vad händer med europeisk finanspolitik? Tysklands kraftigt ökande militärutgifter måste finansieras. Hur finansieras det? Om det finansieras med lån torde det påverka ränteläget i hela Europa.

En annan fråga är situationen i Baltikum. Kan kriget i Ukraina påverka läget i Baltikum? Kan problem i Baltikum spridas till Sverige? Vi vet att Sveriges beroende mot Baltikum är ganska lågt, men bankerna SEB och Swedbank har högre utlåning i Baltikum än de har eget kapital. Alltså skulle ekonomiska problem i Baltikum kunna ge svenska banker problem.

En ytterligare fråga är frågan om Europas enighet. Enighet i ljuset av uthållighet. Är européerna beredda att frysa för Ukraina i flera år? Jag hoppas det. Att vi är beredda att offra oss för frihet och demokrati, men det är upp till bevis.

Märkt , , , ,

Demokratiska kontrollen över skolan

Nu tar vi tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan, har varit en devis som statsminister Magdalena Andersson använt sig av sedan tillträdet som partiledare. Frågan som en del ställt sig är dock: Vad betyder det egentligen?

I grunden handlar det om att säkra grundläggande principer för skolan som sedan generationer tillbaka råder i Sverige, såsom att alla barn, oavsett föräldrar, bostadsområde eller bakgrund, ska få ta del av en utbildning som ger bästa möjliga förutsättningar inför vuxenlivet. Att alla barn tar sig genom skolan och gymnasiet är avgörande för att de ska kunna få ett jobb och stå på egna ben.

Men det handlar lika mycket om att vi fångar upp varenda flitig unge och varje talang som vårt land har att erbjuda, vilket är helt fundamentalt för Sveriges ekonomiska utveckling, inte minst nu när vi ska genomföra klimatomställningen så snabbt det bara går.

Resultatet av marknadiseringen av skolan är tydligt: ökad segregation och större klyftor mellan människor. Förändringen av skolan har också inneburit att vi har lämnat dessa grundläggande principer, som gällt så länge. Men så behöver det inte vara.

Jag är glad att regeringen går fram med ett förslag för att ge mer rättvisa och likvärdiga förut­sättningar mellan kommunala och fristående huvudmän. Det är inte rimligt att vi ersätter friskolor för ett ansvar de inte har. Ersättningen ska hänga ihop med det ansvar som skolorna faktiskt har.

Idag får fristående huvudmän lika mycket pengar i grundbelopp som kommuner trots att de inte har samma ansvar. Kommuner har till skillnad från fristående huvudmän en lagstadgad skyldighet att se till att alla barn i kommunen. Det innebär merkostnader som friskolor inte har.

Om alla skolor ska vara bra skolor måste de ges förutsättningar för det. Men så ser det inte ut idag, kommunerna missgynnas jämfört med enskilda huvudmän utifrån hur pengarna fördelas.

Dagens system behöver verkligen stramas upp. Jag ser framför mig att regeringen också kommer tillbaka med ett föreslag om förbud om nyetablering av religiösa friskolor. I grunden måste skolan vara en plats för utbildning och inte en plats för religiös indoktrinering.

Det är djupt provocerande att det finns aktörer som använder pengar vi alla har betalat in skatt avsedda för barnens lärande, till att finansiera lyxvillor på Floridas östkust eller besök på sexklubbar i Thailand. Vi har till och med sett hur våldsbejakande islamistister, som SÄPO varnat för, drivit skolor för våra gemensamma skattepengar.

Dagens ordning får konsekvenser. Det är ett ineffektivt utnyttjande av skattemedel och det får negativ effekt för likvärdigheten i skolan. Ibland har systemet visat sig farligt. Så kan vi inte ha det. Det är bra att regeringen agerar, även om det inte är säkert att förslagen har majoritet i Sverige riksdag.

Märkt , , , ,

En moderat luring

Igår genomförde riksdagen en särskild debatt om de höga elpriserna. Det finns flera saker att reflektera över. Det som förvånade mig mest var Elisabeth Svantessons inlägg, som konkluderade att ”Den främsta orsaken är regeringens politik.” Detta har även Liberalerna skrivit debattartiklar om. En klok forskare här är Lennart Söder, som har tydligt konkluderat att så inte är fallet. Hon fortsatte med att konstatera att regeringen har lagt ned kärnkraftverken till följd av politiska beslut. Hon hävdade att ”vi röstade här i kammaren för två år sedan” om kärnkraften och med 175-174 vann ni som ville lägga ner kärnkraften.

Vad är då sant? Lade regeringen ned kärnkraften? Det är såklart trams.

Vem tog då beslutet? Beslutet togs av Vattenfall. Det är ett statligt bolag, men som drivs affärsmässigt. De stängde Ringhals 1 och Ringhals 2 eftersom de stod inför en gigantisk renovering om de skulle ha fortsatt drivas vidare. Detta har också kommunicerats av Vattenfall och den som vill läsa kan följa länkarna här:

Bilden av att kärnkraften är nedlagd av politiska beslut är framtagen av politiska krafter som gynnas av den, både bland kärnkraftskramare och miljöpartister. Även om det inte stämmer. Det är inte förbjudet att bygga kärnkraft i Sverige. Du kan bygga nytt i de utpekade kommuner som har kärnkraft redan idag. Kärnkraften är inte skattemässigt missgynnad, utan har genom decennier gynnats av att inte behöva bära kostnaderna för sina egna risker.

Debatten handlade också om regeringens förslag till Elpriskompensationen. Stödet kommer redan i mars och april. Det är riktigt att förslaget inte är perfekt, men en ännu sämre modell skulle vara att återbetala per vilket pris du betalat, eftersom då behövs med största sannolikhet behövas en ny lag (Orsaken till detta är att då behöver elleverantörerna blandas in och inte som i regeringens förslag enbart elnätsleverantörerna). Detta skulle försena stödet för hushållen med många månader. Många människor behöver stödet nu. Men säger någon, går det inte att sänka skatten? Det är exempelvis vad Liberalerna föreslår. Sanningen är att det knappast är lagligt eller praktiskt genomförbart i Sverige att sänka skatter retroaktivt. Det har de flesta förstått och det framgick exempelvis i ett replikskifte mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna där L var det parti som framförde populistiska förslag och SD förklarade vad som var möjligt praktiskt. Något förvånande för mig, som alltid har haft stor respekt för Liberalerna som parti.

Vad behöver då göras, för att inte bara kommentera det politiska spelet. För det första är Regeringens nya elektrifieringsstrategi bra och innehåller flera viktiga förslag för energiförsörjningen och snabbare tillståndsprocesser. Dessutom som jag skrivit tidigare behövs bättre tillståndsprocesser för olika typer av miljöprövning, vilket skulle förbättra överföring. Men i grunden måste vi komma ihåg att de höga priserna är en konsekvens av Putins agerande i Ryssland just nu, vilket jag skrivit om tidigare.

Märkt , ,

Sverige föredöme mot utländsk inblandning

Nyhetssajten Europaportalen rapporterar att Sverige lyfts fram för sitt arbeta mot negativ utländsk inblandning. Arbetet i Europaparlamentet har pågått under 18 månader och i de rekommendationer som nu tagits fram föreslås en koordinerad strategi för att kunna möta utländsk desinformation.

Jag är glad att regeringen tagit dessa frågor på allvar och redan för ett par år sedan tog beslut om en Myndighet för psykologiskt försvar. Detta gör att Sverige nu lyfts fram som ett föredöme. Jag är glad att vi nu har en sådan myndighet på plats.

Jag tror att detta kommer bli en framtida politisk fråga, då olika partier runt om i Europa har gynnats av utländsk inblandning som har syftat till att minska de olika europeiska ländernas motståndskraft och försvarsvilja. Det är nästan ironiskt att nationalister runt om i Europa konsekvent och strukturerat har försökt försvaga de länder de säger sig älska.

Syftet med det psykologiska försvaret är hur som helst att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende.

Det psykologiska försvaret ska, både nationellt och internationellt, kunna identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som är riktad mot Sverige eller svenska intressen. Det kan handla om desinformation som syftar till att försvaga landets motståndskraft och befolkningens försvarsvilja eller till att på ett otillbörligt sätt påverka människors uppfattningar, beteenden och beslutsfattande.

För den som vill läsa mer rekommenderar jag myndighetens hemsida, www.mpf.se

Märkt , ,

Elpriskompensation och säkerhetspolitik

I torsdags presentera regeringen detaljerna kring elprisstödet. I grunden är jag, som de absolut flesta, skeptisk till sådana åtgärder, men nu finns det skäl för undantag.

För det första är det viktigt att den som drabbats av höga elräkningar inte ska känna att de står ensamma. Det gläder mig att den socialdemokratiska regeringen gör det som krävs och går fram med en elpriskompensation som ger ett snabbt stöd som känns i plånboken, till två miljoner hushåll, vilket är mer än vart tredje hushåll i Sverige.

För det andra är det viktigt att konstatera att uppgången av elpriset är en konsekvens av att vi befinner oss på en europeisk marknad. Att den enorma prisuppgången skulle vara en konsekvens av den svenska regeringens politik är såklart nonsens. Sedan påverkas priserna också av beslut om energiskatter och moms, men de skenande priserna har med europeisk politik att göra och ingenting annat. Det som är viktigt i den svenska politiken, utöver dessa nödåtgärder, att också öka möjligheten att köpa och sälja el mellan de olika elprisområdena. Det kommer förändra priserna något i mellersta och södra Sverige. Jag länkar en samling analyser, som är relevanta, och som pekar på detta uppenbara faktum:

https://www.ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden/elpris

https://www.kristianstadsbladet.se/ledare/patrik-oksanen-din-elrakning-en-bricka-vladimir-putins-spel-om-europa-6e5e9f94/

https://www.nyteknik.se/energi/elpriset-nar-ny-topp-efter-skenande-gaspriser-hogsta-nagonsin-7022150

https://omni.se/ygeman-i-strid-med-m-om-hoga-elpriserna-beror-pa-ryssland-och-pandemin/a/lVr0x7

Min poäng är alltså likt Patrik Oksanen i den ovan länkande artikeln att elpriset visar på Europas beroende av Ryssland för sin el. Så kan vi naturligtvis inte ha det. Det innebär att vi på lång sikt måste säkra sätt att producera el i Europa, samt återta kontrollen över relevant infrastruktur. Alldeles för ofta har ryska intressen tillåtits äga just infrastruktur kopplat till el och energi i Europa. På kort sikt är elprisstödet en rimlig idé. Det är ett sätt att minska Rysslands påverkan på vanliga svenskar, när Putin skruvar på fossilgaskranen.

Det är därför mycket bra att den socialdemokratiska regeringen nu avsätter knappt sju miljarder för att ge stöd till cirka 2 miljoner hushåll som har höga elräkningarna. Ersättning avser tre månader: december 2021 till och med februari 2022.

Modellen är utformad, om jag förstått det hela rätt, som en trappa som börjar på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad där kunden får totalt 300 kr. De som har en förbrukning på över 2 000 kWh per månad kommer att kunna få 2 000 kr per månad, sammanlagt 6 000 kr.

Att det finns ett tak på kompensationen gör också att åtgärden har en rimlig inkomstfördelning. Så sammanfattningsvis kan nog en exceptionell åtgärd, som torde vara ett engångsgig, ändå vara en god idé!

Märkt , , ,

Varför utrikespolitik när vi har problem i Sverige?

Jag är en person som är intresserad av utrikespolitik i alla dessa former. Det finns något väldigt fint med att vara inblandad i utrikespolitik som svensk, eftersom att man ofta börjar på plus just för att man är svensk.

Samtidigt hör jag ibland från vänner och bekanta på facebook: ”Varför bryr du dig om läget i Nicaragua, när det finns svenskar som svälter? ”Varför tar du upp frågan om mänskliga rättigheter för kurderna i Turkiet, när det ser ut som det gör i Sverige?” Jag uppfattar detta som högerns identitetspolitik, där man inte behöver ta ställning till frågan i sig, utan istället misstänkliggöra den som är intresserad av frågor som ligger utanför vårt eget land. Är då invändningen rimlig? – Nej, det är den naturligtvis inte. Av flera skäl. För det första är begränsningen en chimär. Det finns ingen begränsning i vad du kan vara intresserad av. Det är faktiskt möjligt att både vara intresserad av inrikespolitik och utrikespolitik samtidigt. För det andra är det viktigt att intressera sig i andra länder inte enbart av altruistiska skäl. Sverige gynnas av att vi har en solidarisk utrikespolitik som hänger ihop med en öppen handelspolitik. I mångt och mycket skulle jag alltså säga att Sverige som land faktiskt ekonomiskt gynnas av vår öppenhet och intresse för andra länder. För det tredje blir Sverige ett tryggare land, när vi är med och möter och hindrar framtida kriser.

Alltså, att jag och andra bryr oss om andra människor runt om i världen minskar inte intresset eller engagemanget kring orättvisor i Sverige, snarare tvärt om. Att Sverige är öppet gör oss på sikt rikare, ger många ett jobb att gå till och är helt enkelt bra för Sverige.

Märkt , , , ,

Desperata moderater om fastighetsskatten

Det bär mig egentligen emot att skriva detta blogginlägg, men jag känner att det behöver skrivas. Personligen föredrar jag att skriva om den politik som jag själv och mitt parti driver, snarare än att referera till andra partiers dito. Likafullt är det en del av det politiska samtalet och under sommaren och hösten har ledande moderater fört fram lögner och hårdvinklingar kring socialdemokraternas budget och skattepolitik, som jag känner att jag behöver kommentera.

BIld av Schwoaze från Pixabay

Det jag refererar till är de artiklar om fastighetsskatten som cirkulerat, bland annat publicerad i Mitt i Tyresö under sommaren, då underskriven av Niklas Wykman och Tyresös oppositionsråd Anki Svensson. I artikeln hävdas att vi socialdemokrater är i stånd att återinföra fastighetsskatten. Detta fick oss socialdemokrater att reagera, eftersom vårt parti inte står bakom en återinförd fastighetsskatt. För transparensens skull länkar jag till Tyresömoderaternas svar:

Har då inte moderaterna rätt i att det pågår en debatt inom socialdemokraterna om fastighetsskatten? Jo, det är riktigt, men liknande debatt pågår också annorstädes. Exempelvis f.d. finansminister Anders Borg (M) föreslår att fastighetsskatten återinförs. Men innebär då det att moderaterna är för skatten, eftersom Borg är för? Nej, såklart inte. Moderaternas partilinje är såklart det deras landsmöte beslutat och vad partiledningen säger. Samma sak gäller Socialdemokraterna och fastighetsskatten. I fallet socialdemokraterna har Magdalena Andersson varit extremt tydlig om att vi inte är för återinförd fastighetsskatt och jag är övertygad om att partikongressen i november kommer vara lika tydlig. Låt mig ta ett annat exempel från Moderaterna. Ett partidistrikt i M (Stockholms län) vill att Public Service läggs ned. Detta har inte moderaterna som parti ställt sig bakom och det är därför orimligt att hävda att hela Moderaterna vill lägga ned Public Service. Därför blir det fånigt att Moderaterna varnar för att S vill återinföra fastighetsskatten, när så faktiskt inte är fallet.

Liknande pinsamma lögner från moderata toppföreträdare dyker upp i en ytterligare debattartikel i Mitt i Lidingö. Där ljuger Niklas Wykman rakt upp och ned om vad som ingår i den socialdemokratiska finansministerns budgetförslag. Det är ovärdigt svensk politik och förtjänar en ursäkt från Moderaterna. Niklas Wykman påstår i sin debattartikel att finansministerns budget innehåller förslag om återinförd fastighetsskatt och nedtrappade ränteavdrag. Men det är alltså fria fantasier, som vem som helst dessutom kan kolla upp genom att läsa budgetpropositionen, som återfinns både på regeringens och riksdagens hemsidor.

Svensk politisk debatt kan bättre och jag tycker väljarna förtjänar mer.

Märkt , , ,

Minns ni branden i Tyresö centrum

I det senaste numret av Tyresö Nyheter skrev jag kort i en krönika, om min upplevelse av centrumbranden 1991 i Tyresö centrum. För er som inte får Tyresö Nyheter i brevlådan, så kan ni läsa krönikan här.

Vissa händelser i livet minns man i efterhand, kanske just för att de kommer som en total överraskning. Ett exempel från min uppväxt är storbranden i Tyresö Centrum, som jag själv minns som igår. För er som inte kommer ihåg var det den 6:e mars 1991, en onsdag. Jag var 11 år, på väg att fylla tolv och befann mig på Forellskolans fritidsverksamhet för äldre barn som då låg där Djurmagazinet finns idag, vid centrumparkeringen. Tyresö centrum var relativt nytt som inbyggt centrum. Branden startade enligt haverikommissionen i en papperskorg i en butik och spred sig. Skadorna var ganska stora, men inga personer skadades. Brandröken spreds dock fort och var massiv. Jag vill minnas att jag spelade innebandy, när vi ett tu tre skulle evakuera fritidsgården. Det var sent på eftermiddagen, så det var inte så många barn kvar. Brandröken låg tjock utanför på parkeringen, när vi tog oss ner mot Tyresövallen, då Bollmoravallen. Egentligen minns jag det nog som mer dramatiskt än var det var i verkligheten, men 11-åriga jag upplevde det hela som väldigt chockerande.

Liksom man minns dramatiska saker i sitt eget liv, så är minnena ofta lika starka från historiska ögonblick. De flesta svenskar vet var de var när de fick reda på att Olof Palme och Anna Lindh mördats eller för den delen hur de såg planen flyga in i World Trade Center 2001. Kyrkan är en stöttepelare för många vid dramatiska händelser. En majoritet av svenskarna är medlemmar i Svenska kyrkan, även om de som besöker kyrkan regelbundet är färre. Likafullt tror jag att många av oss behöver kyrkan, vid speciella tidpunkter i livet, både lyckliga och tragiska.

Ska Svenska kyrkan fortsätta vara denna trygga punkt i tillvaron är det viktigt att kyrkan är en öppen folkkyrka där alla är välkomna, i mitt tycke helt i linje med hur Jesus levde och verkade. Därför är valet till Svenska kyrkan väldigt viktigt, även för oss som mera sällan besöker en kyrka. Det finns krafter som inte vill att Svenska kyrkan ska vara öppen för alla, som inte tycker det är viktigt att barn- och ungdomsverksamheten är avgiftsfri och som inte tycker att solidaritet med resten av världen är något för en kyrka.

För mig kommer Tyresö Kyrka, min konfirmationskyrka, alltid vara en central plats vid speciella tidpunkter, både lyckliga och tragiska. Visste du, att invigningen 1641 blev en av den svenska historiens mest omskrivna, eftersom det också var byggherren Gabriel Oxenstiernas begravning? På plats fanns bland annat Drottning Kristina och rikskanslern Axel Oxenstierna. Även om kyrkan hade en annan roll i livet på 1600-talet är jag säker på att kyrkan i allmänhet och Tyresö kyrka i synnerhet var ett stort stöd för rikskanslern i samband med broderns död. Många saker ändras med ljusets hastighet i dagens värld, men vissa saker förblir detsamma under århundraden. Det tror i alla fall jag.

Märkt , , ,

Skolstarten är här

Den här veckan har den yngsta börjat i förskolan och den äldsta i första klass! Det finns inget tydligare tecken på att hösten är i antågande än att skolan börjar igen. Hundratusentals barn och ungdomar runtom i Sverige förbereder sig nu för ett nytt läsår.  

Jag är glad att jag som riksdagsledamot stödjer en regering som kraftigt vill satsa på den offentliga sektorn och därmed också på skolan. Men jag tror att pengar är inte det enda som behöver komma till.

Vi behöver en skola där lärarna har tid för att vara lärare, men också en skola där råder studie ro i alla våra skolor. Den nationella planen för trygghet och studiero ska genomföras med bland annat ett mobilförbud och tydligare befogenheter för skolans personal att ingripa när situationen kräver det. Tyvärr tror jag att den nya regleringen verkligen behövs. Skolan måste vara en trygg plats för både lärare och elever och veckans händelser och dådet i Eslöv, visar att så inte är fallet.

Under kommande läsår kommer en rad viktiga initiativ och beslut att tas på skolans område, för att se till att fler lär sig mer och för en bättre trygghet och studiero i klassrummet samtidigt som vi skapar ordning och reda i skolans system och styrning. Utöver den ovan nämnda nationella planen för trygghet och studiero, så arbetar regeringen vidare med att skolvalet ska bli rättvist för alla elever genom en gemensam antagning och rättvisa urvalsregler. Vi kommer aldrig få ordning på skolan om dessa vilda västern-regler finns kvar, som enbart är skapta för att gynna skolföretag och en liten klick av eleverna.

Vidare ska Skolinspektionen ska ges ökade möjligheter att stänga skolor. Detta är viktigt för att öka kontrollen över skolornas kvalitet. Det är tragiskt att Socialdemokraterna är i princip ensamma om att vilja helt stoppa friskolor på religiös grund, men nu finns i alla fall en majoritet i riksdagen för att stoppa att nya konfessionella friskolor. Samtidigt ska befintliga skolor med konfessionell inriktning kontrolleras bättre.

Men vägen framåt handlar inte bara om mer ordning och reda, även om det är viktigt. Läraryrkets attraktivitet måste fortsätta öka, exempelvis genom ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Annars kommer den svenska skolan stå och stampa.

Till vardags arbetar jag i riksdagens näringsutskott med näringspolitik. Sverige är i många avseenden en ledande kunskapsnation i en värld av hård konkurrens. Ska vi fortsätta vara ett innovativt land, så måste den svenska skolan stärkas. Sverige kan åter komma tillbaka till en jämlik skola med kunskapsresultat i världsklass, men då måste det bli mer ordning och reda i svensk skola. Det är dags nu!

Redo för skolstart!

Märkt , , , , ,

En stor och viktig reform!

Frågan om förändringar av Lagen om anställningsskydd har präglat det offentliga samtalet hela denna mandatperiod. Alla som jobbar ska kunna få stöd att ställa om, vidareutbilda sig eller utvecklas under ett helt arbetsliv. Coronakrisen har prövat vårt land på många sätt. Arbetslösheten har ökat. Nu är det dags att blicka framåt. Vi ska ta sats ur krisen för att bygga vårt samhälle starkare och då måste vi sätta jobben först. Där genomför vi nu den största arbetsmarknadsreformen i modern tid.

I vår tid kräver fler jobb utbildning eller kompetensutveckling. Idag är dessa möjligheter ojämnt fördelade och dem som behöver det mest saknar tillgång till vidareutbildning. Detta kommer nu kunna ändras.

Tillsammans med parterna på svensk arbetsmarknad leder regeringen in Sverige i en arbetsmarknad som kommer fungera bättre. Det mig att vara socialdemokrat när vi nu tar nästa steg för att utveckla den svenska modellen. Alla anställda i Sverige kommer att antingen genom sitt kollektivavtal eller med stöd från staten få möjlighet att vidareutbilda sig inom sitt yrke eller utbilda sig till ett nytt jobb.

Utöver detta tillkommer ett omställningsskydd som innebär att den vars anställning är på väg att ta slut kommer kunna få bättre stöd att ställa om och hitta ett nytt arbete.

Ett nytt studiestöd införs i syfte att stärka arbetstagarens ställning på arbetsmarknaden. Det blir mycket enklare för oss som är mitt i arbetslivet att vidareutbilda sig eller ställa med om. Den som jobbar som exempelvis vårdbiträde på ett äldreboende och vill vidareutbilda sig kommer kunna läsa till undersköterska med en mycket bättre ekonomisk trygghet under studietiden.

Fack och arbetsgivare har förhandlat och kommit överens om hur arbetsrätten kan reformeras. Det innebär slut på eviga visstidsanställningar, heltid blir norm i LAS, samt möjligheten att ensidigt från en dag till en annan sänka arbetstiden, så kallad hyvling stoppas. Samtidigt ökar flexibiliteten för företagen.

Vägvalet är tydligt och för mig är det enkelt att vara socialdemokrat i sådana stunder. Vi socialdemokrater vill att Sverige ska fortsätta konkurrera med kompetens, trygghet och hög omställningsförmåga. Inte med låga löner.

Märkt , , , , , , ,