Etikettarkiv: Klimatförändringar

En moderat luring

Igår genomförde riksdagen en särskild debatt om de höga elpriserna. Det finns flera saker att reflektera över. Det som förvånade mig mest var Elisabeth Svantessons inlägg, som konkluderade att ”Den främsta orsaken är regeringens politik.” Detta har även Liberalerna skrivit debattartiklar om. En klok forskare här är Lennart Söder, som har tydligt konkluderat att så inte är fallet. Hon fortsatte med att konstatera att regeringen har lagt ned kärnkraftverken till följd av politiska beslut. Hon hävdade att ”vi röstade här i kammaren för två år sedan” om kärnkraften och med 175-174 vann ni som ville lägga ner kärnkraften.

Vad är då sant? Lade regeringen ned kärnkraften? Det är såklart trams.

Vem tog då beslutet? Beslutet togs av Vattenfall. Det är ett statligt bolag, men som drivs affärsmässigt. De stängde Ringhals 1 och Ringhals 2 eftersom de stod inför en gigantisk renovering om de skulle ha fortsatt drivas vidare. Detta har också kommunicerats av Vattenfall och den som vill läsa kan följa länkarna här:

Bilden av att kärnkraften är nedlagd av politiska beslut är framtagen av politiska krafter som gynnas av den, både bland kärnkraftskramare och miljöpartister. Även om det inte stämmer. Det är inte förbjudet att bygga kärnkraft i Sverige. Du kan bygga nytt i de utpekade kommuner som har kärnkraft redan idag. Kärnkraften är inte skattemässigt missgynnad, utan har genom decennier gynnats av att inte behöva bära kostnaderna för sina egna risker.

Debatten handlade också om regeringens förslag till Elpriskompensationen. Stödet kommer redan i mars och april. Det är riktigt att förslaget inte är perfekt, men en ännu sämre modell skulle vara att återbetala per vilket pris du betalat, eftersom då behövs med största sannolikhet behövas en ny lag (Orsaken till detta är att då behöver elleverantörerna blandas in och inte som i regeringens förslag enbart elnätsleverantörerna). Detta skulle försena stödet för hushållen med många månader. Många människor behöver stödet nu. Men säger någon, går det inte att sänka skatten? Det är exempelvis vad Liberalerna föreslår. Sanningen är att det knappast är lagligt eller praktiskt genomförbart i Sverige att sänka skatter retroaktivt. Det har de flesta förstått och det framgick exempelvis i ett replikskifte mellan Liberalerna och Sverigedemokraterna där L var det parti som framförde populistiska förslag och SD förklarade vad som var möjligt praktiskt. Något förvånande för mig, som alltid har haft stor respekt för Liberalerna som parti.

Vad behöver då göras, för att inte bara kommentera det politiska spelet. För det första är Regeringens nya elektrifieringsstrategi bra och innehåller flera viktiga förslag för energiförsörjningen och snabbare tillståndsprocesser. Dessutom som jag skrivit tidigare behövs bättre tillståndsprocesser för olika typer av miljöprövning, vilket skulle förbättra överföring. Men i grunden måste vi komma ihåg att de höga priserna är en konsekvens av Putins agerande i Ryssland just nu, vilket jag skrivit om tidigare.

Märkt , ,

Klimatfrågan är fortsatt nr1

Klimatkrisen är fortfarande den viktigaste frågan. Annars finns ingenting!

Under det senaste året har flera viktiga frågor funnits på den politiska agendan. Coronapandemin, välfärden, brottslighet och migration är några exempel.

Dessa frågor är oerhört viktiga, men under alla kriser måste vi komma ihåg att klimatkrisen kan inte vänta. Det innebär att vi samtidigt som vi hanterar nya kriser också ska hantera klimatkrisen. Sanningen är ju att världen står inför en stor mänsklig och miljömässig katastrof på grund av jordens temperaturhöjning. Länge har det först en diskussion kring i vilken mån temperaturhöjningen är människoskapt, men under de senaste åren har de personer som ifrågasätter det faktum att temperaturhöjningen är människoskapt minskat.

När världens länder träffades i Paris i december 2015 enades de om ett globalt klimatavtal. Avtalet stipulerar att den globala temperaturhöjningen skall hållas väl under 2 grader förindustriell nivå med 1,5 grad som mål, vilket bland annat kan läsas i Artikel 2:1:a. (Förenta Nationerna. Parisavtalet. (2015). S. 3.)

I Paris-avtalet åtog sig EU att minska sina utsläpp med 40 %, vilket är ett ambitiöst mål som kräver ett handfast agerande på många plan.

Jag och många med mig är övertygade om att det går att minska växthusgasutsläpp kombinerat med ekonomisk utveckling. Samhällsbygget måste vara hållbart och fossilfritt. Det är mycket bra att regeringen tydligt slagit fast att senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

En viktig sektor i detta sammanhang är transportsektorn. Där är bränslebytet ett av de viktigaste sätten att minska utsläppen av växthusgaser. Bränslebytet genomförs genom en reduktionsplikt som innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel.

Detta har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn. Alltså innebär reduktionsplikten att det är möjligt att minska utsläppen från befintlig fordonsflotta. Detta är ett effektivt sätt att minska utsläppen, utan att kostnaderna för bensin och diesel skenar.

Mycket tyder på att detta är rätt väg att gå och jag är glad över att regeringen förbereder ytterligare lagstiftning på detta område, även om vi redan kommit en bit på vägen. Det är glädjande att Sverige ligger i framkant i klimatomställningen, trots detta lyckas inte Sverige minska våra utsläpp som vi borde för att klara uppsatta mål. Reduktionsplikten är en viktig del i detta arbete.

Märkt , , ,

Klimatsatsningar i budget!

Det har väl knappast undgått någon att hela mänskligheten står inför stora utmaningar. Genom investeringar i klimat och miljö rustar vi samhället för framtiden och tillgängliggör och bevarar naturen för framtida generationer.

Den S-ledda regeringen har idag presenterat stora satsningar på miljö- och klimatomställning. Mer resurser till Industriklivet, klimatinvesteringar och laddinfrastruktur är några satsningar som föreslås. Satsningarna inbegriper även fler åtgärder för skydd av värdefull natur och havsområden.

Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ska detta mål nås, så måste vi öka takten i omställningen.

En sektor med stora utmaningar, och stor potential för utsläppsminskning, är den svenska industrin. För att ge långsiktigt goda förutsättningar föreslår regeringen en förstärkning av Industriklivet med 300 miljoner kronor för perioden 2020-2022. Ambitionen är att ta fram CO2-neutral stålproduktion, vilket skulle vara världsunikt. 

Klimatklivet är ett investeringsstöd som under föregående mandatperiod stödde över 3 200 projekt, inklusive över 30 000 laddpunkter. Det förväntas bidra med utsläppsminskningar motsvarande nästan tre procent av Sveriges samlade klimatutsläpp. Anslaget för klimatinvesteringar ökas därför med 1,16 miljarder kronor för 2020.

Regeringen gör också bedömningen att det behövs ett stöd för elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner. Det är sektorer med stora utsläpp som behöver minska för att Sverige ska kunna nå klimat- och sektorsmålen. För att åstadkomma en marknadsintroduktion av elektrifierade lastbilar och arbetsmaskiner föreslår regeringen en klimatpremie på 20 miljoner kronor för 2020.

 

Märkt , , ,

Tankar om Arktis

Den arktiska faunan är på många sätt unik. Den till synes hårda och karga naturen skapar unika möjligheter för djur och växter under sommarhalvåret, bland annat tack vare tillgång till sol dygnet runt. Arktiska havet är ett av de mest produktiva marinekologiska systemen i världen.

En viktig förutsättning för Arktis biodiversitet är just det istäcke som nu är hotat. I istäcket huserar växter, bland annat alger, samt djur såsom polartorsk. Om polartorsken hotas, hotas också den fisk och fågel som är beroende av polartorsken. Kort sagt hotas växter och djur ovanför, i och under istäcket av dess förändring och förminskning.

Under 2018 har det rått något som närmast kan liknas med tropisk värme på Arktis. Detta är mycket oroande då ismassan enligt ovan är en förutsättning för den biologiska mångfald som finns i området. Ismassans minskning över tid är också oroande, då det riskerar att påverka havens vattennivåer och annat.

1980 täckte ismassan ungefär 8 miljoner kvadratkilometer. Under ett antal år på
10-talet har nya bottennivåer i hur litet istäcket har blivit slagits, även om istäcket återhämtade sig något under 2013. Trenden är dock tydlig: istäcket försvinner snabbt. Jämfört med 1980 har en yta som motsvarar upp emot halva USA försvunnit.

Märkt , , , ,

Är grön investeringsbank något för oss?

Behöver Sverige en grön investeringsbank? Redan 2012 skapades en i Storbritannien, som idag agerar på den fria marknaden. Bedömare menar att det kan behövas investeringar på 1 biljon kronor för att klara 2-gradersmålet. Därför tror jag på en svensk grön investeringsbank.

Märkt , , , ,

S behöver vässa klimatpolitiken

I december publicerades min debattartikel S behöver vässa klimatpolitiken i Aktuellt i Politiken. För er som inte läste den i tidningen, så tänkte jag publicera den här på bloggen.

Läs gärna och kommentera:

S behöver en vässa klimatpolitiken

Världen står inför en stor mänsklig och miljömässig katastrof på grund av jordens temperaturhöjning. 2018 kommer gå till historien som året då global uppvärmning ytterligare förstärkte förekomsten av extremt väder över hela världen. 2018 var också året då vi såg de värsta skogsbränderna hittills i Kaliforniens historia. Det var året som gav tropisk hetta på Arktis, samt torka och skogsbränder i Sverige. Vi mötte extrem hetta i Europa och Japan, samt ett globalt värmerekord i Afrika på 51,2 grader. 2018 bjöd också på monsunregn som jämnade den indiska delstaten Kerala med marken. Alla dessa katastrofer fick vi uppleva under ett år med en dryg grads temperaturhöjning. Jag vågar inte tänka på vad vi kommer få se om vi når två graders temperaturhöjning.

Just nu träffas världens länder i Katowice i Polen för att ta steg för att stoppa klimathotet. David Attenborough sammanfattade läget som ”om vi inte agerar närmar sig vår civilisations kollaps och en förintelse av större delen av världens naturliv”. Tyvärr är det inte uppenbart för alla ledare i världen och därför riskerar Katowice bli en politisk katastrof på kort sikt och därmed en miljömässig katastrof på lite längre sikt. I detta läge måste vi Socialdemokrater agera.

En tumregel för att stoppa klimathotet är att vi måste halvera utsläppen varje decennium. Även om Sverige ligger i framkant, så minskar inte heller våra utsläpp i den nödvändiga takten. I detta läge måste vi Socialdemokrater gå i bräschen för den förändring som är helt nödvändig för människans överlevnad på jorden. Det som är utmaningen är att denna skarpare klimatpolitik också måste accepteras av befolkningen. En socialdemokratisk klimatpolitik måste vara förenlig med att kunna leva i hela landet. Likaså kan det inte bara vara industriarbetare som ska ställa in charterresan med flyget. En vassare klimatpolitik måste både innehålla snabbare reducering av utsläppen och samtidigt adressera de frågor som uppstår för människor på landsbygden. Kort sagt, klimat och jämlikhet måste gå hand i hand.

En vassare klimatpolitik måste adressera att det faktum att nästan 15% av klimatutsläppen kommer från vår konsumtion av kött och andra animaliska produkter. På kort sikt måste en koldioxidmärkning av livsmedel införas och minskar inte utsläppen från köttindustrin måste vi socialdemokrater också våga prata om koldioxidskatt på ”fulkött”. Vi socialdemokrater måste adressera de kraftigt ökande utsläppen från internationellt flygande, utöver den flygskatt som nu har införts. Vi behöver också gå före och sätta ett slutdatum av försäljning bensin- och dieselbilar. Samtidigt som vi lyfter dessa frågor, så måste vi också förklara hur förslagen kan bli förenliga med att kunna leva i hela landet och att vi är beredda att justera ibland annat skattesystemet för att uppnå just detta. Detta är bara några få reformer på några enstaka områden. Mer måste göras på nästan varje område.

Klimatet kan inte vänta. Det är uppenbart för de flesta som just nu träffas i Katowice och diskuterar akuta åtgärder. Lika sant är att klimatkrisen inte kommer vänta på vår nästa partikongress. Socialdemokratin måste vara den ledande kraften i klimatomställningen, inte vara två på bollen. Vi behöver vässa vår klimatpolitik nu.

Mathias Tegnér, riksdagsledamot (S)

 

Märkt , , , , ,

Populism att inte göra politik av vädret

En partiledare sa häromveckan i ett tal i Sölvesborg att det är ”den lägsta formen av populism att göra politik av vädret ett enskilt år”.

Det jag dock nästan helt saknar är diskussionen om klimatet och den är minst lika relevant. Att vädret är extremt vid ett enstaka tillfälle behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremvädret blir vanligare och vanligare, så blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar.

 

 

Det måste vara slut på diskussionen, som handlar om att vad vi gör i Sverige inte spelar någon roll, för det spelar roll. Idag är de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ungefär 11 ton per person i Sverige. För att vi ska klara Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen på under 2 grader Celsius, så behöver vi komma ned till mellan 1-2 ton per person och år. Alltså behöver våra utsläpp halveras ungefär var tionde år, fram till 2050.

Det gör inget om Sverige går före, men framförallt behöver vi bära vår del av bördan. Vi kan inte peka ut USA, Indien eller Kina som klimatbovar, om vi inte gör vårt. Just nu minskar inte de svenska utsläppen, alltså behöver vi göra mer. Så låt oss gärna prata om krishantering och brandflyg för det är oerhört viktiga frågor, men snälla låt oss också prata om minskade utsläpp av växthusgaser.

 

Märkt , , , , ,

Är brandflyg verkligen den viktigaste frågan?

Just nu härjas Sverige svårt av de värsta bränderna i modern tid. Modiga brandmän och frivilliga kämpar för att hålla skogsbränderna i schack, så att de inte sprider sig. Hundratals människor har evakuerats och en del har sett sina hus gå upp i rök. Detta är den värsta branden i modern tid. Senast det begav sig var 2014, då Västmanland brandhärjades. Den branden var då det begav sig, också den värsta branden i modern tid.

Samtidigt som branden brinner har ett antal viktiga diskussioner dykt upp, men där fokus för diskussionen är att vinna billiga politiska poänger. Diskussioner där tyvärr många debattörer skriker så högt de kan och där debatten bara blir ett sammelsurium av påhopp och banaliteter. Kort sagt, inte de bästa förutsättningarna för en sansad diskussion.

Frågorna är viktiga. Hur ser Sveriges krisberedskap ut? Exempelvis, bör Sverige ha egna brandflyg eller räcker samarbetet inom EU? De ”italienska” brandflygen kommer från ERCC, vilket är EU:s civilskyddsmekanism. Var bedömningen från 90-talet rimlig, dvs. att Sverige inte behöver egna brandflyg? Då vi troligen kommer ha mer av extremväder i framtiden, vilka slutsatser ska vi dra av det? Hur mycket kommer behoven öka? Bör vi kanske köpa gemensamma brandflyg med de andra nordiska EU-länderna? Hur ska försvarets resurser användas i samband med civila katastrofer? Viktiga frågor som behöver en sansad diskussion, som inte bara går ut på att svartmåla och förenkla. Jag vill alltså med detta inlägg inte förminska vikten av diskussionen, utan hoppas på en mer sansad ton. Hos vissa debattörer kan allt tolkas som en del i den nära förestående systemkollapsen.

Jag personligen inte är expert på beredskapsfrågor och tänker i allmänhet att det är ett otyg att låtsas vara expert i frågor där du inte är det, men spontant känner jag att de relevanta övergripande frågorna oavsett krisens eller naturkatastrofens art är hur regeringens krisberedskap förhåller sig till MSB:s dito, och slutligen hur förhåller våra centrala myndigheter förhåller sig till de lokala och regionala samordningsansvar som ligger på Länsstyrelserna. Jag är inte säker att Sverige är organiserat på bästa sätt för kris, men tänker att det kan finnas en idé att avvakta att bränderna är släckta innan analysen av krishanteringen börjar.

Det jag dock nästan helt saknar är diskussionen om klimatet och den är minst lika relevant. Att vädret är extremt vid ett enstaka tillfälle behöver inte ha med klimatförändringarna att göra, men när extremvädret blir vanligare och vanligare, så blir det mer relevant att tala om en koppling mellan extremväder och klimatförändringar.

I den bifogade videon påpekar meteorologen Pär Holmgren att en bra bit över hälften av länderna i Europa har slagit värmerekord under de senaste 10-15 år, men extremvädret handlar också om starkare stormar, kraftigare skyfall och ymnigare snöfall. En välbalanserat inslag från 2017 från BBC handlar om, hur sannolikheterna för extremväder har ökat, på grund av klimatförändringar.

Konsekvensen av allt detta är för mig tvåfaldig. Finns det något viktigare än att diskutera brandflyg? Svaret är att framtid krisberedskap är en av de viktigaste frågorna, vilket sommarens bränder visat. Det är en oerhört viktigt fråga hur vår krisberedskap ser ut. Men den borde diskuteras sansat i ljuset av nya hot i klimatförändringarnas spår. Vi måste naturligtvis se över vår krisberedskap, men det bör göras på ett sansat sätt och inte bara handla om bränder utan också andra former av extremväder. Den andra slutsatsen är att den viktigaste frågan igår, idag och imorgon är hur vi kan hitta kraftfulla åtgärder för att minska vår egen klimatpåverkan, samtidigt som vi påverkar andra länder i samma riktning.

Det måste vara slut på diskussionen, som handlar om att vad vi gör i Sverige inte spelar någon roll, för det spelar roll. Idag är de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser ungefär 11 ton per person i Sverige. För att vi ska klara Parisavtalets mål om att hålla uppvärmningen på under 2 grader Celsius, så behöver vi komma ned till mellan 1-2 ton per person och år. Alltså behöver våra utsläpp halveras ungefär var tionde år, fram till 2050.

Det gör inget om Sverige går före, men framförallt behöver vi bära vår del av bördan. Vi kan inte peka ut USA, Indien eller Kina som klimatbovar, om vi inte gör vårt. Just nu minskar inte de svenska utsläppen, alltså behöver vi göra mer. Så låt oss gärna prata om krishantering och brandflyg för det är oerhört viktiga frågor, men snälla låt oss också prata om minskade utsläpp av växthusgaser.

Märkt , , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: