Etikettarkiv: Företagande

19 november, 2020
Lämna en kommentar
Näringspolitik, Politik

En kort rapport från en Särskild utredare

Det har för många framgått med önskvärd tydlighet att trygghetssystemen för företagare har ganska stora brister. Därför var det för mig mycket glädjande att bli utsedd till särskild utredare kring företagares trygghetssystem.

De områden som jag fick i uppgift att utreda var bland annat att utreda hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med inkomst av näringsverksamhet från enskild firma, samt göra en helhetsöversyn av regler och processer kring företagares trygghetssystem.

Utöver detta skulle utredningen titta på den så kallade 55-årsregeln, som innebär att företagare med enskild firma tidigare inte kunnat välja karenstid, vilket företagare i allmänhet kan. (Egenavgiften justeras efter hur valet ser ut). I början av november överlämnade utredningen ett delbetänkande om just 55-årsregeln, där framsidan kan ses nedan.

Framsida till delbetänkandet ,Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare

I grunden måste jag säga att det är otroligt stimulerande att få arbeta med frågor om företagares trygghetssystem. Jag och många med mig tror att det är viktigt att vi har många företagare i Sverige. Det leder till en högre sysselsättning, ett mer diversifierat näringsliv och gör Sverige bättre. Ska vi få fler att bli företagare måste vi hela tiden försöka underlätta för människor att starta och driva företag. Idag är regelverken i många branscher kluriga och myndighetsutövningen stelbent. Detta behöver såklart förändras.

Däremot är det ju viktigt att inte förändra det som är bra i Sverige. Vårt land är i grunden ett av de bästa länderna i världen för att driva företag. God infrastruktur, låg korruption, hög utbildningsnivå, hög teknikanvändning, samt rimliga skatter. Det gör att Sverige hamnar i topp i rankingar över företagsklimat.

Vi ska hela tiden sträva efter att bli bättre, men aldrig göra det genom att underminera det som är bra. Ett område där det finns förbättringspotential är trygghetssystemen. Regelverken är inte anpassade för företagare och blir därför svåra att använda. Detta behöver förändras och därför är jag glad över att fått uppdraget att utreda detta. Den färdiga utredningen ska lämnas över till regeringen i december 2021.

Märkt , , , , ,
5 september, 2020
Lämna en kommentar
Ekonomisk politik, Näringspolitik, Politik, Riksdagen

Omsättningsstödet förlängs!

Vi har fortfarande bara sett början av Coronakrisens ekonomiska effekter. Det är tyvärr sanningen, även om politiken naturligtvis kan göra skillnad. Effekterna både för människor och ekonomi kan inte bedömas med säkerhet idag, men det är uppenbart att den kommande höstbudgeten är väldigt viktig för att nu kick-starta ekonomin.

Därför är det glädjande att regeringen och stödpartierna igår kunde meddela att omställningsstödet för företag förlängs.

Omställningsstödet infördes ju i juni i år och det är ett direktstöd baserat på omsättningstapp och avsåg månaderna mars och april. Syftet med omställningsstödet var att göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Vi vet att många företag som bedriver säsongsverksamhet, exempelvis inom besöksnäringen, under sommaren drabbats mycket hårt, varpå detta är ett mycket efterlängtat besked.

Stödet förlängs därför nu med ytterligare tre månader: maj, juni och juli. För att få stöd för maj, som är en egen stödperiod, krävs ett omsättningstapp på mer än 40 procent jämfört med maj förra året och 50 procent för juni och juli.

Vi vet att tre av fem jobb har tillkommit i små- och medelstora företag. Därför är det viktigt att vi hittar smarta stöd som gör att bärkraftiga företag överlever krisen. Det gör att jobben blir fler och att vi kan bygga samhället starkare.

Märkt , , , , ,
4 juni, 2020
Lämna en kommentar
Politik

Trygghet och företagande

Mycket av regeringens arbete just nu under coronapandemin handlar om att rädda liv. En fråga som riksdagen röstade om igår handlar också om att rädda liv, men på lite längre sikt. Sanningen är nämligen att de fackliga skyddsombudens arbete räddar liv.

Varje vecka dör någon till följd av sitt arbete och var tredje dödsolycka i byggbranschen sker på arbetsplatser där skyddsombud inte har tillträde. I början av året la den socialdemokratiskt ledda regeringen fram ett förslag på riksdagens bord som handlar om en utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud, vilket innebär att de skulle få möjlighet att besöka fler arbetsplatser. Den lokala samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatsen är väsentlig för arbetsmiljöarbetet och den svenska modellen.

Detta förslag fälldes av riksdagen i går. Det är djupt beklagligt att en majoritet i Sveriges riksdag vägrar inse vikten av detta förslag.

Socialdemokraterna röstade för utvidgad tillträdesrätt för regionala skyddsombud, vilket var nej till avslag på propositionen i kammaren.

Varför M, KD, SD, L och C inte ser vikten av detta kan jag inte svara på. Ytterst handlar det om liv och död. Sverigedemokraterna anser till och med att de regionala skyddsombuden borde avskaffas. Det är helt fel väg att gå. Som socialdemokrat är det otänkbart att tumma på arbetsmiljön – särskilt i dessa kristider. Nu mer än någonsin behöver vi säkra arbetsplatser.

Riksdagen röstade ja till att avslå propositionen

I grund och botten är frågan kopplad till ordning och reda på arbetsmarknaden. Många byggarbetsplatser har de regionala skyddsombuden inte tillträde till, eftersom de som arbetar där bara finns i Sverige tillfälligt. Det är orimligt, både för att de är en livsfara för dem som arbetar på dessa arbetsplatser, men också för att det urholkar den svenska modellen.

Om inte spelreglerna på arbetsmarknaden kan upprätthållas som det är tänkt, så är risken stor att ny lagstiftning måste komma till. Det gör spelreglerna på arbetsmarknaden mer tröga och risken är att arbetsmarknaden kommer fungera sämre. därför är detta en reform som också gynnar skötsamma företag och företagsklimatet. Det är synd att högern i Sveriges riksdag ser detta.

Coronakrisen visar med all tydlighet att det lokala arbetsmiljöarbetet är avgörande. Inom äldreomsorgen ser skyddsombuden exempelvis till att medarbetarna har rätt skyddsutrustning och när så inte sker har de skyddsstoppat verksamheten. Konsekvenserna av bristande utrustning är förödande. I frontlinjen mot Covid-19 står hundratusentals anställda inom vård och omsorg som sliter, tar hand om våra nära och kära och räddar liv. De ska aldrig behöva känna sig rädda för att gå till jobbet. Deras insatser är ovärderliga – inte minst i dessa dagar. De ska känna sig trygga på sina arbetsplatser. 

I det starka samhället ska ingen ska behöva bli sjuk, skada sig eller dö av jobbet. Vi socialdemokrater kommer outtröttligt fortsätta kämpa för en trygg och säker arbetsmiljö, för att svenska löntagare ska kunna komma hem efter jobbet – friska och hela. I det arbetet är de regionala skyddsombuden helt avgörande. Därför röstade jag och alla andra socialdemokrater ja till förslaget från regeringen och nej till majoritetens förslag att avslå propositionen.

Märkt , , , , ,
31 augusti, 2015
2 kommentarer
Näringspolitik, Politik, Socialpolitik

Varför är kvinnor oftare sjukskrivna än män?

Då jag blev riksdagsledamot förra hösten råkade jag hamna i Socialförsäkringsutskottet. Inte för att det helt var en slump, men då jag är statsrådsersättare och därmed var en av de sista som ”kom in” eller blev valda, var det ändå ganska mycket en tillfällighet.

Det har nu efter att det första året är avverkat visat sig som en lyckoträff. Utskottet är väldigt brett och arbetar med otroligt viktiga och stora frågor, allt ifrån sjukförsäkring och föräldraförsäkring till pensioner och migrationsfrågor. Själv har jag mest arbetat med sjukförsäkringsfrågor och med tanke på att sjukskrivningarna har ökat sedan 2010 är det oerhört viktiga frågor.

En sak som jag själv inte tycker diskuteras nog är: Varför är vissa yrken mer drabbade av ohälsa än andra och varför är det ofta kvinnoyrken?

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Det är förstås svårt att hitta enkla svar på så komplicerade frågor, men vi måste i alla fall närma oss dem. Ett enkelt svar, allt för enkelt om du frågar mig, är att taken i sjukförsäkringen har inte höjts under det senaste decenniet. Det innebär att den procentuella ersättningen har minskat för de flesta grupper i samhället och då män i allmänhet har högre lön har således det blivit mindre attraktivt att vara sjukskriven, då mäns procentuella ersättning är lägre än kvinnors, som grupper. Problemet med analysen är att den inte tar med ohälsan i ekvationen utan ser enbart sjukfrånvaron som en funktion av ersättningens storlek. Den analysen är alltför enkel, anser jag. Däremot kan detta fenomen säkert påverka på marginalen.

Igår diskuterades frågan i Godmorgon, världen på en bra sätt. Jag måste säga att både forskaren Jan Rydhs analys och Tomas Eneroth (s) sätter huvudet på spiken.

Inslag från Godmorgon, världen – SR

Att kvinnor oftare är sjukskrivna än män torde naturligtvis bero på att vi har en ganska könssegregerad arbetsmarknad och de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro, såsom vård- och omsorgspersonal är yrken med en tydlig kvinnodominans. Förvisso är män på dessa arbetsplatser mindre sjukskrivna än kvinnor, men den totala sjukfrånvaron är högre än andra yrkeskategorier. Det är i sig inte särskilt konstigt, då pressen och stressen på dessa arbetsplatser ökat allt sedan den offentliga sektorn drabbats av stora besparingar under 90-talet. Under de senaste åtta åren har också skattesänkningar gått före satsningar på offentlig sektor, vilket har lett till en ökade press på de som arbetar där. Dessutom har dessa branscher drabbats av ett antal organisationstrender inom New Public Management, som enligt mig verkar leda till större ohälsa bland personalen.

Alltså verkar det finnas två viktiga trender, den ena är att sjukfrånvaron är hög inom vissa branscher av offentliga sektorn och den andra är att kvinnor oavsett bransch har högre sjukfrånvaro än män. För att närma oss den andra frågan måste vi också närma oss livspusslet. Kan kvinnors högre sjukfrånvaro förklaras av att kvinnor generellt också utför en avsevärt större del av det obetalda arbetet i hemmet? Det låter sannerligen inte otroligt att det skulle kunna påverka sjukfrånvaron, tycker jag!

Med tanke på det ovan skrivna måste de långsiktiga lösningarna vara rejäla satsningar på offentlig sektor och stora förändring till förmån för ökad jämställdhet. På kort sikt måste staten lyfta fram de arbetsgivare som gör rätt, men också lyckas förändra de som gör fel. Med tanke på att många av de arbetsgivarna med hög sjukfrånvaro är kommuner och landsting, så är frågan om inte en av framgångsfaktorerna är vad staten, SKL och de fackliga organisationerna kan göra ihop?

Märkt , , , , , , , ,
1 januari, 2015
Lämna en kommentar
Ekonomisk politik, Näringspolitik, Politik

Summering av ett par månader i Riksdagen – Nytt år nya möjligheter

Slutet av varje år har en oemotståndlig dragkraft som frambringar sammanfattningar. Sportåret, det politiska året, kungafamiljens år – det mesta ska uppsummeras.

När jag tänker tillbaka på de senaste månaderna känns de väldigt långa. Jag blev invald i Riksdagen i mitten av oktober. Redan då var känslan att den politiska situationen var väldigt instabil.

Under den allmänna motionstiden lämnade jag in min första motion till Riksdagen, som handlade Om att minska företagens administrativa börda, som jag lämnade in ihop med Ingela Nylund Watz och Serkan Köse.

Tanken är att vi får en effektivare ekonomi och i förlängningen lägre arbetslöshet om det blir enklare att vara företagare. Den gamla regeringen pratade mycket om regelförenklingar, men lyckades inte leverera – enligt företagarna själva. Länk till Näringslivets Regelnämnd. Förhoppningen är att den nya regeringen kan föra frågan vidare, men faktiskt göra det bättre.

Under höstens budgetdebatt gjorde jag också min debut i Riksdagens talarstol och talade om behovet av en höjning av taken i A-kassa och sjukförsäkringar, d.v.s. att både låg-, medel- och höginkomsttagare kan få en given procent (80 %) av sin lön vid arbetslöshet eller sjukdom. Detta är en nyckelfråga om vi vill ha ett gemensamt försäkringssystem.

Under den senaste månaden har ju den stora frågan varit det eventuella extravalet. Utan att fördjupa mig i detta tycker jag att det känns tryggt med Stefan Löfven som statsminister och det är bra för Sverige med mer samarbete, inte mindre.

Avslutningsvis är det väl lägligt att igen tacka för förtroendet att sitta i Riksdagen och med tanke på att jag är den ende Tyresö-bon i Riksdagen hoppas jag kunna fungera som Tyresös Riksdagsledamot. Därför känns det kul att ha varit med och lämnat in motionen Framtidsreformer för Stockholmsregionen med ett antal andra Socialdemokrater från Stockholmsstad och län.

För övrigt blir rödvinssåserna som nu står på spisen strålande – av allt att döma. En med chili för lite drag och en med morötter för sötma.

Märkt , , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: