Etikettarkiv: Företagsklimat

19 november, 2020
Lämna en kommentar
Näringspolitik, Politik

En kort rapport från en Särskild utredare

Det har för många framgått med önskvärd tydlighet att trygghetssystemen för företagare har ganska stora brister. Därför var det för mig mycket glädjande att bli utsedd till särskild utredare kring företagares trygghetssystem.

De områden som jag fick i uppgift att utreda var bland annat att utreda hur sjukpenninggrundande inkomst ska fastställas för företagare med inkomst av näringsverksamhet från enskild firma, samt göra en helhetsöversyn av regler och processer kring företagares trygghetssystem.

Utöver detta skulle utredningen titta på den så kallade 55-årsregeln, som innebär att företagare med enskild firma tidigare inte kunnat välja karenstid, vilket företagare i allmänhet kan. (Egenavgiften justeras efter hur valet ser ut). I början av november överlämnade utredningen ett delbetänkande om just 55-årsregeln, där framsidan kan ses nedan.

Framsida till delbetänkandet ,Utredningen om ett förbättrat trygghetssystem för företagare

I grunden måste jag säga att det är otroligt stimulerande att få arbeta med frågor om företagares trygghetssystem. Jag och många med mig tror att det är viktigt att vi har många företagare i Sverige. Det leder till en högre sysselsättning, ett mer diversifierat näringsliv och gör Sverige bättre. Ska vi få fler att bli företagare måste vi hela tiden försöka underlätta för människor att starta och driva företag. Idag är regelverken i många branscher kluriga och myndighetsutövningen stelbent. Detta behöver såklart förändras.

Däremot är det ju viktigt att inte förändra det som är bra i Sverige. Vårt land är i grunden ett av de bästa länderna i världen för att driva företag. God infrastruktur, låg korruption, hög utbildningsnivå, hög teknikanvändning, samt rimliga skatter. Det gör att Sverige hamnar i topp i rankingar över företagsklimat.

Vi ska hela tiden sträva efter att bli bättre, men aldrig göra det genom att underminera det som är bra. Ett område där det finns förbättringspotential är trygghetssystemen. Regelverken är inte anpassade för företagare och blir därför svåra att använda. Detta behöver förändras och därför är jag glad över att fått uppdraget att utreda detta. Den färdiga utredningen ska lämnas över till regeringen i december 2021.

Märkt , , , , ,
5 september, 2020
Lämna en kommentar
Ekonomisk politik, Näringspolitik, Politik, Riksdagen

Omsättningsstödet förlängs!

Vi har fortfarande bara sett början av Coronakrisens ekonomiska effekter. Det är tyvärr sanningen, även om politiken naturligtvis kan göra skillnad. Effekterna både för människor och ekonomi kan inte bedömas med säkerhet idag, men det är uppenbart att den kommande höstbudgeten är väldigt viktig för att nu kick-starta ekonomin.

Därför är det glädjande att regeringen och stödpartierna igår kunde meddela att omställningsstödet för företag förlängs.

Omställningsstödet infördes ju i juni i år och det är ett direktstöd baserat på omsättningstapp och avsåg månaderna mars och april. Syftet med omställningsstödet var att göra det möjligt för företag att överbrygga den akuta krisen och samtidigt underlätta för företag att ställa om och anpassa sin verksamhet. Vi vet att många företag som bedriver säsongsverksamhet, exempelvis inom besöksnäringen, under sommaren drabbats mycket hårt, varpå detta är ett mycket efterlängtat besked.

Stödet förlängs därför nu med ytterligare tre månader: maj, juni och juli. För att få stöd för maj, som är en egen stödperiod, krävs ett omsättningstapp på mer än 40 procent jämfört med maj förra året och 50 procent för juni och juli.

Vi vet att tre av fem jobb har tillkommit i små- och medelstora företag. Därför är det viktigt att vi hittar smarta stöd som gör att bärkraftiga företag överlever krisen. Det gör att jobben blir fler och att vi kan bygga samhället starkare.

Märkt , , , , ,
13 januari, 2019
Lämna en kommentar
Idrott, Miljöpolitik

Är ett klimatsmart OS möjligt?

Är ett klimatsmart OS möjligt? Frågan kan tyckas löjeväckande för den som har svulstiga spel i Ryssland eller Kina på näthinnan. Men behöver det verkligen vara så?

Sedan de senaste decenniernas olympiska debacle har IOK genomfört ett förändringsarbete, där OS måste förändras. I grund och botten handlar det om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Därför är frågan relevant. Kan kommande Sverige genomföra ett klimatpositivt vinter-OS?

I en mycket intressant debattartikel i Aktuellt Hållbarhet, skriver företrädare för SOK och Sveriges Paralympiska Kommitté, Mats Årjes och Johan Strid, tillsammans med Mattias Goldmann, VD för Fores, om möjligheten att genomföra ett klimatpositivt OS. Den glädjande nyheten är att det inte bara är läpparnas bekännelse, utan en genuin vilja att skapa klimatpositiva spel. Exempelvis handlar det om att inte bara inkludera den direkta påverkan, utan även deltagares och åskådares klimatavtryck. Om Sverige blir arrangör av Vinter-OS 2026 kommer detta bli historiskt.

Det absolut bästa argumentet är dock detta. Det kommer arrangeras Vinter-OS 2026. Det råder inte någon tvivel om att den svenska ansökan är klimatmässigt överlägsen. Då torde det vara rimligt för den klimatengagerade att ställa sig bakom den svenska ansökan och samtidigt verka för att Vinter-OS i Sverige 2026 blir klimatpositivt som utlovat eller med artikelförfattarnas ord: ”alla klimatengagerade krafter (bör) bidra till att Sverige får värdskapet och världen får det klimatledarskap och den klimatinspiration som såväl behövs, med draghjälp av något av de mest inkluderande event som finns idag – Olympiska Spelen och Paralympics.”

Märkt , , , , , ,
31 augusti, 2015
2 kommentarer
Näringspolitik, Politik, Socialpolitik

Varför är kvinnor oftare sjukskrivna än män?

Då jag blev riksdagsledamot förra hösten råkade jag hamna i Socialförsäkringsutskottet. Inte för att det helt var en slump, men då jag är statsrådsersättare och därmed var en av de sista som ”kom in” eller blev valda, var det ändå ganska mycket en tillfällighet.

Det har nu efter att det första året är avverkat visat sig som en lyckoträff. Utskottet är väldigt brett och arbetar med otroligt viktiga och stora frågor, allt ifrån sjukförsäkring och föräldraförsäkring till pensioner och migrationsfrågor. Själv har jag mest arbetat med sjukförsäkringsfrågor och med tanke på att sjukskrivningarna har ökat sedan 2010 är det oerhört viktiga frågor.

En sak som jag själv inte tycker diskuteras nog är: Varför är vissa yrken mer drabbade av ohälsa än andra och varför är det ofta kvinnoyrken?

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Det är förstås svårt att hitta enkla svar på så komplicerade frågor, men vi måste i alla fall närma oss dem. Ett enkelt svar, allt för enkelt om du frågar mig, är att taken i sjukförsäkringen har inte höjts under det senaste decenniet. Det innebär att den procentuella ersättningen har minskat för de flesta grupper i samhället och då män i allmänhet har högre lön har således det blivit mindre attraktivt att vara sjukskriven, då mäns procentuella ersättning är lägre än kvinnors, som grupper. Problemet med analysen är att den inte tar med ohälsan i ekvationen utan ser enbart sjukfrånvaron som en funktion av ersättningens storlek. Den analysen är alltför enkel, anser jag. Däremot kan detta fenomen säkert påverka på marginalen.

Igår diskuterades frågan i Godmorgon, världen på en bra sätt. Jag måste säga att både forskaren Jan Rydhs analys och Tomas Eneroth (s) sätter huvudet på spiken.

Inslag från Godmorgon, världen – SR

Att kvinnor oftare är sjukskrivna än män torde naturligtvis bero på att vi har en ganska könssegregerad arbetsmarknad och de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro, såsom vård- och omsorgspersonal är yrken med en tydlig kvinnodominans. Förvisso är män på dessa arbetsplatser mindre sjukskrivna än kvinnor, men den totala sjukfrånvaron är högre än andra yrkeskategorier. Det är i sig inte särskilt konstigt, då pressen och stressen på dessa arbetsplatser ökat allt sedan den offentliga sektorn drabbats av stora besparingar under 90-talet. Under de senaste åtta åren har också skattesänkningar gått före satsningar på offentlig sektor, vilket har lett till en ökade press på de som arbetar där. Dessutom har dessa branscher drabbats av ett antal organisationstrender inom New Public Management, som enligt mig verkar leda till större ohälsa bland personalen.

Alltså verkar det finnas två viktiga trender, den ena är att sjukfrånvaron är hög inom vissa branscher av offentliga sektorn och den andra är att kvinnor oavsett bransch har högre sjukfrånvaro än män. För att närma oss den andra frågan måste vi också närma oss livspusslet. Kan kvinnors högre sjukfrånvaro förklaras av att kvinnor generellt också utför en avsevärt större del av det obetalda arbetet i hemmet? Det låter sannerligen inte otroligt att det skulle kunna påverka sjukfrånvaron, tycker jag!

Med tanke på det ovan skrivna måste de långsiktiga lösningarna vara rejäla satsningar på offentlig sektor och stora förändring till förmån för ökad jämställdhet. På kort sikt måste staten lyfta fram de arbetsgivare som gör rätt, men också lyckas förändra de som gör fel. Med tanke på att många av de arbetsgivarna med hög sjukfrånvaro är kommuner och landsting, så är frågan om inte en av framgångsfaktorerna är vad staten, SKL och de fackliga organisationerna kan göra ihop?

Märkt , , , , , , , ,
1 januari, 2015
Lämna en kommentar
Ekonomisk politik, Näringspolitik, Politik

Summering av ett par månader i Riksdagen – Nytt år nya möjligheter

Slutet av varje år har en oemotståndlig dragkraft som frambringar sammanfattningar. Sportåret, det politiska året, kungafamiljens år – det mesta ska uppsummeras.

När jag tänker tillbaka på de senaste månaderna känns de väldigt långa. Jag blev invald i Riksdagen i mitten av oktober. Redan då var känslan att den politiska situationen var väldigt instabil.

Under den allmänna motionstiden lämnade jag in min första motion till Riksdagen, som handlade Om att minska företagens administrativa börda, som jag lämnade in ihop med Ingela Nylund Watz och Serkan Köse.

Tanken är att vi får en effektivare ekonomi och i förlängningen lägre arbetslöshet om det blir enklare att vara företagare. Den gamla regeringen pratade mycket om regelförenklingar, men lyckades inte leverera – enligt företagarna själva. Länk till Näringslivets Regelnämnd. Förhoppningen är att den nya regeringen kan föra frågan vidare, men faktiskt göra det bättre.

Under höstens budgetdebatt gjorde jag också min debut i Riksdagens talarstol och talade om behovet av en höjning av taken i A-kassa och sjukförsäkringar, d.v.s. att både låg-, medel- och höginkomsttagare kan få en given procent (80 %) av sin lön vid arbetslöshet eller sjukdom. Detta är en nyckelfråga om vi vill ha ett gemensamt försäkringssystem.

Under den senaste månaden har ju den stora frågan varit det eventuella extravalet. Utan att fördjupa mig i detta tycker jag att det känns tryggt med Stefan Löfven som statsminister och det är bra för Sverige med mer samarbete, inte mindre.

Avslutningsvis är det väl lägligt att igen tacka för förtroendet att sitta i Riksdagen och med tanke på att jag är den ende Tyresö-bon i Riksdagen hoppas jag kunna fungera som Tyresös Riksdagsledamot. Därför känns det kul att ha varit med och lämnat in motionen Framtidsreformer för Stockholmsregionen med ett antal andra Socialdemokrater från Stockholmsstad och län.

För övrigt blir rödvinssåserna som nu står på spisen strålande – av allt att döma. En med chili för lite drag och en med morötter för sötma.

Märkt , , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: