Etikettarkiv: Jämställdhet

Vill du att ditt barn ska spela ishockey?

Jag ska börja med att vara ärlig. Jag har en dröm. Jag har en dröm om att min son Jonathan ska börja spela hockey. Förhoppningsvis kommer jag att klara att inte pressa honom, utan att han liksom jag vill hålla på med hockey, då det är en fantastisk sport. Han ska naturligtvis bestämma sin egen väg i livet. Det är hans val inte mina.

Trots detta har jag sedan åratal tillbaka försökt förklara och ibland övertala min fantastiska fru Maria om idrottens alla karaktärsdanande inslag. Hur det skulle vara en gåva att Jonathan spelade ishockey, eftersom jag själv har fått så mycket från denna härliga idrott.

Samtidigt är det färre andel barn som börjar spela ishockey, helst om en drar ut tidshorisonten ett par decennier. Dessutom slutar alltför många i tidiga år inom ishockeyn, men också andra idrotter.

När min fru ibland anför det hon har uppfattat från annat håll, som att ishockey är dyrt och att idrotten tar mycket tid, samt att den är ganska grabbig, så brukar jag stolt berätta om hur många vi är som arbetar för att ishockeyn har och fortsatt ska förändras. Att ishockey ska vara en idrott för alla. En idrott med värden som tillhör 21-århundradet. En idrott för alla barn oavsett om du är kille eller tjej, oavsett var dina barn är födda.

Jag är stolt över den förändring som har skett inom ishockeyn under ett antal år. Men sanningen är att jag ibland känner tveksamhet själv kring om min son borde spela ishockey. Jag berättar det inte för min fru, men när demonerna kommer fram om natten är jag inte alltid lika säker. När jag hör gubbgänget, som egentligen önskar att allt skulle förbli som det varit i decennier. Gubbgänget som inte tycket ordet ”hora” är en sexistisk kränkning utan ett ”yrke”.

Efter helgens konvulsioner känner jag igen tveksamhet. För er som inte följer ishockeyn på daglig basis så kallade en spelare i Malmö Red Hawks en spelare i motståndarlaget ”din jävla horunge”. Enligt reglerna ska detta ge ishockeyns grövsta straff, Match Penalty, då han uttrycker sig sexistiskt. Helt rimligt, enligt mitt sätt att se saken och spelaren fick också två matchers avstängning. Nu har dock ett antal av ishockeyns förstå-sig-på-are gått man ur huse och attackerat ömsom domaren ömsom reglerna. I Aftonbladet skriver Mats Wennerholm på temat att domarna inte ska vara moralpolis att ”det sägs värre saker än det malmöspelaren vräkte ut sig på en hockeyis.” Wennerholm fortsätter sedan tankegången om moralpolis på följande sätt: ”Och jag gillar inte tanken på att hockeydomarna ska vara någon sorts moralpolis som ska bedöma vad som är rimligt språkbruk eller inte. Det sägs alltid saker i stridens hetta och jag tror spelarna är vuxna nog att ta det för vad det är.” Malmö Redhawks sportchef, tillika den straffade spelarens far, menar att straffet är orimligt. Han förklarar till SVT att ”Man kan fråga sig var gränsen går och vad som är kränkande. Om jag säger ‘bögjävel’ till dig på isen, då skrattar man ju bort det.” Under söndagen gick även Djurgårdens tränare Robert Ohlsson ut och försvarade denna typ av språkbruk ”i stridens hetta”.

Jag brukar alltid försöka sälja in ishockey till min fru, genom att förklara att en lär sig att skilja på rätt och fel, en lär sig disciplin. Men hur ska en ung kille eller tjej kunna lära sig rätt och fel om inte SHL:s regler är samma som för resten av idrotten och samhället? Ska SHL och resten av ishockeyn ha olika regler? Ska resten av ishockeyn ha nolltolerans mot sexism och rasism, men inte SHL? Hur ska ishockeyn kunna attrahera fler flickor att spela ishockey, om vi samtidigt accepterar sexism? Hur ska ishockeyn kunna attrahera fler barn med föräldrar som har rötter i andra delar av världen, om vi accepterar rasism? Hur ska vi kunna få fler homosexuella att känna sig hemma i ishockeyn, om ”bögjävel” är ett rimligt sätt att uttrycka sig på rinken?

Som jag ser det måste SHL vara tydliga. Det är inte upp till domaren, om sexistiska eller rasistiska uttalanden ska leda till Match Penalty och avstämning. Det är inte som Niklas Vikegård säger, upp till domarens ”bollsinne”. Om någon kallar någon för ”jävla horunge” ska det rendera regelbokens hårdaste straff. Punkt! Jag vänder mig kraftigt mot att pressen ska hamna på domaren i detta fall, som faktiskt följt regelverkets intentioner. SHL och Svenska ishockeyförbundet bör snarare vara tydliga med motsatsen. Den domare som inte utdömer Match penalty för sexistiska och rasistiska uttalanden är olämplig att döma SHL och kommer omedelbart skiljas från sitt uppdrag.

Jag älskar ishockey och det finns ingen plats som jag har spenderat en så stor del av mitt liv som i en ishall. De matcher som jag dömt och spelat har varit otroligt viktiga för dem som har deltagit. Om barn, ungdomar och vuxna i tusentals matcher runt om i vårt land klarar att spela utan att kränka varandra med sexism och rasism, varför ska vi inte kräva detsamma av de som spelar i SHL, de som är bäst, både fysiskt och mentalt?

 

#shl #sylvegård #hockeyföralla

Märkt , , , , , , , , , ,

Varför är kvinnor oftare sjukskrivna än män?

Då jag blev riksdagsledamot förra hösten råkade jag hamna i Socialförsäkringsutskottet. Inte för att det helt var en slump, men då jag är statsrådsersättare och därmed var en av de sista som ”kom in” eller blev valda, var det ändå ganska mycket en tillfällighet.

Det har nu efter att det första året är avverkat visat sig som en lyckoträff. Utskottet är väldigt brett och arbetar med otroligt viktiga och stora frågor, allt ifrån sjukförsäkring och föräldraförsäkring till pensioner och migrationsfrågor. Själv har jag mest arbetat med sjukförsäkringsfrågor och med tanke på att sjukskrivningarna har ökat sedan 2010 är det oerhört viktiga frågor.

En sak som jag själv inte tycker diskuteras nog är: Varför är vissa yrken mer drabbade av ohälsa än andra och varför är det ofta kvinnoyrken?

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Sjukpenningtalet 1994-2011 kvinnor och män

Det är förstås svårt att hitta enkla svar på så komplicerade frågor, men vi måste i alla fall närma oss dem. Ett enkelt svar, allt för enkelt om du frågar mig, är att taken i sjukförsäkringen har inte höjts under det senaste decenniet. Det innebär att den procentuella ersättningen har minskat för de flesta grupper i samhället och då män i allmänhet har högre lön har således det blivit mindre attraktivt att vara sjukskriven, då mäns procentuella ersättning är lägre än kvinnors, som grupper. Problemet med analysen är att den inte tar med ohälsan i ekvationen utan ser enbart sjukfrånvaron som en funktion av ersättningens storlek. Den analysen är alltför enkel, anser jag. Däremot kan detta fenomen säkert påverka på marginalen.

Igår diskuterades frågan i Godmorgon, världen på en bra sätt. Jag måste säga att både forskaren Jan Rydhs analys och Tomas Eneroth (s) sätter huvudet på spiken.

Inslag från Godmorgon, världen – SR

Att kvinnor oftare är sjukskrivna än män torde naturligtvis bero på att vi har en ganska könssegregerad arbetsmarknad och de yrkesgrupper som har högst sjukfrånvaro, såsom vård- och omsorgspersonal är yrken med en tydlig kvinnodominans. Förvisso är män på dessa arbetsplatser mindre sjukskrivna än kvinnor, men den totala sjukfrånvaron är högre än andra yrkeskategorier. Det är i sig inte särskilt konstigt, då pressen och stressen på dessa arbetsplatser ökat allt sedan den offentliga sektorn drabbats av stora besparingar under 90-talet. Under de senaste åtta åren har också skattesänkningar gått före satsningar på offentlig sektor, vilket har lett till en ökade press på de som arbetar där. Dessutom har dessa branscher drabbats av ett antal organisationstrender inom New Public Management, som enligt mig verkar leda till större ohälsa bland personalen.

Alltså verkar det finnas två viktiga trender, den ena är att sjukfrånvaron är hög inom vissa branscher av offentliga sektorn och den andra är att kvinnor oavsett bransch har högre sjukfrånvaro än män. För att närma oss den andra frågan måste vi också närma oss livspusslet. Kan kvinnors högre sjukfrånvaro förklaras av att kvinnor generellt också utför en avsevärt större del av det obetalda arbetet i hemmet? Det låter sannerligen inte otroligt att det skulle kunna påverka sjukfrånvaron, tycker jag!

Med tanke på det ovan skrivna måste de långsiktiga lösningarna vara rejäla satsningar på offentlig sektor och stora förändring till förmån för ökad jämställdhet. På kort sikt måste staten lyfta fram de arbetsgivare som gör rätt, men också lyckas förändra de som gör fel. Med tanke på att många av de arbetsgivarna med hög sjukfrånvaro är kommuner och landsting, så är frågan om inte en av framgångsfaktorerna är vad staten, SKL och de fackliga organisationerna kan göra ihop?

Märkt , , , , , , , ,

Bort med den bortre tidsgränsen

I mitten av februari fick jag en debattartikel publicerad om Ulf Kristerssons track record som Socialförsäkringsminister. Den handlar bland annat om hur kostnaden för sjukförsäkringen ökat med 12 miljarder kronor sedan 2010, samt om behovet att ta bort den bortre tidsgränsen.

Att diskutera Ulf Kristerssons track record är av nödvändighet inte särskilt framåtsyftande, men problemet är att det idag finns en majoritet i riksdagen för att ha den bortre tidsgränsen kvar.

Som jag skriver i artikeln är det förstås inte så att alla har blivit sjuka på grund av den bortre tidsgränsen, men problemet är att borgerliga politiker då och idag verkar tro att den är en mirakelmedicin. Införandet av tidsgränserna fungerat som ett hinder för att införa verkliga åtgärder för att få ner sjuktalen. Vi vet att kvinnor i allmänhet och kvinnor i omsorgsyrken i synnerhet är överrepresenterade i sjukskrivningsstatistiken. Riktiga reformer för jämställdhet och fler händer i vård och omsorg skulle till exempel kunna göra något för att minska ohälsan i samhället.

Förutom att ett borttagande av tidsgränsen skulle vara bra för de sjuka som förhoppningsvis skulle kunna fokusera på att bli friska, så tror jag också att det skulle vara bra för att svenskarna i allmänhet behöver få tillbaka förtroendet för våra sjukförsäkringar.

Min debattartikel i SVD

Märkt , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: