Kategoriarkiv: Idrott

12 januari, 2024
Lämna en kommentar
Idrott, Personligt, Politik

Reglerna för sponsring duger inte

Under flera år har det varit uppenbart att sponsringen i Sverige inte är jämställd. En oproportionerlig andel går till herridrott framför damidrott. Orsakerna till detta är flera. Elitidrott för herrar har ett stort försprång framför Elitidrott för damer, både gällande åskådare och sportsligt. Här behöver fler företag ta sitt ansvar och sponsra jämställt, tycker jag.

Dock är en stor del av problemet dagens skatteregler. I grunden är skattelagstiftningen väldigt generellt hållen. Det problem som växt fram är den svenska rättspraxisen. Fler och fler företag vill sponsra jämställt, det vill säga många företag som velat sponsra dam- och herridrott på ett likvärdigt sätt har inte getts avdrag för sponsring till kvinnors idrott, då skatteverkets modeller inte tar höjd för vikten av jämställdhet. Det är naturligtvis orimligt att regelverk för sponsring motverkar jämställdhet.

Även om det är uppenbart att reglerna idag inte är lämpliga, så är det inte självklart hur problemet ska lösas. Väljer riksdagen att försöka hantera detta med särlagstiftning, så torde nya problem skapas. Det enklaste skulle vara om skatteverket såg över om deras modeller verkligen håller, då de alltför mycket tar sin utgångspunkt i antal individer som ser exempelvis ett idrottsevenemang.

En annan väg att lösa problemet är att regeringen tillsätter en utredning kring hur detta kan lösas. Frågan kan tyckas liten, men den är central för att skapa en mer jämställd idrott. I grunden är det orimligt att staten motverkar jämställdhet med sina regler.

När nuvarande regering nu utreder frågan om ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet, så hade detta vara naturligt att inkludera frågan om sponsring i utredningen. Tyvärr verkar inte regeringen alls se problemet. När jag ställde frågan till finansministern i en skriftlig fråga (https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/avdragsratt-for-sponsring-och-reglernas-effekt-pa_hb11334/), så fick jag följande svar:

”Utgifter för sponsring och utgifter för gåvor hanteras på olika sätt i inkomstskattelagen. Medan utgifter för sponsring som en juridisk person har för att förvärva och bibehålla inkomster får dras av ses utgifter för gåvor som privata levnadskostnader som inte får dras av. Med hänsyn till avdragsförbudet för gåvor har utredaren fått i uppdrag bl.a. att ta fram förslag på hur ett skatteincitament för gåvor från juridiska personer bör utformas. Eftersom juridiska personer redan får göra avdrag för utgifter för sponsring för att förvärva och bibehålla inkomster har frågan om avdragsrätt för sponsring inte inkluderats i utredningen som ska lämna förslag på ett skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet.”

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/skriftlig-fraga/avdragsratt-for-sponsring-och-reglernas-effekt-pa_hb11334/

Jag tycker de flesta partierna behöver fundera på varför denna situation har uppstått, mitt eget parti inkluderat. Men det är verkligen beklagligt att regeringen utreder angränsande frågor och inte ens verkar förstå problemet. Jag trodde året var 2024.

Märkt , , , , ,
24 mars, 2021
Lämna en kommentar
Idrott, Personligt

Jompas årsdag

För ett år sedan gick en stor människa, fotbollsspelare och stockholmare ur tiden. Såhär på årsdagen skulle jag vilja skriva några ord om Jompa, som jag tyvärr aldrig fick chansen att träffa själv.

När John ”Jompa” Eriksson avled 24:e mars 2020, skrev man följande på DIF:s hemsida. Som person med både stort idrotts- och djurgårdshjärta är det svårt att bortse från Jompa och vad han har betytt.

Jag älskar framförallt slutet i texten på Djurgårdens hemsida som säger följande:

 Ett annat kärt minne från tiden som aktiv är utlandsresorna som fotbollslaget gav sig ut på under 50-talet – långt innan charterresornas tid. Det blev långa turnéer både till Japan, Kina, Sovjet (där Djurgården var det första fotbollslaget från väst efter andra världskriget) och Amerika.

– Den allra roligaste resan var den till Japan. Där skulle vi inte bara spela fotboll utan även ishockey. Vi hade lovat att vara med i en vänskapsmatch och tagit med oss skridskor från Sverige, men snart förstod vi att matchen annonserades som landskamp mellan Japan och Sverige. Djurgårdens fotbollslag skulle alltså spela mot Japans landslag i ishockey. Vi hade ingen ordentlig utrustning, utan fick göra egna skydd av hopvikta tidningar. Sven Tumba och “Cacka” Andersson spelade lyckligtvis även hockey i högsta serien och det räckte. Till slut stod vi som segrare med siffrorna 9-5, berättade Jompa.

Därför vill jag i all ödmjukhet, trots att jag inte är rätt person att berätta historier om Jompa, lyfta fram denna djurgårdare, född i Katarina församling (en ypperlig kombo om jag får säga det själv).

https://www.sydkusten.es/sk/96/a/11808/jompa-har-fortfarande-manga-bollar-i-luften

Märkt , ,
18 mars, 2021
Lämna en kommentar
Idrott, Inrikespolitik, Politik

Några tankar i Tyresö Nyheter om rån

I senaste numret av Tyresö Nyheter skrev jag några rader kring min oro över de ökande ungdomsrånen. Läs gärna krönikan, antingen via länken eller nedan.

Tyresö Nyheter nr. 2, 2021 – sidan 6

Jämfört med moderna skolor i nytänkande ljuddämpande material känns Forellskolan som en historisk kvarleva från förra årtusendet. Ljudnivån var hög och utseendet gjorde att man kände sig liten. Med sin tegelfasad, öppna våningsplan och stengolv var Forellskolan dock en spännande fysisk plats, som jag kände nostalgi inför då skolan revs 2013.

När jag själv var i tonåren och spenderade mina dagar på Forellskolan och senare Tyresö gymnasium, ökade personrånen kraftigt. 90-talet var på många sätt en konfliktfylld tid, som liknar vår samtid idag. Det som skiljer perioderna åt, tycker jag, är att det fanns en tydligare krisinsikt då. Under 00-talet sjönk personrånen för att nu nå nya oroande höjder. Utvecklingen är dessutom kraftigt negativ. 2013 anmäldes 1 002 rån mot ungdomar under 18 år. 2019 var siffran 2 489. I trygghetsundersökningar från Brå (Brottsförebyggande rådet) uppger över 5 procent eller var 20:e pojke mellan 16-19 år att de har blivit utsatta för ett rån under året.

Jag känner mig säker på att om lika många vuxna hade blivit rånade, så hade vi inte varit så passiva. På Brå arbetar flera enheter med att kartlägga och förebygga ungdomsrånen, men samtidigt behöver hela samhället gör allt vad vi kan för att bryta utvecklingen. Det gör mig faktiskt lite irriterad att det är så många som är beredda att erbjuda sina egensnickrade lösningar på Facebook, samtidigt som det är så få som vill vara med och nattvandra så att Tyresö nattvandrare håller på att läggas ned.

Som riksdagsledamot ställde jag frågan till inrikesminister Mikael Damberg: Vad gör regeringen för att hantera de ökande ungdomsrånen. Det var naturligtvis glädjande att höra att regeringen tar frågan på allvar, satsar stort på fler poliser, samt ökar resurserna till Sveriges kommuner. Samtidigt är jag övertygad om att ska vi få bukt med ungdomsrånen, så måste hela samhället hjälpas åt.

Vi behöver fler närpoliser, fler utryckande poliser. Det behövs förebyggande insatser som socialsekreterare, fältassistenter och mer resurspersonal i skolan. Samhället behöver bli bättre på att informera föräldrarna om vad deras barn gör, för att de ska ha en rimlig chans att ta sitt föräldraansvar. Jag tror vi behöver fler trygghetskameror och fler som nattvandrar. Vi behöver fler föräldrar som engagerar sig i idrottsrörelsen, som vi vet ofta håller unga borta från dåliga miljöer. Det behövs kort sagt fler som bryr sig i verkligenheten och färre som förfasar sig på Facebook. 

Varken yrkeskriminella eller ungdomsgäng ska få ta vår kommun eller vårt land som gisslan. Det handlar i grunden om en ganska liten grupp människor, som skapar stor otrygghet och oro. Därför är det viktigt att det finns en enighet bland oss medborgare att vi behöver ett starkare samhälle och ett tryggare Tyresö och Sverige. Samtidigt är det lika viktigt att inte låta tyckare med enkla lösningar få sätta dagordningen. Vi behöver både fler poliser och en polisstation i vår kommun, men samtidigt behöver vi också en starkare och jämlikare skola, där alla får chansen att lyckas i livet. 

Jag tror faktiskt att vi behöver lite mer av det hårda arbete som jag uppfattade fanns i och omkring Forellskolan på 90-talet för att få ungdomar på vift att komma på rätt kurs igen. Vi behöver lite mer Forellskolan. Ja, inte den vackra men dysfunktionella byggnaden, utan engagemanget.

Märkt , , , , , , , , , ,
26 september, 2020
Lämna en kommentar
Idrott, Personligt, Riksdagen

Tyresös röst i riksdagen

I september begick jag en ny krönika i Tyresö Nyheter. Fokus är på att det är glädjande att det styrande samarbetet i kommunen, Tillsammans för Tyresö (S-L-MP) sedan dag ett fokuserat på att göra kommunen tryggare. Samtidigt är jag övertygad om att vi alla måste göra vårt bästa för att skapa trygghet. Läs gärna och kommentera!

Som ung testade jag olika idrotter. En som jag tyvärr slutade med alldeles för tidigt var schack. Egentligen älskade jag både spänningen i spelet och stämningen i Nyboda skolas matsal, där vi spelade under ledning av Bollmora schackklubbs mycket engagerade ledare Svante Wedin.

När jag ser ut över samhället och debatten idag känns det som om alla nyanser är borta och det enbart finns två färger: svart och vit. Det är ett stort problem, för när vi ser världen så, riskerar vi att ta konstiga och felaktiga beslut.

Detta år har präglats av en rad uppmärksammade brott kopplad till organiserad kriminalitet, gäng och utanförskapsområden. Det påverkar både de ungdomar som sugs in i brottslighet, men framförallt tryggheten i Sverige i stort och i dessa förorter i synnerhet. Under det senaste året har också Tyresö drabbats: Ett kriminellt ungdomsgäng på Granängsringen gör att många inte vågar gå ut. Droghandeln vid Alléplan sker öppet och boende tvingas bevittna narkotikan byta händer från köksfönstret. Bilister har under pistolhot blivit av med sin bil, både vid McDonalds och vid Trollbäckens IP. Detta måste få ett stopp.

Jag är glad att  S, L och MP, som styr Tyresö, har tagit dessa frågor på allvar. Efter valet 2018 tillsatte de en grupp som arbetar med tryggheten vid Granängsringen, de har ökat antalet väktare, nu anställs fältassistenter och en ansökan om övervakningskameror är inskickad. Men trygghet skapas också genom förebyggande arbete. Att skolpengen nu höjts för första gången på mycket länge ger skolorna bättre förutsättningar att arbeta förebyggande.

Det är också glädjande att regeringen lagt fram runt 50 lagförslag kopplat till organiserad brottslighet, såsom skärpt straff för grovt vapenbrott, vilket femfaldigat antalet som häktas på sådana misstankar. Skärpt straff för mord, grov misshandel, grovt olaga hot, grovt rån, grov utpressning, är några exempel. Regeringen har förenklat regelverket för användande av övervakningskameror.

Platserna på polisutbildningen tredubblats och vi är på god väg att nå 10 000 nya poliser till 2024. Polisen får nu också nya verktyg genom ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, hemlig dataavläsning,  husrannsakan, obligatorisk häktning för brott i gängmiljöer, snabbförfarande i brottsmål och automatisk kameraavläsning i gränsområden.

Men för få stopp måste vi alla bidra till vår gemensamma trygghet. Vi behöver vi hjälpas åt. Nattvandra. Visa civilkurage när vi möter brottslighet. För det ligger något i ordspråket ”det behövs en hel by för att uppfostra ett barn”. Nu behöver hela samhället hjälpas åt för att skapa trygghet. Precis som i schack kan inte en pjäs vinna ensam, utan flera behöver samarbeta för att lyckas. Detsamma gäller kampen mot organiserad brottslighet och ungdomsgäng.

För den som vill läsa hela Tyresö Nyheters septemberupplaga, så finns den som pdf, här.

Märkt , , , , ,
26 augusti, 2019
Lämna en kommentar
Fotboll, Idrott, Personligt

Atletico spanska mästare i år

Atletico Madrid har under de senaste åren gjort flera bra säsonger, även om de inte riktigt lyckats aspirera på guldet i La Liga, sedan vinsten 2014. I år har de sett mer spännande ut än de senaste åren och försäsongen har gått som på räls. Detta har gjort att de igen finns med i snacket om vem som tar hem La Liga säsongen 2019/2020.

En av orsakerna är Atleticos köp av underbarnet Joao Felix, en extremt lovande anfallare. På Friends härom veckan visade han tydligt var skåpet skulle stå, genom att göra två mål. Orden i pressen hart också varit stora, exempelvis här i Expressen efter matchen på Friends.

Efter två omgångar leder ”Atleti” också ligan delat med Sevilla. Kort sagt ser det väldigt bra ut. Samtidigt är inte jag säker på att det är Joao Felix som är nyckeln. Som så ofta värderas anfallsspelare oproportionerligt högt i fotboll. Nästan alla talade om Leo Messi, när Barcelona vann La Liga i stor stil förra året, men nästan ingen nämnde en av världens bästa målvakter Ter Stegen som var en viktig del av Barcelonas seger. Samma sak gäller Ateltico i år. Jag tror på guld, men inte på grund av Joao Felix eller anfallet, utan snarare för att i Atleticos mål spelar en annan världsmålvakt, nämligen Oblak. Inför året har också två ytterbackar införskaffats, Lodi och Trippier. Båda med känsliga fötter, som kommer leverera målgivande passningar en massé. Oblak, Lodi och Trippier är trion som gör att jag tror på ett rödvitt guld till den spanska huvudstaden när säsongen är slut.

Den som lever får se!

Märkt , ,
2 augusti, 2019
2 kommentarer
Bostadspolitik, Idrott, Personligt, Politik, Riksdagen

Kan barn bullra?

I grunden är det naturligtvis positivt att Plan- och bygglagen och Plan- och byggförordningen reglerar byggande för att minska de negativa hälsoeffekterna av buller. Det är också rimligt att Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för industri- och verksamhetsbuller och att Boverket har tagit fram riktvärden för buller. Trots detta är det för mig långt ifrån uppenbart, snarare konstigt, att ljud från glada idrottande barn, ska träffas av en dylik reglering. Kan barn verkligen bullra?

Bakgrunden till det jag skriver är en dom från Mark- och miljödomstolen, som riskerar barnidrotten på Boovallen i Nacka, vilket bland annat Aftonbladet skrivit om i artikeln, ”Ingen stad kommer kunna ha idrottsplatser”. Artister som Niklas Strömstedt har på twitter, i mitt tycke mycket rimligt, förklarat det märkliga i domen och det märkliga i de klagande grannarnas beteende. I en tid då människor rör sig mindre och idrottandet minskar, samtidigt som övervikten ökar, blir detta extra märkligt. En god och jämlik hälsa, regeringens proposition om den nya folkhälsopolitiken säger tydligt: ”Den nationella idrottspolitiken bygger på en tydlig strävan att i samhällsplanering, i skolans arbete och i andra
sammanhang uppmuntra och ge möjligheter till barns, ungdomars och
vuxnas motion och idrott i syfte att främja en god folkhälsa.” Denna dom går såklart i en helt annan rikting.

Även om jag inte är någon jurist, så återfinns den relevanta lagstiftningen för denna dom, i Miljöbalkens nionde kapitel, där det talas om olägenhet för människors hälsa. Jag tycker detta säger någonting om hur absurt detta är. Miljöbalkens nionde kapitel handlar om ”Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd” och att idrottsplatser kan komma att stänga eller begränsa sin verksamhet med detta lagrum som grund känns helt vansinnigt. När Miljöbalken infördes begreppet ”olägenhet för människors hälsa” som finns i kap. 9 §3. Det ersatte ett äldre uttryck nämligen ”sanitär olägenhet”, vilket återfanns i gamla hälsoskyddslagen. I min värld kan buller från trafik och industri vara en sanitär olägenhet, men knappast från en idrottsplats. Det framgår också tydligt i förarbetena, bla i propositionen, att bedömningen om buller ska anses vara en olägenhet, ska utgå från ”vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte enbart baseras på en enskild persons
reaktion i det enskilda fallet”. Vidare talas det om evidens för olägenhet. Kort sagt, jag är mycket tveksam till att människor i allmänhet anser att ljud från en idrottsplats är en olägenhet och i Naturvårdsverkets dokument är det omöjligt att hitta hänvisningar till forskning som visar på hälsovådliga effekter av ljudet från en idrottsplats.

Naturvårdsverket har i den ovan nämnda vägledningen satt gränsvärdena för buller vid 45 dBA på kvällar och helger. Dock står det uttryckligen i denna vägledning: ”Vägledningen är inte framtagen för buller från lek och idrottsutövning eller för musik och sorl från restauranger och evenemang såsom konserter, idrottstävlingar med mera.” Är det bara jag som blir förvirrad när denna vägledning används av Miljödomstolen?

Om jag förstått det hela rätt så är den juridiska kopplingen mellan  miljöbalkens skrivningar om olägenhet till Naturvårdsverkets vägledning om gränsvärden, den kunskapssammanställning som verket tagit fram 2013. Det som är utmaningen är att denna sammanställning enbart handlar om trafik- och industribuller. Är det verkligen uppenbart att hälsoeffekterna av ljud från en hamn och från lekande barn är identiska? Det är de såklart inte och det är också därför vägledningen också tydligt stipulerar att den inte är relevant. Domstolen noterar också detta, men fortsätter likväl att hänvisa till dessa riktlinjer när de konstaterar att det behövs skyddsåtgärder för buller. Hade inte det rimliga varit att konstatera att det inte finns någon evidens för att ”buller” från barn inte är en olägenhet för människor i allmänhet och därefter förpassat de klagande grannarnas skrivelse där den hör hemma: I papperskorgen!

Märkt ,
13 juli, 2019
Lämna en kommentar
Idrott, Politik, Uncategorized

Borde spelreklamen förbjudas?

För varje dag som går, så känns det tydligt att spelbranschen inte klarar att reglera sig själva och att utvecklingen går åt fel håll.

Här kommer några av mina reflektioner och en länk till den motion som min kollega Markus Selin och jag skrev för ett år sedan.

 

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ordna-och-begransa-spelreklamen-i-sverige_H6021777

 

 

Märkt ,
13 januari, 2019
Lämna en kommentar
Idrott, Miljöpolitik

Är ett klimatsmart OS möjligt?

Är ett klimatsmart OS möjligt? Frågan kan tyckas löjeväckande för den som har svulstiga spel i Ryssland eller Kina på näthinnan. Men behöver det verkligen vara så?

Sedan de senaste decenniernas olympiska debacle har IOK genomfört ett förändringsarbete, där OS måste förändras. I grund och botten handlar det om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Därför är frågan relevant. Kan kommande Sverige genomföra ett klimatpositivt vinter-OS?

I en mycket intressant debattartikel i Aktuellt Hållbarhet, skriver företrädare för SOK och Sveriges Paralympiska Kommitté, Mats Årjes och Johan Strid, tillsammans med Mattias Goldmann, VD för Fores, om möjligheten att genomföra ett klimatpositivt OS. Den glädjande nyheten är att det inte bara är läpparnas bekännelse, utan en genuin vilja att skapa klimatpositiva spel. Exempelvis handlar det om att inte bara inkludera den direkta påverkan, utan även deltagares och åskådares klimatavtryck. Om Sverige blir arrangör av Vinter-OS 2026 kommer detta bli historiskt.

Det absolut bästa argumentet är dock detta. Det kommer arrangeras Vinter-OS 2026. Det råder inte någon tvivel om att den svenska ansökan är klimatmässigt överlägsen. Då torde det vara rimligt för den klimatengagerade att ställa sig bakom den svenska ansökan och samtidigt verka för att Vinter-OS i Sverige 2026 blir klimatpositivt som utlovat eller med artikelförfattarnas ord: ”alla klimatengagerade krafter (bör) bidra till att Sverige får värdskapet och världen får det klimatledarskap och den klimatinspiration som såväl behövs, med draghjälp av något av de mest inkluderande event som finns idag – Olympiska Spelen och Paralympics.”

Märkt , , , , , ,
6 december, 2018
1 kommentar
Idrott

Vinter-OS i Sverige är en bra idé

OSDe som känner mig vet att jag är en obotlig sportentusiast. Det innebär inte att jag alltid stöttat OS, för trots dess vackra idé har så mycket fult genom åren följt i spelens spår. Därför är jag en av dem som varit mycket positiv till IOK:s reformarbete som kallats Agenda 2020, (läs mer på IOK:s hemsida).

Kort sagt handlar det om att göra spelen, ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara. Befintliga anläggningar ska användas istället för tillfälliga skrytbyggen. IOK bidrar med mer resurser och har inte längre samma krav på garantier.

Denna förändring gör Sverige särskilt lämpat för att söka vinter-OS 2026. Här är en debattartikel som några partivänner och jag själv skrev under häromdagen: https://www.svd.se/s-lat-os-i-stockholm-starka-lokala-idrotten?

Låt OS stärka Stockholmsidrotten

Köerna till idrottsaktiviteter växer i Stockholmsregionen. Om inget görs väntar en anläggningsbrist som allvarligt kommer att påverka möjligheterna att idrotta inte minst för barn och unga. För att möta behovet av idrottsytor måste vi göra stora satsningar. Stockholm som värd för vinter-OS och Paralympics 2026 skulle kunna vara ett guldläge att stärka idrotten för kommande generationer.

Att vi rör på oss är bra för både vår fysiska och psykiska hälsa. Fysisk aktivitet ger positiva samhällseffekter i form av bland annat färre sjukdagar och ökad livslängd. Idrottsrörelsen är en viktig kraft för både folkhälsa och integration.

Det kan därför tyckas självklart att Stockholm ska vara en region med god tillgång till fritidsaktiviteter och idrott. Tyvärr ser vi att utvecklingen går åt motsatt håll i många kommuner. Investeringstakten har inte hängt med befolkningstillväxten och i framtiden hotar en allvarlig brist på idrottsytor.

Planerna på ett vinter-OS och Paralympics i Stockholm år 2026 innebär därför stora möjligheter. De nya anläggningar arrangemanget skulle kräva är sådana som på sikt ändå kommer att behövas för att möta framtida behov. Sedan Internationella Olympiska Kommittén (IOK) ändrat sina regler gällande finansieringen, så att mer pengar faller ut till arrangören, kan ett OS arrangeras mer ekonomiskt hållbart än tidigare. Med investeringsstöd från IOK skulle många anläggningar kunna tidigareläggas och byggas innan bristen blir allt för stor.

Sveriges Olympiska Kommitté föreslår Södertälje som värd för ishockeyns gruppspel och i Solna ligger Friends Arena som exempelvis skulle kunna användas för invigning och avslutning. Till exempel skulle Nacka kunna bidra med en ny ishall som kommunen ändå måste bygga framöver. Barkarby i Järfälla och Flemingsberg i Huddinge har båda pekats ut som potentiella platser för OS-byn. OS skulle bli en angelägenhet för hela Stockholms län. Dessutom skulle flera kommuner runt om i landet kunna bidra och dra nytta av investeringar. Exempelvis har Åre och Falun nämnts som tänkbara städer för alpina grenar och backhopp.

Ytterligare en förutsättning för att arrangera vinter-OS och Paralympics är stora gemensamma satsningar från alla inblandade, så som idrottsrörelsen, staten, kommunerna och näringslivet. Det är en chans till gemensam regional utveckling av både breddidrotten och parasporten.

Att vara värd för ett OS är på inga sätt okomplicerat men vi har mycket som talar för oss. Sverige är ett litet land men med stor innovationskraft. Stockholmsregionen är landets tillväxtmotor med en arenakapacitet som är unik i Norden och väl utbyggd kollektivtrafik. Ett OS är en unik möjlighet att visa upp vår region och andra delar av landet för världen och därmed stärka turism och näringsliv långt efter att idrottarna har åkt hem. Samtidigt skulle Sverige kunna sätta en ny standard för hur ett arrangemang i den här storleksordningen kan genomföras på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.

Den nya alliansledda majoriteten i Stockholms stad har tyvärr meddelat att de inte tänker stödja vinter-OS 2026 i Stockholm, men Liberalerna och Centerpartiet i har i efterhand uttalat sig mer balanserat om en OS-ansökan. Vi socialdemokrater är beredda att samverka brett med dem som ser värdet av ett vinter-OS.

Att vara värd för vinter-OS och Paralympics skulle skapa nya möjligheter för utövare inom vinteridrotterna. Det skulle också vara en viktig investeringsmotor för nödvändig upprustning och förstärkning av idrottsanläggningar i Stockholmsregionen och i hela landet. Låt oss tillsammans gå vidare och använda OS och Paralympics för att stärka Stockholmsidrotten.

 

Karin Wanngård (S), Oppositionsborgarråd Stockholm

Sara Heelge Vikmång (S), Oppositionsråd Huddinge

Khashayar Farmanbar (S), Oppositionsråd Nacka

Meeri Wasberg (S), Kommunstyrelsens ordförande Haninge

Sara Kukka-Salam (S), Oppositionsråd Solna

Eva Ullberg (S), Oppositionsråd Järfälla

Joakim Jonsson (S), Oppositionsråd Sollentuna

Peter Schilling (S), Oppositionsråd Sundbyberg

Anita Mattsson (S), Kommunalråd Tyresö

Marie Axelsson (S), Oppositionsråd Sigtuna

Daniel Larsson (S), Gruppledare Lidingö

Ann-Christine Furustrand (S) Oppositionsråd Österåker

Mathias Bohman (S), Oppositionsråd Upplands Väsby

Olle Jansson (S), Biträdande oppositionsråd Norrtälje

Jaana Tilles (S), Oppositionsråd Vallentuna

Jenny Åkervall (S), Gruppledare Danderyd

Camilla Janson (S), Oppositionsråd Upplands-Bro

Hanna Svensson (S), Oppositionsråd Ekerö

Arne Närström (S), Oppositionsråd Salem

Patrik Isestad (S), Oppositionsråd Nynäshamn

Märtha Dahlberg (S), Oppositionsråd Nykvarn

Erika Ullberg (S), Oppositionslandstingsråd

Jens Sjöström (S), Oppositionslandstingsråd

Serkan Köse (S), Riksdagsledamot Botkyrka

Ingela Nylund Watz (S), Riksdagsledamot Södertälje

Åsa Westlund (S), Riksdagsledamot Haninge

Mathias Tegnér (S), Riksdagsledamot Tyresö

Anders Lönnberg (S), Riksdagsledamot Lidingö

Azadeh Rojhan (S), Riksdagsledamot Upplands Väsby

Nina Unesi (S), Ordförande S-kvinnor Stockholms län

Märkt , , , , ,
1 oktober, 2018
Lämna en kommentar
Idrott, Ishockey, Personligt

Vill du att ditt barn ska spela ishockey?

Jag ska börja med att vara ärlig. Jag har en dröm. Jag har en dröm om att min son Jonathan ska börja spela hockey. Förhoppningsvis kommer jag att klara att inte pressa honom, utan att han liksom jag vill hålla på med hockey, då det är en fantastisk sport. Han ska naturligtvis bestämma sin egen väg i livet. Det är hans val inte mina.

Trots detta har jag sedan åratal tillbaka försökt förklara och ibland övertala min fantastiska fru Maria om idrottens alla karaktärsdanande inslag. Hur det skulle vara en gåva att Jonathan spelade ishockey, eftersom jag själv har fått så mycket från denna härliga idrott.

Samtidigt är det färre andel barn som börjar spela ishockey, helst om en drar ut tidshorisonten ett par decennier. Dessutom slutar alltför många i tidiga år inom ishockeyn, men också andra idrotter.

När min fru ibland anför det hon har uppfattat från annat håll, som att ishockey är dyrt och att idrotten tar mycket tid, samt att den är ganska grabbig, så brukar jag stolt berätta om hur många vi är som arbetar för att ishockeyn har och fortsatt ska förändras. Att ishockey ska vara en idrott för alla. En idrott med värden som tillhör 21-århundradet. En idrott för alla barn oavsett om du är kille eller tjej, oavsett var dina barn är födda.

Jag är stolt över den förändring som har skett inom ishockeyn under ett antal år. Men sanningen är att jag ibland känner tveksamhet själv kring om min son borde spela ishockey. Jag berättar det inte för min fru, men när demonerna kommer fram om natten är jag inte alltid lika säker. När jag hör gubbgänget, som egentligen önskar att allt skulle förbli som det varit i decennier. Gubbgänget som inte tycket ordet ”hora” är en sexistisk kränkning utan ett ”yrke”.

Efter helgens konvulsioner känner jag igen tveksamhet. För er som inte följer ishockeyn på daglig basis så kallade en spelare i Malmö Red Hawks en spelare i motståndarlaget ”din jävla horunge”. Enligt reglerna ska detta ge ishockeyns grövsta straff, Match Penalty, då han uttrycker sig sexistiskt. Helt rimligt, enligt mitt sätt att se saken och spelaren fick också två matchers avstängning. Nu har dock ett antal av ishockeyns förstå-sig-på-are gått man ur huse och attackerat ömsom domaren ömsom reglerna. I Aftonbladet skriver Mats Wennerholm på temat att domarna inte ska vara moralpolis att ”det sägs värre saker än det malmöspelaren vräkte ut sig på en hockeyis.” Wennerholm fortsätter sedan tankegången om moralpolis på följande sätt: ”Och jag gillar inte tanken på att hockeydomarna ska vara någon sorts moralpolis som ska bedöma vad som är rimligt språkbruk eller inte. Det sägs alltid saker i stridens hetta och jag tror spelarna är vuxna nog att ta det för vad det är.” Malmö Redhawks sportchef, tillika den straffade spelarens far, menar att straffet är orimligt. Han förklarar till SVT att ”Man kan fråga sig var gränsen går och vad som är kränkande. Om jag säger ‘bögjävel’ till dig på isen, då skrattar man ju bort det.” Under söndagen gick även Djurgårdens tränare Robert Ohlsson ut och försvarade denna typ av språkbruk ”i stridens hetta”.

Jag brukar alltid försöka sälja in ishockey till min fru, genom att förklara att en lär sig att skilja på rätt och fel, en lär sig disciplin. Men hur ska en ung kille eller tjej kunna lära sig rätt och fel om inte SHL:s regler är samma som för resten av idrotten och samhället? Ska SHL och resten av ishockeyn ha olika regler? Ska resten av ishockeyn ha nolltolerans mot sexism och rasism, men inte SHL? Hur ska ishockeyn kunna attrahera fler flickor att spela ishockey, om vi samtidigt accepterar sexism? Hur ska ishockeyn kunna attrahera fler barn med föräldrar som har rötter i andra delar av världen, om vi accepterar rasism? Hur ska vi kunna få fler homosexuella att känna sig hemma i ishockeyn, om ”bögjävel” är ett rimligt sätt att uttrycka sig på rinken?

Som jag ser det måste SHL vara tydliga. Det är inte upp till domaren, om sexistiska eller rasistiska uttalanden ska leda till Match Penalty och avstämning. Det är inte som Niklas Vikegård säger, upp till domarens ”bollsinne”. Om någon kallar någon för ”jävla horunge” ska det rendera regelbokens hårdaste straff. Punkt! Jag vänder mig kraftigt mot att pressen ska hamna på domaren i detta fall, som faktiskt följt regelverkets intentioner. SHL och Svenska ishockeyförbundet bör snarare vara tydliga med motsatsen. Den domare som inte utdömer Match penalty för sexistiska och rasistiska uttalanden är olämplig att döma SHL och kommer omedelbart skiljas från sitt uppdrag.

Jag älskar ishockey och det finns ingen plats som jag har spenderat en så stor del av mitt liv som i en ishall. De matcher som jag dömt och spelat har varit otroligt viktiga för dem som har deltagit. Om barn, ungdomar och vuxna i tusentals matcher runt om i vårt land klarar att spela utan att kränka varandra med sexism och rasism, varför ska vi inte kräva detsamma av de som spelar i SHL, de som är bäst, både fysiskt och mentalt?

 

#shl #sylvegård #hockeyföralla

Märkt , , , , , , , , , ,
← Äldre inlägg