Etikettarkiv: Media

Vi går mot ljusare tider!

I februarinumret av Tyresö Nyheter fick jag chansen att skriva en krönika. Jag tog fasta på att mycket faktiskt är positivt i Sverige och att de problem vi har faktiskt kan lösas med politik. Läs den nedan eller titta på hela numret på Tyresö Nyheters hemsida.

Vi går mot ljusare tider!

För varje dag som går i februari blir dagen fem minuter längre, så när vi möter mars från exempelvis Telegrafbergets utsiktspunkt är dagen mer än två timmar längre än i början av februari. Men även i vårt samhälle går vi mot ljusare tider. Under de senaste åren har det offentliga samtalet, mer och mer präglats av ett ensidigt fokus på problem, där utvecklingen endast beskrivs som negativ. Men fler och fler ser positivt på samhällsutvecklingen!

Detta är naturligtvis rimligt. Sverige är ett bra land att leva i. Vi mår bra, vi lever länge och vi är lyckliga. Vi har en av världens starkaste ekonomier.

Jag menar naturligtvis inte att varken Sverige eller Tyresö är perfekt. Det finns många problem som måste lösas. Det pågår gängkrig i Sverige. Den organiserade brottsligheten har växt på svensk arbetsmarknad. Utlandsfödda kvinnor står ofta utanför arbetsmarknaden.

Det som skiljer mig från många av dem som är mest negativa är en tro på att vi själva kan styra utvecklingen. Politik kan göra skillnad. Kampen mot brottsligheten måste vara kompromisslös. Den som begår brott ska straffas. Därför behöver Sverige fler poliser. Det finns inga genvägar. När vi tog över makten 2014 utbildades lika många poliser som går i pension varje år. Nu har vi fördubblat antalet utbildningsplatser för poliser. Nu behövs polisernas villkor förbättras, så fler poliser stannar i yrket och fler vill utbilda sig till polis. Kort sagt, något är fel, men lösningen finns i politik.

När det gäller utlandsfödda kvinnor på arbetsmarknaden är det också politik som kan lösa problemen. 2013 fick Sverige EU-stöd för vår höga ungdomsarbetslöshet. Detta har vi nu vänt och idag är ungdomsarbetslösheten lägre än på 14 år. Precis som vi nu knäckt ungdomsarbetslösheten, så kan politik också hjälpa utlandsfödda in på arbetsmarknaden. Redan idag har vi halverat etableringstiden på arbetsmarknaden för nyanlända från nio till fyra år. Det är inte bara bra för ekonomin. Det är också grunden för en fungerande integration. Kort sagt, politik gör skillnad.

Det som blivit tydligt de senaste veckorna i riksdagen är faktiskt olika partiers syn på Sverige. Jag som socialdemokrat tror på Sverige och den svenska modellen. Vi älskar det som är bra med Sverige, som jämställdhet, jämlikhet och mycket annat. Däremot blundar vi inte för de problem som vi står inför. Samtidigt verkar Ulf Kristersson gå runt i riksdagen och  lova ministerposter till höger och vänster, trots att de röd-gröna är lika stora som Alliansen. Sanningen är att Kristersson är så säker på vinst för att han planerar att luta sig mot SD om det behövs. För oss som tror på Sverige är Kristersson ett otryggt val. Han har faktiskt ett riktigt dåligt track-record. Som Socialborgarråd i Stockholm sålde han våra gemensamma tillgångar till rabattpriser och som Socialförsäkringsminister lät han sjukskrivningarna skena.

I Sverige har vi Socialdemokrater vänt utvecklingen och vi går mot ljusare tider. För oss som vill fortsätta i samma riktning finns bara ett val. Det är Stefan Löfven.

Märkt , , , , , , , , , , , , , ,

Stärk arbete mot korruption i Sverige!

Jag har under de senaste två åren fått chansen att vara en av flera att representera Socialdemokraterna i organisationen Progressive Alliance (PA). Det är naturligtvis hedersamt och spännande att få representera ett så välrenommerat parti som Socialdemokraterna i Sverige.

PA arbetar med många frågor som handlar om social rättvisa och andra frågor som är viktiga för progressiva och socialdemokratiska partier. En fråga som alltid finns närvarande är kampen mot korruption. Samtidigt kan frågan aldrig få för lite fokus.

Ibland har jag fått frågan vad som är den viktigaste framgångsfaktorn, eftersom att Sverige och svenska Socialdemokraterna ses som en framgång. Det är naturligtvis inte lätt att svara på. Politik gör skillnad och den svenska och nordiska modellen innehåller många olika delar, som är viktiga för att skapa det samhälle vi lever i. Utan tvekan är korruptionen en av nyckelfrågorna. Både för att korruption förstör möjligheterna till att leva och driva företag, men också för att korruptionen eroderar förtroendet mellan människor. Sanningen är att förtroendet människor emellan och mellan medborgare och stat är just en annan nyckel i varför Sverige och Norden på många områden är framgångsrika.. Finns inte förtroende, så tror jag inte att det är möjligt att bygga ett välfärdssamhälle. SOM-institutet följer dessa siffror över tid och utvecklingen är nedslående.

Vi måste ta dessa siffror på allvar. Minskar förtroende på sikt tror jag vårt samhälle har dåliga framtidsutsikter. Misstroendet måste mötas på flera plan. Dels behöver vi politiskt stärka välfärdssamhället, så det blir tydligare vad du får för dina skattepengar. Dels behöver vi möte de falska bilder som sprids med kunskap och fakta.

Slutligen behöver vi också stärka arbetet mot korruption, just för att korruptionen eroderar det förtroende som är så viktigt. Bara misstanken om korruption är som ett gift i samhällskroppens blodomlopp. Arbetet mot korruption måste stärkas på flera plan. Transparency International (TI) granskar alla länder utifrån ett antal variabler och de konstaterar i sin rapport för 2016 att inget land är nära full poäng. För 2016 rankas Sverige fyra i världen av de 176 som har rankats. Det är naturligtvis mycket bra, men Sverige får endast 88 av 100 poäng. Vi blev slagna av Danmark, Nya Zeeland och Finland. Den enda slutsatsen är att mycket mer  måste göras på området. Arbete mot korruption måste stärkas, men naturligtvis göras på ett smart sätt.

Transparency International kom 2012 med en rapport som heter Motståndskraft, oberoende, integritet. Kan det svenska samhället stå emot korruption? Där konstateras att Sverige inte ligger i topp när det gäller minoriteters skydd. Rapporten pekar också på att Riksdagens roll i integritetssystemet inte alltid varit högt på dagordningen, samt att Sverige saknar regler för övergång mellan höga statliga jobb till privat sektor. Här behöver mer göras. Andra områden som pekas ut offentlighetsprincipens försvagning och den kommunala revisionen.

 

Arbetet mot korruption måste prioriteras och placeras högre på dagordningen. Annars riskerar förtroendet för samhället att minska ytterligare. Det vore ödesdigert för det öppna samhälle vi lever i.

 

Märkt , , , ,

Högerextremismens framväxt i Sverige just nu av Patrik Björck

Patrik BjörckFör att förstå högerextremismens framväxt i Sverige ”just nu”, som är frågeställningen jag blivit inbjuden att tänka kring, så blir det naturligt att börja fundera på varför inte högerextremismen har växt fram tidigare i svensk historia.

Om man med högerextremism menar fascistiska och nazistiska politiska yttringar så är dess storhetstid i Europa från 1920 till 1945. I Italien, Tyskland och Spanien tar man makten och i andra länder spelar man under kriget en väsentlig roll som i Ungern och Kroatien för att nämna några.   Om man ser i ett internationellt perspektiv finns det en andra våg i Latinamerika under efterkrigstiden fram till cirka 1990-tal då en demokratiseringsprocess sveper över den kontinenten.

I Sverige under den här tiden är högerextremismen ett obehagligt men perifert fenomen. Men inte bara i Sverige. I USA under depressionen hade den amerikanska väljarkåren all anledning att fundera över hur en mycket svår situation med arbetslöshet och svåra umbäranden skulle lösas. I USA gör väljarna ett rationellt val och väljer Roosevelt och New Deal. I Sverige gör väljarna ett liknande rationellt val och väljer Per Albin Hansson och den socialdemokratiska Folkhemspolitiken. Fascistiska eller nazistiska partier får ett mycket marginellt genomslag i såväl Sverige som USA. I Tyskland gör väljarna en annan bedömning med välkänt resultat.

De omständigheter vi ofta förklarar högerextremism med förelåg i såväl USA som i Sverige och Tyskland, men utfallet är helt olika.

I USA har väljarna idag valt en president som kanske inte fullt ut kan kallas högerextrem men åtminstone i det häradet. I Sverige mäter idag ett parti med rötterna i nazismen i opinionsundersökningar upp mot 20 procent. Ändå har både amerikanska och svenska väljare ett jämfört med 1930-talet bra liv. Arbetslösheten är i jämförelse låg, utbildningsnivån i jämförelse hög. Men idag gör väljarna irrationella val i båda dessa länder. I två länder som tidigare inte haft en högerextrem erfarenhet är kanske inte väljarna ”vaccinerade”?

Vad är det för strömningar som leder väljarna till att göra högerextrema val? Är rasismen idag större i Sverige än under 1930-talet? Är toleransen idag lägre när det gäller inställningen till homosexuella jämfört med 1930-talet? Är motståndet mot jämlikhet mellan könen större idag än 1930-talet?

Jag tror inte det. Jag skriver tror för jag har i skrivande stund inte tillgång till aktuell forskning på området. Men om jag utgår från mina egna erfarenheter så var rasismen, homofobin och sexismen ett gigantiskt mycket större problem när jag växte upp på 1970-talet än situationen är idag. Därmed inte sagt att vi inte har dessa problem idag, men det snack som var helt accepterat runt fikaborden när jag trädde in i arbetslivet skulle aldrig accepteras idag. Svenska väljares värderingar är enligt min erfarenhet betydligt bättre idag än för några decenniers sedan. Utvecklingen blir då motsägelsefull om inte svaret är att polariseringen idag är så mycket större. En ganska stor grupp väljare har kanske inte ändrat sina värderingar i samma takt som majoriteten?

Min erfarenhet av arbetslivet är att många svenska arbetare tidigare inte kände någon självklar dragning till varken socialdemokrater eller kommunister. Ett främlingskap inför det vi idag kallar ”politisk korrekthet” och en mer individualistisk syn på samhället var ganska vanlig. Dom arbetskamraterna röstade dock slutligen ofta på socialdemokraterna. Orsaken tror jag är att en känsla av klassmedvetenhet förhindrade många att rösta på Högern och kommunisterna var inget alternativ. Jag tror att många idag inte känner det motståndet mot Sverigedemokraterna. Motståndet för en arbetare att rösta på SD är mycket mindre än att rösta på Moderaterna. Att SD är ett renodlat högerparti med en löntagarfientlig politik är inte tydligt för de flesta.

En annan orsak till att Sverige, till skillnad från våra nordiska grannländer, länge var förskonade från högerextremistiska partier i valda församlingar, är att Norge och Danmark, med sin historia av nazistisk ockupation, fick en annan typ av högerextremism än i Sverige. Ett parti med nazistiska rötter skulle troligen aldrig fått nått stöd av väljarna i Norge eller Danmark. I Sverige verkar det motståndet inte finnas längre. Det motstånd som för bara några år sedan gjorde SD till en liten sekt men som idag verkar bortblåst.

Den nya mediasituationen kan nog inte heller underskattas när det gäller frågan om varför vi får en växande högerextremism ”just nu”. Varför denna nya situation gynnar just högerextremism förtjänar dock ett eget seminarium.

Det som också är intressant att fundera över är det tillsynes motsägelsefulla fenomenet att det som sker idag är mer globalt. Globaliseringen skapar en motkraft som blir nationalism. Och denna nationalism sprider sig globalt. Trump i USA, Åkesson i Sverige etc är liknande fenomen som syns snart sagt över hela klotet samtidigt.

Sammanfattningsvis blir en del av svaret på frågan varför högerextremismen växer i Sverige just nu.

  • Vår avsaknad av historisk erfarenhet av högerextremism.
  • Polariseringen av värderingar.
  • Klassröstandet som om än avtagande fortfarande spelar roll.
  • En ny mediesituation.
  • Globaliseringen.

Detta är mitt ödmjuka bidrag till att förstå varför högerextremismen växer fram i Sverige just nu.

Det finns naturligtvis saker jag missat eller överskattat betydelsen av och alla de punkter jag tar upp förtjänar ett mycket mer ingående resonemang än jag hinner med i denna text.

 

Patrik Björck, 2017-09-01

Märkt , , , , , , , , , , , , , ,
%d bloggare gillar detta: