Slutet av varje år har en oemotståndlig dragkraft som frambringar sammanfattningar. Sportåret, det politiska året, kungafamiljens år – det mesta ska uppsummeras.
När jag tänker tillbaka på de senaste månaderna känns de väldigt långa. Jag blev invald i Riksdagen i mitten av oktober. Redan då var känslan att den politiska situationen var väldigt instabil.
Under den allmänna motionstiden lämnade jag in min första motion till Riksdagen, som handlade Om att minska företagens administrativa börda, som jag lämnade in ihop med Ingela Nylund Watz och Serkan Köse.
Tanken är att vi får en effektivare ekonomi och i förlängningen lägre arbetslöshet om det blir enklare att vara företagare. Den gamla regeringen pratade mycket om regelförenklingar, men lyckades inte leverera – enligt företagarna själva. Länk till Näringslivets Regelnämnd. Förhoppningen är att den nya regeringen kan föra frågan vidare, men faktiskt göra det bättre.
Under höstens budgetdebatt gjorde jag också min debut i Riksdagens talarstol och talade om behovet av en höjning av taken i A-kassa och sjukförsäkringar, d.v.s. att både låg-, medel- och höginkomsttagare kan få en given procent (80 %) av sin lön vid arbetslöshet eller sjukdom. Detta är en nyckelfråga om vi vill ha ett gemensamt försäkringssystem.
Under den senaste månaden har ju den stora frågan varit det eventuella extravalet. Utan att fördjupa mig i detta tycker jag att det känns tryggt med Stefan Löfven som statsminister och det är bra för Sverige med mer samarbete, inte mindre.
Avslutningsvis är det väl lägligt att igen tacka för förtroendet att sitta i Riksdagen och med tanke på att jag är den ende Tyresö-bon i Riksdagen hoppas jag kunna fungera som Tyresös Riksdagsledamot. Därför känns det kul att ha varit med och lämnat in motionen Framtidsreformer för Stockholmsregionen med ett antal andra Socialdemokrater från Stockholmsstad och län.
För övrigt blir rödvinssåserna som nu står på spisen strålande – av allt att döma. En med chili för lite drag och en med morötter för sötma.
Mathias Tegnér 